
Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
Lärmiljö Elever som halkat efter i ett ämne saknar ofta de grundläggande sammanhangen. Men elever som tvärtom har lätt för samma ämne kan också sakna sammanhang. Nationella Mattekollo är en inspirerande framgångssaga.
När Fredrik Löfgren, matematiker och robotutvecklare, börjar prata tar det inte många sekunder att förstå att matematik inte bara är hans yrke utan även hans passion. Därför brinner han också för Mattekollo, ett sommarläger för barn som vill fördjupa sig i matematik på sommarlovet, där Fredrik är en av ledarna. Under tio dygn får barnen ägna sig åt kvantmekanik, programmering, oändlighet och kardinalitet.
– Mattekollo är ett andningshål och årets höjdpunkt för många av våra deltagare. De får umgås med andra som också älskar matte och programmering.
Fredrik Löfgren
– Våra deltagare ligger ofta före i undervisningen som de får hemma. Så i stället för att öka glappet mot klassrummet ännu mer ägnar vi oss åt sådant som inte står i läroplanen. Det är bättre att fördjupa sig i talteori och ringteori i stället för algebra och ekvationer. Annars riskerar de att hamna ännu längre ifrån sina klasskamrater.
Mattekollo startades 2015 av Valentina Chapovalova, som själv varit på matteläger som barn under sin uppväxt i Ryssland. När hon upptäckte att det inte fanns något motsvarande i Sverige startade hon det själv, lokalt, som dagläger för högstadiet.
Redan året därpå växte det till ett läger med övernattning, och i dag omfattar det elever på högstadiet och gymnasiet. I år var 50 deltagare från hela landet antagna.
– Vi har omkring 150 sökande varje år, så vi måste ha antagningsprov, som också är en diagnos som ligger till grund för gruppindelningen på kollot, säger Fredrik Löfgren. Man måste klara en viss nivå för att få plats. Vi får arga samtal från föräldrar vars barn inte kommit med. Inom idrott och estetiska ämnen är det inget ovanligt med antagningsprov, audition eller att du måste vara på en viss nivå i din prestation för att bli uttagen. Men i teoretiska ämnen har vi inte alls den traditionen i Sverige.
Många av deltagarna känner sig utanför i den vanliga skolan, på grund av diagnoser och att de upplevs som annorlunda, berättar Fredrik Löfgren.
– När de kommer hit är de blyga och osäkra, men de börjar snart prata med varandra. Det är fantastiskt att se hur de växer som människor under lägret. Det är precis som vilket annat sommarläger som helst. De blir kära, osams och lyckliga, flera har fått sin första kyss på Mattekollo.
Sebastian Fasth lyssnar på genomgång av talteori.
På det dagliga schemat står fyra timmar matematik och två timmar programmering.
– Bra lokaler är oerhört viktigt, eftersom vi har mycket experiment och laborationer, säger Fredrik Löfgren. Förra sommaren grillade jag banan med gruppen genom att ansluta bananen till ett vägguttag! Vi gör experiment som vanliga lärare inte vågar eller kan göra i en vanlig, stor klass. De flesta ledarna på Mattekollo är doktorander eller har disputerat i matematik eller något närliggande, så eleverna får någon de verkligen kan diskutera abstrakta begrepp och avancerade utmaningar med.
– Förra sommaren blev jag väckt klockan tre på natten av några deltagare som bankade på min dörr. De hade suttit och diskuterat och kommit fram till att de var tvungna att löda och testa sin teori. Då var det bara att gå upp och hjälpa dem. Det blev fysiklektion mitt i natten!
– Det här är barn som i sin vardag ofta är utanför, på grund av sina diagnoser och intressen. Tio givande, roliga dagar på Mattekollo gör underverk med deras psykiska hälsa och känsla av sammanhang.
Tio dagar med passionerade pedagoger … Säger inte det något om vilka resurser som borde finnas i den vanliga skolan?
LÄS ÄVEN
Storsatsning på funkis-elevers digitala trygghet
Specialpedagogens favoritverktyg: kojor och en tratt
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Mitt jobb Specialpedagogen Maria Lindgren leder elevhälsoteamet men sätter prestigelösheten och gruppkänslan främst.