Efter PISA-raset – här får gymnasieeleverna göra omtag med matten

LÄS MER ”Så löser vi mattekrisen”

Specialläraren Malin Lennholm i Ludvika har en stor uppgift inför varje nytt skolår: att tillsammans med sina ämnes-kollegor i matematik kartlägga matematikkunskaperna hos samtliga nya gymnasielever i årskurs 1. 

– Det stora dilemmat handlar ofta om att grunderna inte blivit befästa under åren i grundskolan.

Hon arbetar för Västerbergslagens Utbildnings-förbund, VBU. Gymnasiet är uppdelat på fyra enheter fördelade mellan Ludvika, Smedjebacken och Gränges-berg, de har såväl yrkesprogram som hög-skole-förberedande program.

– Det är en stor variation på kunskapsnivån hos våra elever.

För att möta behovet av stöd på olika nivåer erbjuder de eleverna att mellan klockan 15 och 18 en dag i veckan komma till Mattestugan på enheten i Ludvika.

– De kan ha missat någon genomgång, kanske inte förstått allt under lektionen. De kan ligga efter i planeringen, eller så har de helt enkelt svårt att hitta fokus och koncentration hemma med matematiken.

Mattestugan har blivit alltmer populär, många elever uttrycker att de inte skulle ha klarat matten utan detta stöd. Men dit kommer också elever som siktar mot A.

– På förra veckans ”Mattestuga” i biblioteket var det 90 elever, de var utspridda i olika rum i biblioteket och kom från nästan alla våra program.

90 elever! Det låter helt otroligt?

– Det var precis före de Nationella proven, så de var något fler än vanligt, men varje vecka kommer 40–60 elever. Det är fantastiskt när hela biblioteket ”badar i matematik”. Vi bjuder på frukt och även hembakat ibland för att fylla på energinivåerna.

I sitt mejl till oss skrev Malin Lennholm att hon har ”världens bästa och roligaste jobb” och hon upprepar det under vårt telefonsamtal.

– Tänk att varje dag få känna att man gör skillnad för elever i deras matematikprogression.

Hon har jobbat 30 år i skolans värld, först som högstadielärare i matematik och NO och sedan 2013 som speciallärare i matematik. Hon har varit handledare i Skolverkets Matematiklyftet och har många års erfarenhet av att handleda kollegor.

– Tack vare våra kartläggningar vet jag och mina ämneskollegor rätt tidigt vilka elever som har störst behov av ytterligare stöd.

Att bli duktig i matematik handlar om att skapa en stabil grund först, menar hon.

– Det är som att bygga ett hus: är inte grunden stabil, så rasar det.

Vilka byggstenar i grunderna är det som ofta saknas hos eleverna?

– Vi har en del elever med andra modersmål, där de läser från höger till vänster. Först nu har jag insett att dessa elever har problem med att exempelvis förenkla uttryck, de börjar från fel håll! De positiva talen tror de är negativa och tvärtom, då är det ju inte konstigt att matematiken blir svår och ologisk.

Mer allmänt vill hon lyfta fram algebra, många har ännu inte förstått hur de ska arbeta med bokstäver och formler. Och kanske ännu svårare: decimaler.

– Vi använder mycket tid till siffrornas värde, det blir svårt för många när något är mindre än ett. Vad är skillnaden mellan 0,1 och 0,01 och 0,001? 

Under våren 2026 har hon haft såväl undervisningsgrupper som stödundervisning i klass och enskilt. Flera av eleverna har gjort påtagliga framsteg. Knepet? 

– Det är förstås väldigt individuellt. Det allra viktigaste är att stärka elevernas självförtroende och att gruppen blir så trygg att eleverna vågar blotta sina svårigheter. På så sätt kan jag upptäcka tidigare missuppfattningar eller matteluckor. 

En grundtanke hos henne är att arbeta med olika konkreta och praktiska material. 

– Jag har bland annat gjort ett stort koordinatsystem av två plastdukar som jag tejpat ihop efter långsidan och placerat mitt på golvet i mitt klassrum. 

När vår fotograf besökte henne var detta förstås något av det mest bildmässiga. 

– Man måste använda sin fantasi, berättar hon. Jag har också lånat rep från idrottslärarna och en trästav för att kunna beskriva funktioner. Andragradsfunktionen -skapar ett symmetriskt U och tredjegradsfunktionen ett liggande S. Det linjära sambandet visar jag med trästaven.

Genom att gå i koordinatsystemet kan eleverna se och känna in de mönster som bland annat symboliseras med formeln för räta linjens funktion. 

– Det handlar om att skapa en mer lustfylld lärmiljö och en variation i undervisningen, där eleverna känner att de utvecklas och förstår sammanhanget. Vissa elever kan ha en ångestfylld relation till matematik med många tidigare misslyckanden i bagaget. 

 

Hon jobbar individuellt med en del elever, men hon tror ännu mer på att jobba i grupp, där det matematiska resonemanget ges utrymme och olika metoder kommer upp till ytan.

– Jag har en del elever med koncentrationssvårigheter, elever som har svårt att komma i gång, som suttit med sina matteböcker i högstadiet utan att få så mycket gjort. Här är de aktiva på ett annat sätt när vi arbetar tillsammans i grupp. Vi kan hålla på i en och en halv timme tillsammans, så länge orkar de aldrig jobba självständigt. 

Du har 13 års erfarenhet som speciallärare, vad har du vässat med åren? 

– Jag har blivit bättre på att möta eleverna, på att se var luckorna finns. Jag har insett vilka byggstenar som måste till för att skapa den där stabila grunden för att kunna bygga kunskaperna till nästa nivå och få matematiken begriplig och rolig.

LÄS MER:

Historiskt svenskt ras i Pisa – sämsta någonsin

Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”

Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”

Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden

Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas

Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera