Efter Pisa-raset – här samlas mattelärare från 14 kommuner för att bli bättre

LÄS MER Efter PISA-raset – här får gymnasieeleverna göra omtag med matten

Ensam är inte stark. Lokalavdelningen för Sveriges matematik-lärarförening (SMaL) i Eskilstuna drog i gång tematräffar om undervisningsmetoder – och responsen blev enorm.

– Det finns ett stort sug efter nya kunskaper och att få diskutera metoder tillsammans, säger initiativtagaren Catharina Andersson.

Intresset tyder på att fler lokalföreningar borde dra i gång något liknande.

Hon är speciallärare, special-pedagog och matematikutvecklare på Fristadsskolan. Förra sommaren var hon på SMaLs sommarträff med föreläsare – där fick hon sin idé:

– Varför inte göra en lokal variant? Ordna egna träffar ett par gånger per termin? 

Sedan gick det snabbt. Det brukar det göra när Catharina sparkar i gång, intygar kollegorna när vi -träffas i Mälardalens universitets (MDU:s) stiliga lokaler med utsikt över Eskilstunaån. Ett läsår har passerat och mycket riktigt har de träffats vid fyra tillfällen – i just dessa imponerande rum.

– Det har känts spännande och lite lyxigt att komma hit och få prata om matematikdidaktik, något som vi alla brinner för, säger Malin Mejenqvist, högstadielärare på Stålforsskolan i Eskilstuna.

Hon får medhåll av Sofia Norman, mellanstadielärare på Skogsängsskolan:

– Den löpande fortbildning vi får är sällan anpassad till just våra behov som matematiklärare, de är mer allmänt hållna. De här träffarna har gett mycket mer. Under matematiklyftet fick vi en del fortbildning av det här slaget, men det är länge sedan nu.

De tillhör bägge Catharina Anderssons nätverk av lärarkollegor som fick det där första mejlet förra hösten då hon bjöd in till en föreläsning om blockmodellen. 

För det började i liten skala.

– Jag bjöd in dem jag känner, men trodde aldrig att 40 skulle komma! Det blev uppenbart att många längtade efter att träffas och utveckla sina metoder tillsammans.

En viktig länk var vännen Linda Wickström, som arbetar på lärarprogrammet på MDU, och som direkt tände på idén.

– Catharina och jag hade ofta pratat om bristen på relevant fortbildning för matematiklärare.

Att de kunde träffas i universitetets rymliga lokaler beror på ett samarbete mellan SMaL och Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL), som är en del av MDU. Gratis lokaler och enklare förtäring står MKL för.

– Men föreläsarna behöver inget betalt, de vill gärna sprida sina kunskaper bland landets matematiklärare, säger Catharina Andersson.

Och en spridning har det sannerligen blivit: till den fjärde och sista föreläsningen kom lärare från inte mindre än 14 kommuner. De kom från övriga Sörmland och från Västmanland, men också ända från Sollentuna och Göteborg.

– Det kan inte växa så mycket mer nu. Ordföranden i matematikföreningen är väldigt glad för att vi gör det här, intresset tyder på att fler lokalföreningar borde dra i gång något liknande. 

Ni har inte velat erbjuda föreläsningarna digitalt?

– Precis, det är ett aktivt beslut som vi tagit. En av huvudpoängerna med dessa träffar är att man verkligen träffas och utbyter erfarenheter. Vi vill ta till oss nya kunskaper tillsammans och skapa en gemenskap.

Det saknas inte ämnen att ta upp, på de tre övriga träffarna har de berört kooperativt lärande, RTI-modellen och vertikal undervisning. Det sistnämnda var särskilt spännande. Sofia Norman berättar att hon använde modellen dagen efter med sina sexor.

– Att stå upp och lösa uppgifter tillsammans kan verkligen inspirera. De fick skriva på fönstren som vetter ut mot korridoren, på så sätt synliggörs uträkningarna på ett mer naturligt sätt vilket leder till samarbete och diskussion mellan eleverna.

Malin Mejenqvist fyller i:

– Det är en bra metod för en del elever med npf, som har svårt att sitta still. I stället för bara ta en bensträckare får de lösa uppgifter stående. Jag hade en elev som brukar ha svårt att lösa uppgifterna, men som klarade dem på det här sättet.

Efter föredraget började även Linda Wickström visa upp metoden för sina lärarstudenter.

– Jag fick fin respons och kommer att inkludera detta i utbildningen.

Catharina Andersson har inte bara fått till en geografisk spridning bland deltagarna, hon har också fått en rad skolledare att komma.

– Jag tror att det är viktigt, om man ska introducera nya metoder i undervisningen krävs förberedelsetid. Och då måste skolledningen vara inblandad för att göra det möjligt.

Hon har redan bokat föreläsare för alla fyra träffarna läsåret 2026–2027. Hon är särskilt nöjd att en träff ska handla om dyskalkyli.

– Kunskaperna om den här funktionsnedsättningen har inte fått tillräcklig spridning bland matematiklärare.

LÄS ÄVEN

”Så löser vi mattekrisen”

Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin

Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”

Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”

Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden

Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas

Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera