Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
Till startsidan
Lärmiljö Elever som halkat efter i ett ämne saknar ofta de grundläggande sammanhangen. Men elever som tvärtom har lätt för samma ämne kan också sakna sammanhang. Nationella Mattekollo är en inspirerande framgångssaga.
När Fredrik Löfgren, matematiker och robotutvecklare, börjar prata tar det inte många sekunder att förstå att matematik inte bara är hans yrke utan även hans passion. Därför brinner han också för Mattekollo, ett sommarläger för barn som vill fördjupa sig i matematik på sommarlovet, där Fredrik är en av ledarna. Under tio dygn får barnen ägna sig åt kvantmekanik, programmering, oändlighet och kardinalitet.
– Mattekollo är ett andningshål och årets höjdpunkt för många av våra deltagare. De får umgås med andra som också älskar matte och programmering.
Fredrik Löfgren
– Våra deltagare ligger ofta före i undervisningen som de får hemma. Så i stället för att öka glappet mot klassrummet ännu mer ägnar vi oss åt sådant som inte står i läroplanen. Det är bättre att fördjupa sig i talteori och ringteori i stället för algebra och ekvationer. Annars riskerar de att hamna ännu längre ifrån sina klasskamrater.
Mattekollo startades 2015 av Valentina Chapovalova, som själv varit på matteläger som barn under sin uppväxt i Ryssland. När hon upptäckte att det inte fanns något motsvarande i Sverige startade hon det själv, lokalt, som dagläger för högstadiet.
Redan året därpå växte det till ett läger med övernattning, och i dag omfattar det elever på högstadiet och gymnasiet. I år var 50 deltagare från hela landet antagna.
– Vi har omkring 150 sökande varje år, så vi måste ha antagningsprov, som också är en diagnos som ligger till grund för gruppindelningen på kollot, säger Fredrik Löfgren. Man måste klara en viss nivå för att få plats. Vi får arga samtal från föräldrar vars barn inte kommit med. Inom idrott och estetiska ämnen är det inget ovanligt med antagningsprov, audition eller att du måste vara på en viss nivå i din prestation för att bli uttagen. Men i teoretiska ämnen har vi inte alls den traditionen i Sverige.
Många av deltagarna känner sig utanför i den vanliga skolan, på grund av diagnoser och att de upplevs som annorlunda, berättar Fredrik Löfgren.
– När de kommer hit är de blyga och osäkra, men de börjar snart prata med varandra. Det är fantastiskt att se hur de växer som människor under lägret. Det är precis som vilket annat sommarläger som helst. De blir kära, osams och lyckliga, flera har fått sin första kyss på Mattekollo.
Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
På det dagliga schemat står fyra timmar matematik och två timmar programmering.
– Bra lokaler är oerhört viktigt, eftersom vi har mycket experiment och laborationer, säger Fredrik Löfgren. Förra sommaren grillade jag banan med gruppen genom att ansluta bananen till ett vägguttag! Vi gör experiment som vanliga lärare inte vågar eller kan göra i en vanlig, stor klass. De flesta ledarna på Mattekollo är doktorander eller har disputerat i matematik eller något närliggande, så eleverna får någon de verkligen kan diskutera abstrakta begrepp och avancerade utmaningar med.
– Förra sommaren blev jag väckt klockan tre på natten av några deltagare som bankade på min dörr. De hade suttit och diskuterat och kommit fram till att de var tvungna att löda och testa sin teori. Då var det bara att gå upp och hjälpa dem. Det blev fysiklektion mitt i natten!
– Det här är barn som i sin vardag ofta är utanför, på grund av sina diagnoser och intressen. Tio givande, roliga dagar på Mattekollo gör underverk med deras psykiska hälsa och känsla av sammanhang.
Tio dagar med passionerade pedagoger … Säger inte det något om vilka resurser som borde finnas i den vanliga skolan?
LÄS ÄVEN
Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet
Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt
Krönika ”Problemet är inte diagnoserna i sig, problemet är när diagnosen får ta över som förklaring även när det handlar om lärmiljö, relationer, tempo, stress och höga krav”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Det är lättare att tala om vackra byggnader än om slitna arbetslag”, konstaterar specialläraren Denice Sverla om det senaste regeringsutspelet.
Specialpedagogik Att ställa hjärnforskning mot relationsbyggande i skolan är en falsk motsättning, menar beteendevetaren Lena Skogholm.
Mitt jobb Specialpedagogen Heléne Jörgensen fasar för en framtida skola där eleverna själva lastas för problem som är systematiska.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika ”Det hänger inte ihop.”
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika ”När vi börjar tala om elever som gråzoner förskjuter vi nästan automatiskt fokus från verksamhetens ansvar till individens brister”, skriver specialläraren Davor Delic.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika Källarvåningar, vårdcentraler, gamla förskolor, avskilda korridorer – anpassad skolverksamhet flyttas allt oftare till överblivna utrymmen. Specialläraren och krönikören Denice Sverla larmar om en regeringssatsning utan innehåll.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Varför pratar vi så lite om elevsyn, trots att den dominerar hela skoldebatten? Specialläraren Niclas Fohlin varnar för att låta oron vinna över hoppet.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Specialpedagogik ”I Finland ges särskilt stöd till en fjärdedel av eleverna, i Sverige har knappt 7 procent av eleverna ett åtgärdsprogram, som är villkoret för att få särskilt stöd”, skriver tolv lärare i ett debattsvar till de 110 forskarna och universitetslärarna.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Specialpedagogik Om specialpedagogernas nuvarande yrkesroll begränsas får Sverige ett stort samhällsproblem, varnar 110 forskare och universitetslärare på Aftonbladet Debatt.
Särskilt stöd Eleven med autism började sjuan med goda betyg i alla ämnen – men var underkänd i de flesta när hon gick ut nian. Nu har tingsrätten fällt hennes skola för diskriminering, när den inte upprättade ett korrekt åtgärdsprogram.
Specialpedagogik Nya numret av Specialpedagogik har kommit – årets sista, med bland annat ett stort tema om distansundervisning som särskilt stöd. Redaktör Häglund hälsar välkommen i en orolig tid.
Krönika Att leda anpassad skola är som att kliva rakt in i skolans mest komplexa och mest avgörande uppdrag. Det kräver mod, envishet och ibland en femårings orubbliga tro på att allt går att lösa.
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
Elevhälsa Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Elevhälsa Piteå kommun tog hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att stärka skolhälsan med hjälp av en mer medveten rastverksamhet. Det gav resultat.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”I stället för gedigen analys av skolans behov verkar regeringen basera sin politik på vad som trendar på X”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Pedagogik Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
Krönika Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.