
Ante Fahlgren rättar till SYV:arnas egna ”goodiebags”, fyllda med material och övningar som tas med ut till skolorna. Foto: Nicklas Elmerin
Med hjälp av klossar visar Karin Löfgren och Jack Olofsson eleverna hur kunskap byggs upp i varje årskurs – och vad som händer med skolhuset om kunskapsluckorna blir för stora. Foto: Nicklas Elmerin
Studie- och yrkesvägledare Skolan ger elever ämneskunskaper, men vem undervisar elever om skolan? Vägledningscentrum i Göteborg identifierade skolans blinda fläck – och tog själva på sig ansvaret att fylla igen kunskapsluckan.
”Vilken tårta väljer du?” Den frågan får eleverna i årskurs fem när de träffar sin studie- och yrkesvägledare inför språkvalet till sexan. Eleverna får se fyra bilder på läckra tårtor dekorerade med jordgubbar, chokladkräm och marsipanrosor.
− Det jag inte talar om är vad tårtorna innehåller, säger vägledaren Ante Fahlgren. När de har gjort sina val berättar jag att tårtan med jordgubbar innehåller peppar och mögelost och att den smarriga marsipantårtan är bakad av spenat och leverpastej,
Ante Fahlgren, som arbetar som SYV för elever i lägre skolåldrar i västra Göteborg, berättar att barnen brukar reagera starkt när de får höra om ingredienserna i tårtorna. Många tycker att det låter äckligt eller att han har lurat dem. Diskussionen efteråt handlar om hur lätt det är att göra ett slarvigt val och bara se till det mest uppenbara. En av tårtorna som inte var lika fint dekorerad visade sig ha det godaste innehållet med kola och choklad.
Vi har varit runt på 90 skolor och träffat arbetslag på mellanstadiet.
− Jag brukar fråga om de kunde ha gjort sitt val på något annat sätt. Vi pratar om att de kunde ha frågat mig om ingredienserna eller sökt alternativ information.
Lektionens syfte har varit att få eleverna att redan i årskurs fem fundera över hur de gör sina val och vilka strategier som de kan använda i valsituationer. Något som eleverna kommer att ha nytta av i framtiden, exempelvis om de ska välja högstadieskola i årskurs sex eller när de väljer program till gymnasiet.
Ante Fahlgren rättar till SYV:arnas egna ”goodiebags”, fyllda med material och övningar som tas med ut till skolorna. Foto: Nicklas Elmerin
Övningen med tårtorna har Karin Löfgren tagit fram tillsammans med sina 13 kollegor på Vägledningscentrum i Göteborg. De bildar gruppen SILÅ, som står för studie- och yrkesvägledare i lägre åldrar. Under tre år har gruppen utvecklat olika arbetssätt för SYV för mellanstadiet, med fokus på årskurser fem och sex. Det är ansvariga chefer som har drivit frågan att utveckla vägledning för lägre åldrar. År 2020 beviljade Utbildningsnämnden i Göteborgs stad att Vägledningscentrum skulle få utökade resurser att arbeta med området.
− Det har funnits många frågor ute på skolorna om vad vi gör, vi har varit runt på omkring 90 skolor och träffat arbetslag som arbetar med mellanstadieelever.
Karin Löfgren och hennes kollegor har informerat rektorer och lärare om fördelarna med att börja med SYV redan i lägre åldrar. Något som även forskning visar.
− Yngre elever har större öppenhet inför olika yrken. De är ännu inte så formade av uppfattningar om kön eller status kopplat till yrke. Vi kan också hjälpa eleverna att se nya perspektiv bortom föräldrarnas yrkes- och utbildningsval, säger hon.
Vi är utbildade till att lyssna. Det är en utmaning att börja undervisa.
Ante Fahlgren tillägger att de också brukar tala om yrken som ett eget kunskapsområde, som eleverna gradvis behöver bygga upp kunskap om.
− Det finns omkring 8 700 yrken att välja mellan. Det går inte att tro att en elev i årskurs nio ska hitta sin yrkesinriktning genom ett 30 minuters SYV-samtal.
I det ”kreativa rummet” har nya arbetssätt och övningar vuxit fram genom diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan SYV:arna. Karin Löfgren, Tina Öberg och Jack Olofsson. Foto: Nicklas Elmerin
Sex kollegor ur SILÅ-gruppen sitter samlade i en varmröd soffgrupp i ”kreativa rummet” på kontoret på Lindholmen. Efter vårterminens slut försöker de sammanfatta tre år av utvecklingsarbete. Samtalet är engagerat och fylls av olika tankar. De berättar om arbetet med att ta reda på vilka behov av SYV som finns på grundskolorna. Det har varit många mejl, uppstartsmöten och utvärderingssamtal.
− Vi har envist jobbat på, och det har varit värt arbetet! säger studie- och yrkesvägledaren Tina Öberg. Vi har fått många positiva reaktioner från lärare när de förstått att vi kan serva dem med material och hålla i lektioner om allt från normer till självkännedom.
Karin Löfgren tar upp ett exempel på hur utvecklingsarbetet har gått till. Hon sitter med datorn i knät och läser upp ett mejl från några lärare.
− ”Vi önskar en lektion som handlar om hur man söker till gymnasiet och vad gymnasiet innebär.” Jag tänkte först: vill lärarna att jag har en lektion om det här redan i årskurs sex? Men okej. Jag ville lyssna på deras behov.
Samtidigt väcktes en idé. Hon och hennes SYV-kollegor brukar höra av lärare att eleverna ibland saknar motivation eller att eleverna själva undrar varför de ska gå i skolan.
− Det var kanske inte så tokigt med en lektion om gymnasiet i årskurs sex. Men jag ville utforma den på ett sätt som gjorde det tydligt att kunskaper från alla stadier i grundskolan behövs för att klara gymnasiet.
Tårtövningen hjälper eleverna att komma ihåg att ta sig tid och reflektera vid olika utbildningsval. Snyggast presenterad behöver inte ha bäst innehåll. Foto: Nicklas Elmerin
På ett stort arbetsbord tömmer Karin Löfgren och kollegan Jack Olofsson ut en stor påse med träliknade klossar. De börjar bygga ihop klossar till ett hus och berättar samtidigt att de första klossarna i husgrunden står för kunskaper från lågstadiet. De bygger sedan på med klossar för resten av grundskolan och gymnasiet. Taket består av arbetslivet och vidare studier. Den sista byggklossen som Jack Olofsson sätter dit är en skorsten som symboliserar pensionen.
− Eleverna berättar exempelvis om att en kloss kan stå för att de lärt sig läsa medan en annan kloss visar att de kan samarbeta, säger Tina Öberg. Vi brukar också ta bort klossar ur huset och prata om vad som händer om man missar kunskap. Mycket kunskap går att ta igen i efterhand. Men vi visar också vad som händer om det blir för många luckor – då rasar huset med ett brak. Det brukar väcka uppmärksamhet och många tankar.
Karin Löfgren, till vardags SYV på skolor på Hisingen i Göteborg, i förberedelserna inför ännu ett kreativt möte med Vägledningscentrum. Foto: Nicklas Elmerin
De tre åren av utvecklingsarbete har inneburit att SYV:arna har ägnat mer tid åt undervisning i klasser än individuella samtal, vilket har känts ovant.
− Vi är utbildade till att vara lyssnande och inkännande. Det har varit en utmaning att börja undervisa, säger Jack Olofsson.
I SILÅ-gruppen har de läst och diskuterat litteratur om pedagogik, psykologi och didaktik tillsammans. De har också haft en erfaren pedagog som mentor. Till hösten väntar en ny fas. Då ska SILÅ-gruppens nya arbetssätt och erfarenheter läras ut till de andra SYV-kollegorna på Vägledningscentrum i Göteborg.
− Nu är det dags att knyta samman SYV-arbetet i årskurs fem och sex med högstadiet ute på skolorna, säger Karin Löfgren med stolthet i rösten.
LÄS ÄVEN
Trendspaning och stora visioner på SYV-konferensen
Studie- och yrkesvägledare Det tar tre år att högskoleutbilda sig till studie- och yrkesvägledare. Så hur kan man nu bli ”certifierad vägledare” på bara sex veckor?
Studie- och yrkesvägledare Nytt nummer ute av Vi Vägledare! Redaktör Häglund om innehållet – inte minst en granskning av online-certifieringen av syv:ar.
Studie- och yrkesvägledare Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om vad en legitimation skulle kunna göra för arbetsvillkor och återväxt – och om eventuella problem.
Studie- och yrkesvägledare Vi Vägledares Cecilia Lindgren tipsar om Sveriges tre bästa poddar om studie- och yrkesvägledning.
Mitt jobb I Forshaga har studie- och yrkesvägledning blivit inte bara skolans utan hela kommunens ansvar – mycket tack vare Malin Andersson, som tilldelats Vägledarpriset för sin gärning.
Annat ”Gymnasiereformen skapar förvirring och många frågor”, skriver Vi Vägledares redaktör i sin presentation av det nya numret – som försöker bringa lite klarhet kring Gy25.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna från Praktiska gymnasiet till Spanien.
Fackböcker Tre nyutkomna böcker om att arbeta inom förskolan, köksbranschen och AI-utveckling.
Fackböcker Vi måste bli bättre på KASAM – känslan av sammanhang – när vi pratar arbetsliv, menar författaren Ann-Sofie Forsmark.
Fackböcker Både personligt och faktatungt om den svåra men spännande integrationsresan.
Fackböcker Tre forskare identifierar universitetens utmaningar och kommer med lösningsförslag i en ny rapport.
Mitt jobb Alla i branschen känner igen Lotta Lindström och Johanna Möller, som båda har lång erfarenhet som syv:ar och som innehållsskapare i Sveriges Vägledares tidskrift Vägledaren.
Panelen Vi bad tre studie- och yrkesvägledare kommentera om den nya syv-politik som Sveriges Lärare deklararat att de ska driva de närmaste åren.
Skolpolitik I ett nytt politiskt program ger Sveriges Lärare sin syn på studie- och yrkesvägledning. Här är hela kravlistan – och experternas kommentarer.
Skolpolitik Sveriges Lärare har upprättat en kravlista som sammanfattar förbundets nya syv-politik. Vi bad fyra studie- och yrkesvägledare lista sina egna krav på facket.
Studie- och yrkesvägledare Umeåforskaren Lisbeth Lundahl lyfter fram SYV som nyckel till lyckade övergångar i skolan.
Integration Etablering på arbetsmarknaden är ofta svårt för nyanlända. Läkare som kör taxi och ingenjörer i hemtjänsten är inte ovanligt. Men det går att komma till rätta med problemen.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med prao på sina skolor.
Framtidens arbetsmarknad Personliga brev skrivna av Chat GPT och frågan om SYV-rollen i framtiden kan ersättas av AI engagerade publiken under onsdagens stora vägledarkonferens.
Studie- och yrkesvägledare Stor konferensdag i dag! Vi går igenom programmet och hur vår rapportering kommer att se ut.
Gymnasieval Via Södertälje kommuns nya webbaserade vägledningsverktyg kan eleverna enkelt och direkt se vilka program deras betyg räcker till. Vi pratar med SYV-samordnaren bakom idén.
Studie- och yrkesvägledare I dag kan en enda vägledare behöva ansvara för tusen elever, och de nya ändringarna i skollagen gör problemet akut. Nu krävs en stor SYV-satsning, menar Sveriges Lärares Åsa Fahlén.
Mitt jobb Pension är inget hinder för 67-åriga Dinah Gordon-Sehlin – SYV-missionen fortsätter på deltid. Samtidigt har svårigheten att få en heltidstjänst varit ett bekymmer genom hela hennes yrkesliv.
Studie- och yrkesvägledare Välkommen till en ny termin med Vi Vägledare!
Debatt Regeringen vill underlätta för elever på yrkesprogram och påpekar vikten av vägledning – men borde ha tryckt mer på SYV på gymnasiet, där valet ska göras. Det skriver studie- och yrkesvägledaren Maria Bramme.
Böcker Barnböcker är bra verktyg när studie- och yrkesvägledning introduceras i lägre skolåldrar – här är tre nysläppta titlar om jobbval och prao.
Studie- och yrkesvägledare Beslutet om grundläggande behörighet på alla yrkesprogram kan locka fler till yrkesprogram – ”och till att göra otraditionella val”, säger studie- och yrkesvägledaren Elisabeth Andersson.
Krönika Att sätta ord på kompetenser, styrkor och förmågor hjälper både oss själva och dem vi möter att ta sig vidare, växa och utvecklas, skriver Elin Fellers, ny krönikör hos Vi Vägledare.
Yrkesutbildning Nu upphör försöket med branschskolor där extra statsbidrag betalades ut för yrkeselever.– Försöket har inneburit en ökning av antalet elever hos oss, nu får vi se hur intresset blir, säger Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare på Plåt & Ventbyrån.
Syv för lägre åldrar I Forshaga är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i arbetet med målinriktad studie- och yrkesvägledning. Häng med på en ”yrkeslunch” för tredjeklassarna!
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om hur de arbetar med elever med funktionsnedsättningar.
Porträtt Efter flera år som matematiklärare har Sofia Gustafsson bestämt sig för att bli studie- och yrkesvägledare: ”Jag vill hjälpa eleverna när det är dags att söka jobb.”
Reportage En överväldigande majoritet niondeklassare vet inte vilka jobb som det industritekniska programmet kan ge. Teknikföretagens strategi är nu att försöka göra både programmet och industrin mer kända.
Arbetsplatslärande – Vi ska jobba med mångfald och jämställdhet och vi har utmaningar med kompetensförsörjning. En lösning är inkluderande arbetsplatslärande, iAPL.Det säger Pia Berg, som är projektledare på Byggbranschens yrkesnämnd.
Krönika ”Jag är övertygad om att ett steg i att möta bristen på utbildade vägledare är att göra det möjligt att utvecklas och göra karriär inom yrket”, skriver vår krönikör David Spak.
Reportage Genom att bygga relationer och aldrig förutsätta särskilda förkunskaper kan studie- och yrkesvägledaren Besa Murati i Malmö arbeta mer normkritiskt. Hennes mål är att få eleverna att våga tänka utanför givna ramar.
Böcker Vi Vägledares bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om tre böcker om arbetsliv och karriär.
Mitt jobb Ylva Eriksson var redigerare på Dagens Nyheter men tröttnade på alla omorganisationer, bestämde sig för att byta bana och utbildade sig till studie- och yrkesvägledare.
Panelen Vi frågar tre studie- och yrkesvägledare om deras roll på arbetsplatsen – och hur den uppfattas av övrig skolpersonal.
Ledare ”Detta måste bli vårt motto, känner jag: SYV måste vara en organisk del av skolverksamheten", skriver redaktör Kjell Häglund.
Studie- och yrkesvägledare Elever i gymnasiesärskolan har stort behov av kontakt med arbetslivet, men arbetsgivare har ofta svårt att ta emot dem. Det gäller både möjligheten till apl och jobb efter skolan.– Restaurangbranschen är tacksam, många är öppna för personer med olika typer av funktionshinder, säger yrkesläraren Bernth Nyström.
Böcker Bokredaktör Cecilia Lindgren tipsar om en ny bok inom studie- och yrkesvägledning.
Studie- och yrkesvägledare Catharina Niwhede sitter i förbundsstyrelsen och har lång erfarenhet som vägledare. Att det blev just dessa roller kan förklaras med frustration och irritation – och en aha-upplevelse på komvux.
Krönika "Genom att vara handledare för studenter kan jag bidra till en ökad kvalitet och ökad kunskap hos mina blivande kollegor", skriver David Spak som är studie- och karriärvägledare på Årstaskolan i Stockholm.
Studie- och yrkesvägledare En nyckelfaktor för att kunna arbeta tidigt med vägledning är att de som undervisar har kunskap och intresse för frågor om skola, arbetsliv och elevernas framtid. Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet.
Studie- och yrkesvägledare Som vägledare på Lindholmens tekniska gymnasium träffar Katrin Karlsson alla elever på yrkesintroduktion tre eller fyra gånger under ett läsår.
Reportage Yrkesintroduktion blir för många en nystart. Här kan eleverna lämna gamla misslyckanden bakom sig och skaffa sig behörighet eller ett yrke. ”Vi jobbar i team för att eleverna ska må så bra som möjligt under sin tid hos oss, säger studie- och yrkesvägledaren Katrin Karlsson.
Panelen Läroplanen och samarbetet med lärare är frågor som är avgörande för hur effektivt Sveriges studie- och yrkesvägledare kan ta sig an sitt uppdrag.
Kompetensutveckling Med det nationella skolutvecklingsprogrammet ”Naturvetenskap och teknik för alla” som grund stärker Karlstads kommun valkompetensen hela vägen från förskoleklass till nian.
Kjell häglund En egen facktidning för Sveriges studie- och yrkesvägledare. Det kanske är läge att gnugga sig i ögonen och nypa sig i armen?