
Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
Lärmiljö Elever som halkat efter i ett ämne saknar ofta de grundläggande sammanhangen. Men elever som tvärtom har lätt för samma ämne kan också sakna sammanhang. Nationella Mattekollo är en inspirerande framgångssaga.
När Fredrik Löfgren, matematiker och robotutvecklare, börjar prata tar det inte många sekunder att förstå att matematik inte bara är hans yrke utan även hans passion. Därför brinner han också för Mattekollo, ett sommarläger för barn som vill fördjupa sig i matematik på sommarlovet, där Fredrik är en av ledarna. Under tio dygn får barnen ägna sig åt kvantmekanik, programmering, oändlighet och kardinalitet.
– Mattekollo är ett andningshål och årets höjdpunkt för många av våra deltagare. De får umgås med andra som också älskar matte och programmering.
Fredrik Löfgren
– Våra deltagare ligger ofta före i undervisningen som de får hemma. Så i stället för att öka glappet mot klassrummet ännu mer ägnar vi oss åt sådant som inte står i läroplanen. Det är bättre att fördjupa sig i talteori och ringteori i stället för algebra och ekvationer. Annars riskerar de att hamna ännu längre ifrån sina klasskamrater.
Mattekollo startades 2015 av Valentina Chapovalova, som själv varit på matteläger som barn under sin uppväxt i Ryssland. När hon upptäckte att det inte fanns något motsvarande i Sverige startade hon det själv, lokalt, som dagläger för högstadiet.
Redan året därpå växte det till ett läger med övernattning, och i dag omfattar det elever på högstadiet och gymnasiet. I år var 50 deltagare från hela landet antagna.
– Vi har omkring 150 sökande varje år, så vi måste ha antagningsprov, som också är en diagnos som ligger till grund för gruppindelningen på kollot, säger Fredrik Löfgren. Man måste klara en viss nivå för att få plats. Vi får arga samtal från föräldrar vars barn inte kommit med. Inom idrott och estetiska ämnen är det inget ovanligt med antagningsprov, audition eller att du måste vara på en viss nivå i din prestation för att bli uttagen. Men i teoretiska ämnen har vi inte alls den traditionen i Sverige.
Många av deltagarna känner sig utanför i den vanliga skolan, på grund av diagnoser och att de upplevs som annorlunda, berättar Fredrik Löfgren.
– När de kommer hit är de blyga och osäkra, men de börjar snart prata med varandra. Det är fantastiskt att se hur de växer som människor under lägret. Det är precis som vilket annat sommarläger som helst. De blir kära, osams och lyckliga, flera har fått sin första kyss på Mattekollo.
Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
På det dagliga schemat står fyra timmar matematik och två timmar programmering.
– Bra lokaler är oerhört viktigt, eftersom vi har mycket experiment och laborationer, säger Fredrik Löfgren. Förra sommaren grillade jag banan med gruppen genom att ansluta bananen till ett vägguttag! Vi gör experiment som vanliga lärare inte vågar eller kan göra i en vanlig, stor klass. De flesta ledarna på Mattekollo är doktorander eller har disputerat i matematik eller något närliggande, så eleverna får någon de verkligen kan diskutera abstrakta begrepp och avancerade utmaningar med.
– Förra sommaren blev jag väckt klockan tre på natten av några deltagare som bankade på min dörr. De hade suttit och diskuterat och kommit fram till att de var tvungna att löda och testa sin teori. Då var det bara att gå upp och hjälpa dem. Det blev fysiklektion mitt i natten!
– Det här är barn som i sin vardag ofta är utanför, på grund av sina diagnoser och intressen. Tio givande, roliga dagar på Mattekollo gör underverk med deras psykiska hälsa och känsla av sammanhang.
Tio dagar med passionerade pedagoger … Säger inte det något om vilka resurser som borde finnas i den vanliga skolan?
LÄS ÄVEN
Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet
Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika Anne-Marie Körling har precis haft sin sista lektion med elever. Specialläraren Niclas Fohlin hyllar här sin största förebild.
Debatt ”Vi håller med Linnea Lindquist om att det är viktigt att lära barn att skilja på rätt och fel, men vi menar också att det spelar stor roll hur”, skriver lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin i en slutreplik i ”skamdebatten”.
Debatt Det handlar om ”pedagogiska knep och vår fingertoppskänsla”, svarar Linnea Lindquist, efter att lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin reagerat på hennes ledartext om att skriva in skambestraffning i skollagen.
Debatt ”Våra elever förtjänar att vara i en skola som präglas av lärande och utveckling, inte av rädsla och skam”, svarar lärarna Jennie Wilson och Niclas Fohlin Expressens Linnea Lindquist.