Elever kan varken läsa eller skriva – godkänns ändå

När en ny provbetygsmodell infördes för nationella proven i svenska och svenska som andra språk i fjol protesterade svensklärare högljutt. Då ersattes delprovsbetygen med delprovspoäng som räknas ihop och ger ett sammanvägt provbetyg.

För elever i årskurs 6 och 9 krävs totalt 16 poäng för ett E på provet. Det innebär att en elev som får 14 poäng på det muntliga delprovet bara behöver en poäng på respektive delprov i läsförståelse och skriftlig framställning för att bli godkänd. (Se ”Så räknas provbetyget ut” i botten av artiklen)

Så såg provresultatet ut för en elev i Marcus Flinks högstadieklass på Elin Wägnerskolan i Växjö i våras.

– Den eleven fick ett E på nationella proven, trots att den varken kan läsa eller skriva. Att den muntliga förmågan väger så tungt blir helt missvisande och skapar stora problem, säger Marcus Flink.

Lärarnas farhågor har blivit verklighet

Han menar att han måste vika mycket arbetstid åt att förklara för elever och vårdnadshavare varför ett E på nationella provet inte kommer följas av ett godkänt slutbetyg.

– Ska jag motivera ett lägre slutbetyg måste jag backa upp det betydligt mer i dag. Tidigare kunde jag visa att eleven inte var godkänd på läsdelen. Men det stödet har tagits bort, säger han.

I sociala medier beskriver flera svensklärare, likt Marcus Flink, att de farhågor som fanns i fjol – att elever som inte kan läsa och skriva skulle godkännas på provet – har blivit verklighet.

Det var också en problematik som många lärare adresserade i de enkäter som genomfördes av provgruppen vid Uppsala universitet efter fjolårets nationella prov.

Men trots lärarnas vittnesmål har Skolverket inte sett att det är ett stort problem att elever som saknar tillräckliga läs- och skrivkunskaper får godkänt på provet tack vare sin muntliga förmåga.

– I provstatistiken från förra året ser vi inte det som lärarna hävdar. Det är inte fler elever som fått E på provet trots låga resultat på något eller några delprov. Men vi tar lärarnas uppgifter på allvar och kommer följa upp vårens prov noggrant, säger Jessica Jarhall, enhetschef på Skolverket.

Skolverket: ”Vi fortsätter att analysera”

Hon förstår att det är svårt för lärare att förklara för elever att de inte får ett godkänt ämnesbetyg när de fått E på nationella proven. Men att återinföra delprovsbetyg för att stötta lärare som måste motivera avvikelsen är inte aktuellt.

Enligt Skolverket ger ett enskilt delprov inte tillräckligt med mätsäkert underlag för att man ska kunna uttala sig om en elevs förmåga. Den nya modellen är också mer rättvis för eleverna som får tillgodoräkna sig poäng från varje delprov oavsett hur låga poängen är, enligt myndigheten.

– Vi fortsätter att analysera provbetygsmodellen men det viktigaste är att vi har fått mer mätsäkra prov och att provbetyget bättre avspeglar elevens kunskaper i ämnet, där läs- och skrivförmåga är helt centrala tillsammans med den muntliga förmågan, säger Jessica Jarhall.

Men läraren Marcus Flink anser att Skolverket måste tänka om.

– Jag tror inte de förstår hur lätt det är att få höga poäng på det muntliga provet. Det är förkastligt. Skolverket är som en struts som stoppar huvudet i sanden, men när det kommer till kritan så är det här mycket problematiskt, säger han.