Expert: Oroande att undervisningen i naturen minskar

Många studenter förstår inte hur mycket växterna betyder för vårt liv på jorden. Foto: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Margaretha Häggström, lektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, har skrivit en avhandling där växtblindhet är ett av nyckelbegreppen.

Margaretha Häggström, lektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet. Foto: privat

Vad är växtblindhet?

– Det är en översättning av ”plant blindness”, myntat av forskare i USA då de upptäckte att många studenter inte förstår hur mycket växterna betyder för vårt liv på jorden. Tidigare spelade naturen en stor roll i våra liv men i dag ser man den mer som en kuliss.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om människans upp­levelser av skogsmiljöer. Jag har dels intervjuat vuxna och dels följt två klasser i årskurs två och sex som deltog i utomhusprojekt med träd i fokus, under sex veckors tid. Syftet var att motverka växtblindhet. Eleverna skrev reportage, målade, gjorde research och dramatiseringar.

Din slutsats?

– Att utomhusupplevelser kan stärka elevers vilja att engagera sig för biologisk mångfald och miljön. Och att direkta möten med naturen väcker ett större intresse än om man tittar på en film eller läser en bok.

Borde man ha mer utomhusundervisning i äldre åldrar?

– Ja. Utomhusundervisningen minskar överlag. Många tycker att naturen är tråkig och då ökar risken för oförståelse om dagens miljöproblem. En av orsakerna är nog det ökade mobil- och internetanvändandet, som ofta anses vara mycket ”roligare” än naturen.

Avhandling:

Ladda ned och läs avhandlingen ”Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning” här.