Lärare tycker till om behörighet för alla

Dofterna sprider sig i det stora köket på Åva gymnasium i Täby. Det fräser i en panna där fänkålsfrittatan studsar i det smälta smöret och ett lite skärande ljud hörs från en slip där köksknivarna åter blir vassa. 

I köket bland treorna på restaurang- och livsmedelsprogrammet finns även yrkesläraren Kenneth Dahlgren. Liksom en del av eleverna har han fått lite färg i ansiktet.

Det är efter en resa till Spanien där han har besökt elever på apl och jobbskuggat lärare.

– Åtta av våra elever hade fyra veckor apl på restauranger utanför Benidorm. Det var givande för mig att se hur eleverna jobbade i restaurangerna men även att få ta del av andra lärares undervisning. Två ämneslärare var också med, säger Kenneth Dahlgren. 

På Åva gymnasium kan eleverna på yrkesprogrammen välja till högskolepaketet och läsa engelska 6 och svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3. En möjlighet som ska finnas på alla gymnasieskolor med yrkesprogram för att eleverna ska kunna få grund­läggande högskolebehörighet. Men från hösten 2023 ska den behörigheten finnas som grund på alla yrkesprogram utan att eleverna ska behöva göra ett aktivt val. Ett syfte är att fler ska välja yrkesprogram.

– Högskolebehörigheten är viktig för många föräldrar initialt när deras barn ska välja program. Så på så vis är det bra att den kommer att ingå som standard. Merparten av våra elever på Åva väljer högskolepaketet när de börjar men en del väljer bort det när de ska börja i tvåan, säger Kenneth Dahlgren.

Svårt att utöka i programmet

Även framöver ska eleverna som önskar kunna väja bort ”extra” svenska och engelska. En annan del i det nya beslutet i riksdagen är att yrkesprogrammen kommer att utökas upp till 2 800 poäng för att få in både yrkesämnen och de kurser som behövs för högskolebehörighet. 

Kenneth Dahlgren är tveksam till att programmen ska utökas.
– Det kan bli kämpigt. Många av våra elever är kreativa och vill skapa och producera. De har tuffa dagar som det är och det känns orealistiskt att utöka med längre dagar. Alla på yrkesprogram är inte teoretiskt studiemotiverade. Risken med den nya modellen är också att de som väljer bort behörigheten kanske känner sig lite sämre.

Kollegan Linda Wigstrand är lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon bekräftar att det är tufft för en del elever på restaurang- och livsmedelsprogrammet att läsa extra engelska och svenska.

– Många elever väljer nog till svenska 2 och 3 på grund av att föräldrarna vill det. Flera av de eleverna saknar litteraciteten för att klara av de kurserna. Jag skulle gissa att det handlar om kanske 30 procent av eleverna genom åren, säger hon.

Svårast blir det i kursen svenska 3. Sexton av eleverna från restaurang- och livsmedelsprogrammet läste svenska 2, nu i trean är det tio av dem som läser svenska 3.
– I den kursen är det mer utredande text, litteraturhistoria och mängden att läsa ökar ytterligare. Saknar man lässtrategier då så blir det svårt. Dessutom tillkommer nationellt prov vilket ökar stressen. 

Linda Wigstrand undervisar även på teknikprogrammet. Hon tycker att det är ganska stor skillnad mellan programmen.

– Generellt sett är läsförmågan bättre på teknikprogrammet. Dessutom tillkommer praktiken, apl, på ett yrkes­­program vilket gör att det blir lite
hattigt. Treorna är till exempel borta på praktik i tolv veckor. Då ska mängden litteratur läsas in ännu snabbare. Mängden text och annat innehåll blir mer kompakt när de är på plats i skolan.

Gör kopplingar till yrkesämnena

Linda Wigstrand försöker att jobba nära yrkesämnena för att öka motiva­tionen hos eleverna. Hon använder sig till exempel av skönlitteratur med koppling till restaurangbranschen.

– Muntligt har jag haft moment med argumentation där de har fått argumentera för tre viktiga köksredskap där de också kan väva in historiska perspektiv. 

Samtidigt kan det vara komplext då en del av eleverna kanske har kommit in på ett yrkesprogram för att de inte hade tillräckligt med poäng för ett högskoleförberedande program.

– Då är det svårt att jobba med moti­vation genom att koppla till yrkes­ämnen om de inte är så intresserade av den delen.

Tor Stein går sista året på restaurang- och livsmedelsprogrammet. Nu är han
i köket för att jobba med desserten till dagens fyrarättersmeny. Temat är svenskt klassiskt vinklat åt tidig vår.

– Det ska bli äppelkaka och minidammsugare. Vi ville helst ha orange marsipan men det blir den gröna, säger han.

Tor Stein valde inte högskolpaket när han började i gymnasiet.
– Jag kände inte att jag vill gå på högskola. Men om jag ändrar mig kan jag läsa till de ämnena på komvux. Egent­ligen ville jag gå teknik design i gymnasiet men jag blev F-ad i matte. När jag började här kunde jag läsa in matten.

Hans föräldrar har inte påverkat honom när det gäller högskolebehörighet eller inte.
– De har stöttat mig och blev nog glada att jag kom in på ett program. 

Klasskompisen Vilma Rosengren sitter i ett mer traditionellt klassrum i närheten av köket. Hon och tre elever arbetar med gymnasiearbetet. 
– Vi har valt inriktning servering, säger hon.

Vilma Rosengren är snart klar med utbildningen och kan ta yrkesexamen med grundläggande högskolebehörighet eftersom hon valde det paketet.
– Det har varit lite svårare med mer engelska och svenska men det har gått bra. Man vet aldrig vad som händer i framtiden så det kan vara bra att kunna gå på högskola.

Vid ett av de större fönstren står yrkes­läraren Kenneth Dahlgren som smugit
i väg för att ta ett mobilsamtal.

– Nu ringer de och vill ha våra ettor som sommarjobbare också. Det är högtryck i restaurangbranschen nu. Som tur är har vi fler sökande än platser nu till hösten, säger han och går in i köket där dagens rätter börjar bli klara.