Vägledarna som bygger elevkunskap om skolan
Med hjälp av klossar visar Karin Löfgren och Jack Olofsson eleverna hur kunskap byggs upp i varje årskurs – och vad som händer med skolhuset om kunskapsluckorna blir för stora. Foto: Nicklas Elmerin
Studie- och yrkesvägledare Skolan ger elever ämneskunskaper, men vem undervisar elever om skolan? Vägledningscentrum i Göteborg identifierade skolans blinda fläck – och tog själva på sig ansvaret att fylla igen kunskapsluckan.
”Vilken tårta väljer du?” Den frågan får eleverna i årskurs fem när de träffar sin studie- och yrkesvägledare inför språkvalet till sexan. Eleverna får se fyra bilder på läckra tårtor dekorerade med jordgubbar, chokladkräm och marsipanrosor.
− Det jag inte talar om är vad tårtorna innehåller, säger vägledaren Ante Fahlgren. När de har gjort sina val berättar jag att tårtan med jordgubbar innehåller peppar och mögelost och att den smarriga marsipantårtan är bakad av spenat och leverpastej,
Ante Fahlgren, som arbetar som SYV för elever i lägre skolåldrar i västra Göteborg, berättar att barnen brukar reagera starkt när de får höra om ingredienserna i tårtorna. Många tycker att det låter äckligt eller att han har lurat dem. Diskussionen efteråt handlar om hur lätt det är att göra ett slarvigt val och bara se till det mest uppenbara. En av tårtorna som inte var lika fint dekorerad visade sig ha det godaste innehållet med kola och choklad.
Vi har varit runt på 90 skolor och träffat arbetslag på mellanstadiet.
− Jag brukar fråga om de kunde ha gjort sitt val på något annat sätt. Vi pratar om att de kunde ha frågat mig om ingredienserna eller sökt alternativ information.
Lektionens syfte har varit att få eleverna att redan i årskurs fem fundera över hur de gör sina val och vilka strategier som de kan använda i valsituationer. Något som eleverna kommer att ha nytta av i framtiden, exempelvis om de ska välja högstadieskola i årskurs sex eller när de väljer program till gymnasiet.
Övningen med tårtorna har Karin Löfgren tagit fram tillsammans med sina 13 kollegor på Vägledningscentrum i Göteborg. De bildar gruppen SILÅ, som står för studie- och yrkesvägledare i lägre åldrar. Under tre år har gruppen utvecklat olika arbetssätt för SYV för mellanstadiet, med fokus på årskurser fem och sex. Det är ansvariga chefer som har drivit frågan att utveckla vägledning för lägre åldrar. År 2020 beviljade Utbildningsnämnden i Göteborgs stad att Vägledningscentrum skulle få utökade resurser att arbeta med området.
− Det har funnits många frågor ute på skolorna om vad vi gör, vi har varit runt på omkring 90 skolor och träffat arbetslag som arbetar med mellanstadieelever.
Karin Löfgren och hennes kollegor har informerat rektorer och lärare om fördelarna med att börja med SYV redan i lägre åldrar. Något som även forskning visar.
− Yngre elever har större öppenhet inför olika yrken. De är ännu inte så formade av uppfattningar om kön eller status kopplat till yrke. Vi kan också hjälpa eleverna att se nya perspektiv bortom föräldrarnas yrkes- och utbildningsval, säger hon.
Vi är utbildade till att lyssna. Det är en utmaning att börja undervisa.
Ante Fahlgren tillägger att de också brukar tala om yrken som ett eget kunskapsområde, som eleverna gradvis behöver bygga upp kunskap om.
− Det finns omkring 8 700 yrken att välja mellan. Det går inte att tro att en elev i årskurs nio ska hitta sin yrkesinriktning genom ett 30 minuters SYV-samtal.
Sex kollegor ur SILÅ-gruppen sitter samlade i en varmröd soffgrupp i ”kreativa rummet” på kontoret på Lindholmen. Efter vårterminens slut försöker de sammanfatta tre år av utvecklingsarbete. Samtalet är engagerat och fylls av olika tankar. De berättar om arbetet med att ta reda på vilka behov av SYV som finns på grundskolorna. Det har varit många mejl, uppstartsmöten och utvärderingssamtal.
− Vi har envist jobbat på, och det har varit värt arbetet! säger studie- och yrkesvägledaren Tina Öberg. Vi har fått många positiva reaktioner från lärare när de förstått att vi kan serva dem med material och hålla i lektioner om allt från normer till självkännedom.
Karin Löfgren tar upp ett exempel på hur utvecklingsarbetet har gått till. Hon sitter med datorn i knät och läser upp ett mejl från några lärare.
− ”Vi önskar en lektion som handlar om hur man söker till gymnasiet och vad gymnasiet innebär.” Jag tänkte först: vill lärarna att jag har en lektion om det här redan i årskurs sex? Men okej. Jag ville lyssna på deras behov.
Samtidigt väcktes en idé. Hon och hennes SYV-kollegor brukar höra av lärare att eleverna ibland saknar motivation eller att eleverna själva undrar varför de ska gå i skolan.
− Det var kanske inte så tokigt med en lektion om gymnasiet i årskurs sex. Men jag ville utforma den på ett sätt som gjorde det tydligt att kunskaper från alla stadier i grundskolan behövs för att klara gymnasiet.
På ett stort arbetsbord tömmer Karin Löfgren och kollegan Jack Olofsson ut en stor påse med träliknade klossar. De börjar bygga ihop klossar till ett hus och berättar samtidigt att de första klossarna i husgrunden står för kunskaper från lågstadiet. De bygger sedan på med klossar för resten av grundskolan och gymnasiet. Taket består av arbetslivet och vidare studier. Den sista byggklossen som Jack Olofsson sätter dit är en skorsten som symboliserar pensionen.
− Eleverna berättar exempelvis om att en kloss kan stå för att de lärt sig läsa medan en annan kloss visar att de kan samarbeta, säger Tina Öberg. Vi brukar också ta bort klossar ur huset och prata om vad som händer om man missar kunskap. Mycket kunskap går att ta igen i efterhand. Men vi visar också vad som händer om det blir för många luckor – då rasar huset med ett brak. Det brukar väcka uppmärksamhet och många tankar.
De tre åren av utvecklingsarbete har inneburit att SYV:arna har ägnat mer tid åt undervisning i klasser än individuella samtal, vilket har känts ovant.
− Vi är utbildade till att vara lyssnande och inkännande. Det har varit en utmaning att börja undervisa, säger Jack Olofsson.
I SILÅ-gruppen har de läst och diskuterat litteratur om pedagogik, psykologi och didaktik tillsammans. De har också haft en erfaren pedagog som mentor. Till hösten väntar en ny fas. Då ska SILÅ-gruppens nya arbetssätt och erfarenheter läras ut till de andra SYV-kollegorna på Vägledningscentrum i Göteborg.
− Nu är det dags att knyta samman SYV-arbetet i årskurs fem och sex med högstadiet ute på skolorna, säger Karin Löfgren med stolthet i rösten.
Vägledningscentrums SYV-tips för mellanstadiet
- Använd tiden till att undervisa eller serva lärare med material, i stället för individuella elevsamtal.
- Gör övningar med elever som de minns och kan ha nytta av efteråt. Gärna med något roligt eller dramatiskt inslag.
- Använd enkla ord som eleverna förstår i undervisningen. Det fungerar till exempel inte att använda ord som normer eller värdegrund om man inte går igenom vad orden innebär.
- Pressa inte in för mycket innehåll på en lektion. Det räcker med en övning. Återkom hellre med ytterligare en lektion. Exempel: inför elevernas språkval i årskurs fem, kan första lektionen handla om hur man gör val och olika valstrategier. Den andra lektionen kan därefter blir en fördjupning kring själva språkvalet.
LÄS ÄVEN
Trendspaning och stora visioner på SYV-konferensen
