Sök

Kan elever snacka sig till högre betyg?

Foto: Fredrik Öhlander/Vi Lärare

Gymnasielärarna Sandra Lundell och Ola Nenzelius ser olika på risken att elever ”snackar sig till” högra betyg.

Fokus 6 av 10 lärare tycker att muntliga framställningar ger en bra bild av elevers ämneskunskaper. Men det finns en skarp kritik mot att elever alldeles för lätt kan snacka sig till höga betyg. Gymnasieläraren Ola Nenzelius håller inte med.
– Det märks på en gång när de inte vet vad de pratar om.

Elina Lundberg

Kan elever med ett slipat munläder skyla över bristande ämneskunskaper och få höga betyg eftersom de är duktiga retoriker?

Ja, svarar många lärare i Ämneslärarens undersökning, som varnar för att elever bara rabblar AI-skrivna manus vid muntliga framställningar.

Sandra Lundell, gymnasielärare i svenska och historia på Tannbergsskolan i Lycksele, är rädd att många elever slänger ihop en powerpointpresentation med AI:s hjälp kvällen innan redovisningen.

– Frågan är vad de egentligen behöver kunna när de ställer sig där framme. Det är svårt att avgöra om en muntlig presentation bygger på deras eget material eller inte. Det är ett stressmoment för oss lärare, säger Sandra Lundell.

Hon tycker att det känns betydligt säkrare att bedöma ämneskunskaper i skriftliga framställningar som görs i låsta program utan otillåtna hjälpmedel. Då riskerar inte heller hennes bedömning att färgas av elevernas sociala färdigheter, menar Sandra Lundell.

– En elev som är duktig på att prata och kan leverera en knorr eller ett humoristiskt inslag ger ett smart och kvickt intryck. Det är givetvis inte det vi ska bedöma men det är klart att det kan påverka oss ändå. Vi lärare är också människor, säger hon.

Enkelt att syna elever som ”stajlar”

Men någon oro att vilseledas av elevers vältalighet känner inte Ola Nenzelius, lärare i filosofi, historia och engelska på Mimers hus gymnasium i Kungälv.

Likt 62 procent av lärarna i Ämneslärarens undersökning tycker han att muntliga framställningar ger honom goda möjligheter att bedöma elevers ämneskunskaper.

– Jag kan ställa följdfrågor direkt och syna om eleven vet vad hen pratar om eller bara chansar. Det märks snabbt när en elev bara försöker stajla, säger Ola Nenzelius.

Han anser att muntliga framställningar har blivit en oumbärlig redovisningsform sedan en våg av AI-fusk sköljt över skriftliga inlämningsuppgifter. Ska eleverna skriva prov i klassrummet finns alltid risken att de smugglar med sig mobiler och promptar fram svaren, menar han.

– Även om de använt AI för att förbereda en muntlig framställan så har de i alla fall tagit till sig och bearbetat innehållet. När de sedan berättar om det muntligt har jag lättare att bedöma om de också förstått innehållet på riktigt. Det är svårare att avgöra i ett skriftligt prov, säger Ola Nenzelius.

I Ämneslärarens undersökning anser flera lärare att muntliga färdigheter väger alldeles för tungt i dagens skola och att elever med bristande läs- och skrivförmågor får prata sig till bra betyg. Men Ola Nenzelius har svårt att förstå den kritiken.

– Om du lyckas ”snacka dig till” ett betyg för att du har de ämneskunskaper som krävs så ser inte jag problemet. Jag förringar inte vikten av läs- och skrivförmågor, men samtidigt ska alla få möjlighet att visa upp sig från sin bästa sida. Vissa elever är starkare muntligt än skriftligt, säger han.

Viktigt att inte välja bort skriftliga uppgifter

Sandra Lundell håller med om att det är viktigt att variera bedömningsformerna. Samtidigt anser hon att det är problematiskt om lärare i hög grad väljer bort skriftliga uppgifter till förmån för muntliga, när läsförståelsen rasar och elevernas uthållighet försämras.

– Det är fler elever som tycker att det muntliga är roligare och lättare än det skriftliga. Som lärare kanske man väljer det för att hålla deras motivation uppe men risken finns att vi gör dem en björntjänst, säger hon.

Frågan splittrar lärarna

FÖR

Citat från lärare som anser att muntlig framställning är en bra redovisningsform för att bedöma elevers ämneskunskaper:

  1. ”För elever som har svårt med skriftlig framställning så ger muntliga moment dem chansen att briljera.”
  2. ”Har testat att ha muntliga prov i små grupper. Superbra och ett sätt för en del skrivsvaga elever att visa att de har stora kunskaper.”
  3. ”Det blir tydligt vem som lärt sig på riktigt och vem som bara har ytliga kunskaper inför en skriftlig examination.”
  4. ”Det är betydligt enklare att avgöra om de lärt sig något eller bara använt Chat GPT.”
  5. ”Snabbt och enkelt att bedöma i stunden, vilket lättar på rättningsbörda och ger mer tid till formativt arbete.”

EMOT

Citat från lärare som anser att muntlig framställning inte är en bra redovisningsform för att bedöma elevers ämneskunskaper:

  1. ”Det gynnar i för hög grad de som redan har ’slipat munläder’ och ger enkla poäng i betygsskalan. De som har svårigheter straffas i alltför hög utsträckning på grund av sin personlighet.”
  2. ”AI skapar bra innehåll som elever lär sig innantill. Det säger ingenting om ämneskunskaper.”
  3. ”Det har skett en förskjutning från det lästa/skrivna till det talade. Fler elever blir godkända om de får muntligt prov/framställning i stället för skriftligt.”
  4. ”Det är för lätt för dem som är socialt skickliga att bara snacka på tills de kan läsa av omgivningen om de är på rätt spår eller har råkat slå huvudet på spiken.”
  5. ”Det finns en tydlig fallgrop, som jag sett många kollegor och mig själv falla i, nämligen att man tenderar att hjälpa eleverna på vägen på ett sätt som är olämpligt.”

Läs hela granskningen av den ökande talrädslan

Senast från våra tidningar