Ta hand om din röst
Supporten Tänk att du står i ett bullrigt rum på jobbet med högljudda barn. För att överrösta de andra höjer du rösten på ett sätt som gör att den låter gäll och skrikig. Kanske får du till och med ont i halsen av ditt ansträngda röstläge. Känner du igen dig i situationen?
Enligt aktuell forskning är det så många som 18 procent av Sveriges lärare som överväger att lämna yrket på grund av yrkesrelaterade röststörningar.
Detta vill Tove Ekelund råda bot på. Hon är legitimerad logoped och före detta lärare, och har nyligen skrivit boken ”En logopeds 10 tips till en bättre röst” för att höja medvetandet om röstproblem, ge konkreta tips på förebyggande övningar och beskriva de risker som finns om man har ett så kallat röstyrke.
– Förskollärare är absolut en röstriskgrupp och om du har en dålig röstkvalitet så påverkar det barnens lärande på ett negativt sätt, säger Tove Ekelund. Rösten är kanske ditt främsta arbetsverktyg, och den måste fungera. Min allra vanligaste patient är en kvinnlig lärare. Kvinnor höjer oftare röstläget, vilket får konsekvenser i form av röstbesvär. Kvinnor har kortare och tunnare stämband än män och därmed utsätts deras stämband för högre belastning. Därför är det extra viktigt att kvinnliga förskollärare känner till att det finns möjlighet att förebygga röstproblem för att de ska kunna fungera i sitt yrke.
Många förskollärare upplever sig alltså ha röstproblem och det har blivit en allt vanligare orsak till sjukskrivningar, säger Tove Ekelund.
– Det vanligaste problemet kallas fonasteni, rösttrötthet. Ett tecken är att man kan känna sig hes, behöver harkla sig ofta, får ont eller en klump-i-halsen-känsla. Man känner sig helt enkelt trött i rösten.
Stämbanden är en muskel som blir svagare och försämras.
Allra vanligaste felet är att gå upp för högt i röstläge.
– Går man upp i röstläge blir man gäll och skrikig. Frekvensen, det vill säga hur ofta stämbanden vibrerar per sekund, blir högre ju högre röstläget är. För högt röstläge sliter på stämbanden, eftersom de då spänns onödigt mycket. Därför är det viktigt att sänka röstläget.
Tove Ekelund tycker att en väg till en bättre röst är att bli medveten om sin kroppshållning. Alltför många går runt med stela läppar, sammanbitna käkar och fel kroppshållning. Har du röstproblem är en avspänd, effektiv mag- och sidoandning det första du bör öva på.
– Många har lärt sig att hålla in magen för att se smalare ut. Gör du det hamnar andningen automatiskt högre upp i bröstkorgen. Denna höga bröstkorgsandning är ineffektiv och något du bör undvika eftersom den leder till att skuldrorna höjs, nacken spänns och struphuvudet inte kan röra sig fritt. Resultatet blir en pressad och spänd röst. Släpp i stället ut magen!
Problem med buller och hög ljudnivå på arbetsplatsen är också en stor bov i sammanhanget. När ljudvolymen runt oss höjs höjer vi automatiskt röstvolymen för att höras. Men att försöka överrösta buller är en dålig idé.
– Till slut kan du ha vant dig vid att ta i, trots att du inte behöver det. Om du behöver tala starkare är det viktigt att du inte går upp i tonhöjd och talar med en pressad röst. Gör det till en vana att gå fram till den du behöver tala med i stället för att ropa från ett längre avstånd.
Arbetsgivarens skyldigheter vad gäller röstvård är långtgående och arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen förebygga ohälsa, vilket i det här fallet handlar om att hjälpa personal som riskerar att få röstproblem. Tove Ekelund önskar att kunskapen om olika riskfaktorer var ännu större på arbetsplatserna.
– Om man får röstproblem är det viktigt att man inte fortsätter som vanligt utan får rätt hjälp. Jag tycker att rösthälsa ska vara en stående punkt på APT:n. Många förskollärare och lärare är helt omedvetna om att de inte är röstfriska. De tror att de har en bra röstkvalitet, men så är det kanske inte. De vet inte om hur de faktiskt låter!
Rösten påverkas även av åldern. Men åldrandeprocessen kan fördröjas genom förebyggande träning.
– Stämbanden är en muskel som blir svagare och försämras, säger Tove Ekelund. Om man jämför en ljudinspelning av hur man lät som 20-åring med hur man låter som 40- eller 60-åring hör man tydligt hur ens röstkvalitet förändras. Men ett kort dagligt röstträningsprogram kan hjälpa och jag tycker att man ska börja redan i 25-årsåldern. Det är oerhört viktigt att få in förebyggande träning tidigt så att man inte får problem senare. Tänk på att din röst är värdefull. Den är ju ett redskap som du ska ha under hela ditt yrkesliv.
Tips från Tove:
Så vårdar du din röst
- Ta kontakt med en logoped om du behöver hjälp. Rösten, precis som kroppen i övrigt, behöver träning och omvårdnad genom hela livet.
- Värm upp! Stämbanden är muskler och precis som en idrottsman värmer upp sina muskler före en tävling bör en förskollärare värma upp sina stämband före jobbet. Mitt tips är att inte bara värma upp rösten på morgonen utan exempelvis även innan man läser en saga för barnen.
- Lär dig några röstövningar som du gör regelbundet. Jag vill lyfta fram en övning som jag kallar ”rörfonation” då man stoppar ner ett rör i en flaska med vatten och blåser bubblor på ett visst sätt och gör röstljud. Ett motstånd uppstår, som gör att stämbandsvibrationerna ändras. Den här övningen är även bra i förebyggande syfte för dem som ännu inte har fått problem. Metoden är en jättebra övning för stämbanden och funkar som en massage för rösten.
- Drick vatten ofta, inte för att du är törstig utan för att du ska fukta stämbanden. Använd luftfuktare vid torr inomhusluft.
- Ta en paus! Kanske vilar du inte ens din röst på rasten för då sitter du och pratar med dina kollegor. Rösten behöver också vila och återhämta sig.
- Använd talhjälpmedel, till exempel en bärbar röstförstärkare med mikrofon, för att avlasta rösten. Man kan till exempel använda mikrofon när man ska läsa eller ha samling. Då kan du tala i ett mer avslappnat läge och behöver inte höja rösten för att nå ut till hela gruppen.
- Använd olika ljuddämpande lösningar och förbättra rumsakustiken. Den som måste tala i en bullrig miljö höjer ofta sin röststyrka för att höras bättre, vilket sliter mycket på rösten. Använd en decibelmätare i rummet som gör alla, även barnen, medvetna om bullernivån. Att försöka överrösta buller är inte bra.
- Rösthälsa måste finnas i det systematiska arbetsmiljöarbetet och ska vara med när man bedömer risker på arbetsplatsen. Använd Arbetsmiljöverkets checklista för röstergonomi på alla skyddsronder, riskbedömningar och arbetsmiljöronder så att röstvårdsarbetet blir en självklar del av arbetsmiljöarbetet.
