Splittrad bild av vad Matematiklyftet gav

Björn Öckert, adjungerad professor i nationalekonomi, Jannika Lindvall, universitetslektor i didaktik och Tomas Bergqvist, docent i pedagogiskt arbete.

Lever Matematiklyftet upp till sitt namn? Sex år efter den nationella fortbildningen avslutades finns ingen entydig bild av om matematik­under­visningen, lärarnas förmåga och elevernas kunskaper tagit det språng som regeringen hoppades på.

En grupp forskare vid Umeå universitet utvärderade Mate­matiklyftet på uppdrag av Skolverket redan 2016. Forskarna slog fast att fortbildningen hade utvecklat lärarnas arbete med den egna undervisningen. Däremot hade lärarna inte upplevt någon tydlig utveckling av det gemensamma arbetet på skolan.

– Vi tittade på det vi kallar fortbildningskultur. Där såg vi inte så stora förändringar. Däremot såg vi tydliga effekter på lärarnas kompetens och undervisning i klassrummet, men vi vet inte vad som beror på vad, säger Tomas Bergqvist, docent i pedagogiskt arbete och en av forskarna som utförde studien.

”Svårt att veta exakt vad som har lett till vad”

Han manar till försiktighet när man utvärderar och drar slutsatser om en så omfattande satsning som Matematik­lyftet. Det kan till exempel vara svårt att fastställa samband mellan ökade kunskaper hos läraren och hur mycket eleverna tar till sig av undervisningen – eller vad som beror på andra förändringar i klassrummet.

– Steget från vad lärare kan om en sak till vad som händer i klassrummet är lite för långt. Man kan anta att det finns en koppling, men vi kan inte se ett direkt orsakssamband i våra data, säger han.

Situationen i klassrummet kan lika gärna ha påverkats av aktiviteter som lärarna skulle genomföra inom ramen för Mate­matiklyftet, som av de nya kunskaper lärarna fick genom fortbildningen. 

– Så fort man har med storskaliga fortbildningssatsningar att göra kan det vara svårt att veta exakt vad som har lett till vad.

”Ser ingen skillnad

Tomas Bergqvist och hans kollegor vid Umeå universitet hoppas kunna göra en upp­följande utvärdering av Matematiklyftet, men kan för när­varande inte finansiera en sådan studie. Den de gjorde 2016 på uppdrag av Skolverket byggde på observationer i 200 klassrum, efterföljande intervjuer med alla lärare, intervjuer med rektorer och enkäter till både lärare och rektorer.

– Vill man veta vad som faktiskt händer måste man vara på plats och titta själv, säger Tomas Bergqvist.

De senaste åren har fortbildningens påverkan på elevernas kunskapsresultat undersökts i flera forskningsprojekt. För att lyckas måste lärarna få tid och resurser att utveckla sin undervisning även efter den begränsade tid satsningen pågår, menar Jannika Lindvall, universitetslektor i didaktik vid Mälardalens högskola.

– Vi ser ingen skillnad på elever vars lärare har deltagit i Matematiklyftet och de som inte deltagit. Så här stora satsningar på kompetensutveckling ger sällan resultat på elevnivå, sa hon i en intervju i Ämnesläraren förra året.

”Satsningen är en lönsam affär för samhället”

I december 2021 gav en grupp forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) en delvis annan bild. De slog fast att skolor som genomförde Matematiklyftet fortfarande har goda matematikresultat några år efter satsningen. Bäst har det gått för elever på låg- och mellanstadiet. Men svagare elever gynnades inte.

– Det är en ganska liten ökning och kan inte förklara svenska elevers resultatuppgång i de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Timss. Men våra beräkningar visar ändå att satsningen är en lönsam affär för samhället, kommen­terade nationalekonomen Björn Öckert, en av forskarna bakom rapporten.

Fem slutsatser om mattelyftet

Matematiklyftet pågick 2012–2016. Sammanlagt deltog 35 580 matematiklärare, vilket motsvarar 77 procent av de lärare i grundskolan som under­visar i matematik och 53 procent av matematiklärarna i gymnasieskolan. Fortbildningen har utvärderats i flera forskningsprojekt, som pekar på delvis skiftande resultat. Här är fem slutsatser:

  1. Utvecklande för lärarnas arbete med den egna undervisningen.
  2. Gynnade framför allt elever på låg- och mellanstadiet.
  3. Lärarna hade behövt mer tid och resurser för att utveckla sin undervisning även efter att projektet avslutades.
  4. Ingen tydlig utveckling i det gemensamma arbetet på skolan.
  5. Gynnade inte svagare elever.

LÄS ÄVEN

Matematiklyftet förbättrade inte elevernas resultat

Dahl: Vi borde tänka mer på vårt eget beteende

Matteböcker talar till högstadieelever som att de är småbarn

Inger stärker eleverna och höjer matteresultaten

Pandemin slog hårt mot matematikundervisningen