Lärande i förskoleklass ska göras med fantasi och kreativitet. Här får Kajsa får lära sig att skriva bokstaven B. Foto: Malin Grönborg
Till startsidan
Förskoleklass i förändring
Efter 17 år som lärare i fritidshem bytte Pia Kollberg bana och började undervisa i förskoleklass. För att få rätt kompetens håller hon nu på att vidareutbilda sig.
– Jag älskar mitt jobb. Det är den perfekta blandningen mellan lek och undervisning, säger hon.
B – ett streck och två magar. Det kan vara en krånglig bokstav att lära sig när man är sex år. Pia Kollberg visar på tavlan hur den ska skrivas. Hon undervisar barnen i förskoleklass på Böleängsskolan i Umeå. Här har Pia jobbat i tre år, men har mycket längre erfarenhet än så.
– Jag har arbetat inom skolan i 20 år och är utbildad lärare i fritidshem, men jag älskar att jobba i förskoleklass. Det är den perfekta blandningen mellan lek och undervisning, säger hon.
Pia upplever att förskoleklassen ”skolifieras” allt mer, exempelvis är det numera obligatoriskt att alla barns kunskaper inom matematik och svenska ska kartläggas. Då känner hon också att hon vill höja sin egen kompetens.
För att få rätt behörighet tog hon tjänstledigt under förra läsåret för att studera läs- och skrivinlärning. Plugget kombinerade hon med ett äventyr när hon och familjen bytte vardagen i Umeå mot ett år på Malta.
– Min man kunde arbeta därifrån och jag studerade på distans via Mittuniversitetet.
Pia Kollberg har nu skickat in sina intyg för validering och har redan fått veta att hon tack vare sin gamla fritidspedagogutbildning har möjlighet att undervisa i flera ämnen upp till årskurs sju.
Hon säger att det pågår en diskussion i sociala medier bland lärare i förskoleklass som känner sig oroliga för att mista sin behörighet om grundskolan blir tioårig och F görs om till 1.
– Jag läser vidare för att jag vill känna att jag har rätt kompetens där jag är. Det är egentligen bara för min egen känsla – att veta att jag är kompetent på mitt jobb och få en licens. Jag har hittat mitt drömjobb och vill verkligen vara kvar i förskoleklass. Därför har jag även sökt VAL (vidareutbildning av lärare) till våren så att jag blir färdig F-3-lärare. Kommer det sedan ett krav på att alla ska ha den kompetensen så känns det lugnt för mig, säger Pia Kollberg.
Lärande i förskoleklass ska göras med fantasi och kreativitet. Här får Kajsa får lära sig att skriva bokstaven B. Foto: Malin Grönborg
Hon menar att det finns både för- och nackdelar med regeringens utredning att göra grundskolan tioårig.
– För oss lärare i förskoleklass är det bra, för nu ser vår verksamhet väldigt olika ut i olika kommuner. Med en tioårig grundskola blir det mer lika för alla. Samtidigt har jag en rädsla för att förskoleklassen ska blir för skollik. Många barn kanske inte klarar det. Sexåringar i dag får en mjukare start in i skolan.
Hennes många år på fritids har gett mycket erfarenhet som hon har användning för även i förskoleklass. Framför allt handlar det om lekfullhet och praktiska övningar.
– Jag har en grej jag kallar för ”lata fröken”. Då sätter jag mig på en stol och dricker kaffe och säger att jag är trött och inte orkar baka som vi planerat, utan de får baka själva. På ett lekfullt och kreativt sätt får de öva på att använda decilitermått och matskedar. Sedan har vi chokladbollsfika. Jag älskar verkligen den blandningen av lek och undervisning.
Det hon vill att sexåringarna ska få med sig från sitt år i förskoleklass är att kunna lyssna på varandra, räcka upp handen när de vill säga något och titta på den som pratar.
– Det är rätt grundläggande saker. Barn i dag kan så mycket, men förskoleklass handlar även om att fånga upp dem som behöver extra stöd. Det är också viktigt för oss att få ihop gruppen så att de är trygga med varandra.
LÄS ÄVEN
De ska ta f-klassen till högre höjder
Fackets krav när grundskolan kan bli tioårig
Guide Från rolig grej till engagemang och gemenskap.
Forskning En ny studie visar på fyra vanliga roller som barnen ges, och tar, i fritidshemmet, roller som kan vara både identitetsstärkande och skapa motståndskraft inför framtida utmaningar.
Debatt När vi envisas med att kalla fritidshemmet för ”fritids” suddar vi ut skillnaden mellan pedagogisk verksamhet och barnpassning, skriver Jimmy Kissi Andersson, biträdande rektor på Lycée Français Saint Louis i Stockholm.
Arbetsmiljö Lärarna Emilia Thomke, Axel Johansson och Lowisa Hanzén ger sin syn på regler i fritidshemmet.
Krönika I allt prat om straff och hårdare tag har jag två berättelser från fritidshemmet som jag vill dela med mig av, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Undrar du hur du ska få barnen på fritidshemmet att röra på sig och bli intresserade av vinter-OS? Bergetskolans fritidshem i Orsa har svaret med sitt OS-tema.
Min metod ”Eleverna märker inte hur mycket de faktiskt läst.”
Reportage ”Jag brinner verkligen för att öka elevernas rörelse.”
Krönika Nu är det dags att alla partiledare visar, konkret och tydligt, hur de tänker göra landets fritidshem bättre – för både barn och personal, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Debatt Vi kan inte förbjuda allt som liknar något som varit farligt. Om vi gör det tar vi ifrån barnen både deras värld och deras lärande, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Forskning På fritidshem där de flesta elever har olika etniska bakgrunder fungerar det sociala samspelet väl, men barn med helsvensk bakgrund hamnar ofta utanför, visar en ny studie.
Debatt Jag har vid flera tillfällen utsatts för våld, bland annat genom slag, sparkar, bett och stenkastning, skriver läraren i fritidshem Cia Wigström, som menar att leken måste få ta större plats, såväl i hemmet som i förskola och fritidshem, för att vända utvecklingen.
Krönika Tänk ändå, när barn själva sätter fingret på det fina och vackra med just fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Tips På Strömsholms fritidshem får barnen ”bokbada” rejält.
Krönika Vad händer när treorna kliver vidare mot mellanstadiet och sedan ännu högre upp i årskurserna? Lever något av det vi byggt kvar? Ja, mer än man kanske tror. Och i veckan fick jag en tydlig påminnelse om det, skriver Andreas Härjefors.
Panelen Så svarar tre lärare om prylar och statussymboler bland eleverna.
Lön Lönen för lärare i fritidshem är i genomsnitt 37 166 kronor i månaden, enligt lönestatistik från 2025. Men variationen är relativt stor beroende på var i landet man arbetar.
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Reportage Barnen växer när leken tas på allvar: ”De vill fatta sina egna beslut”.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.