VFU på jobbet kan begränsa lärandet
Margaretha Källqvist, universitetsadjunkt på yrkeslärarutbildningen, har undersökt VFU på den egna arbetsplatsen. Foto: Privat och Stock adobe.
Forskning Att göra VFU på den skola där man redan arbetar kan vara en smidig lösning för yrkeslärarstudenter. Men när handledaren samtidigt är en kollega kan både lärandet och bedömningen påverkas, enligt yrkeslärarutbildaren Margaretha Källqvist.
Det kan finnas flera anledningar till att en yrkeslärarstudent gör sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) på den egna arbetsplatsen, där man är anställd som obehörig lärare. Dels är det brist på VFU-platser, dels kan det tyckas vara den smidigaste lösningen. En annan orsak kan vara att yrkeslärarstudenten inte beviljas tjänstledighet av sin rektor. Men vilket lärande är möjligt när en student gör sin VFU på den egna arbetsplatsen? Och hur påverkar det kvaliteten i studentens utbildning? De frågorna har Margaretha Källqvist, universitetsadjunkt på yrkeslärarutbildningen vid Malmö universitet, tittat närmare på genom att intervjua både VFU-studenter och handledare.
– Jag har undersökt vilka möjligheter och svårigheter som finns med VFU på den egna arbetsplatsen. Blir det arbete som ”vanligt” eller utbildning med handledning, reflektioner och diskussioner?
Att bli handledd av en kollega är något helt annat än att genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen på en annan skola, där tidigare relationer saknas, menar hon.
– Jag tror inte att alla handledare och studenter funderar över vilka dilemman man kan råka ut för när man gör VFU på sin arbetsplats.
Vågar inte ställa frågor
Först och främst har studenten en kollegial relation till sin handledare, vilket kan vara problematiskt.
– Det kan innebära att handledaren inte vågar säga ifrån om något blir tokigt. En handledare kanske inte heller tänker på att du verkligen behöver handleda en kollega utan har uppfattningen att kollegan redan kan och har ett yrkeskunnande som lärare, säger hon och fortsätter:
– En VFU-student som är kollega med sin handledare kanske inte vågar ställa frågor, eftersom det kan kännas som att man förväntas kunna sådant man egentligen är osäker på. Relationen har betydelse. Man måste kunna hitta en tillit där man vågar be om hjälp, annars påverkas lärandet.
Kan bli en ögonöppnare
En annan faktor som kan påverka VFU-perioden är tiden. Om man gör VFU på den egna arbetsplatsen finns det en större risk att man inte avsätter tid för handledning, menar Margaretha Källqvist. Under en VFU krävs tid för planering, diskussioner och uppföljning av hur undervisningen har fungerat, allt för att det ska blir en progression för studenten.
– Handledaren måste också ha koll på lärandemål för de olika VFU-perioderna, för de skiljer sig åt. Och studenten måste få prova andra sätt att undervisa, andra bedömningsuppgifter och aktiviteter än den gjort i sitt vanliga jobb.
Att vara handledare handlar om att förstå sitt eget yrkeskunnande, så VFU-perioden kan bli en ögonöppnare för handledaren också, konstaterar hon.
Margaretha Källqvist tycker att man ska ha minst en av sina VFU-perioder på en annan skola än den man är anställd på.
– Framför allt för att du får en förståelse för att det ser olika ut på skolor. Att man kan göra på mer än ett sätt. Det kan också innebära mer tid till uppdraget och inser att det är en utbildning, att det inte är vanligt arbete.
Flera av de studenter hon har talat med har berättat att de önskar att de hade haft möjligheten att göra VFU på en annan skola än den egna.
– Man arbetar olika och ledarskapet och förutsättningarna ser olika ut. Och det gör också att man som student kan få en bredare palett och hitta sin läraridentitet genom att ha fått inspel och intryck från fler verksamheter. Då får man fler verktyg i sin yrkesutövning.
Kortare startsträcka
Det finns även fördelar med att göra sin VFU på den egna arbetsplatsen. Startsträckan i att lära känna elever och kollegor är inte lika lång.
– Det kan också leda till att man fortsätter att ha kontakt med kollegan efter VFU-perioden, diskuterar och följer upp vad man gör.
När studenten ska bedömas ställs allt på sin spets.
– Vågar man underkänna en kollega? Den typen av frågor tror jag inte man har tänkt på.
Och vad gör man om VFU:n inte fungerar mellan handledare och student, då man är anställd på samma arbetsplats.
– Det har jag och mina kollegor på lärarutbildningen pratat om. Kanske kan man inleda VFU:n med att skriva ett kontrakt där man beskriver de olika rollerna och vad man ska göra om man inte kommer överens. Viktigast av allt är att man tänker igenom det hela och reflekterar över vad VFU på jobbet innebär rent konkret.
Det är heller inte helt ovanligt att en lärare blir tilldelad rollen som handledare, och kanske inte vill vara det.
– Vilken typ av handledning blir det då? De kanske inte har intresse och förmåga för att det ska bli bra och då blir det inte bra för någon.
Bidrar med nya perspektiv
Margaretha Källqvist uppfattar att skolorna inte är så villiga att släppa ifrån sig sin personal, vilket begränsar möjligheterna för studenten, som också är anställd, att genomföra sin VFU på en annan skola. Det är svårt att få tag på utbildande ersättare så man löser det genom att ha praktik på den egna arbetsplatsen.
– Vissa kanske inte ens får tjänstledigt för sin VFU. Här krävs det att skolor och rektorer inser värdet av att sätta av tid för handledare och student under VFU:n, och att låta studenterna vara tjänstlediga för att kunna göra VFU på annan arbetsplats. Att ta emot en student bidrar också med nya perspektiv. Det är kompetensutveckling.
LÄS ÄVEN:
