”Vi på fritids känner nu att vi är ganska mycket värda”, säger Karin Söderman, med kollegorna Christina Gottheil Svahn och Paula Josefsson. Foto: Christopher Hunt
Så kan du hålla utvecklingssamtal på fritids
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik
Utvecklingssamtal På Ekebyhovsskolan håller även fritidspersonal i utvecklingssamtalen med elev och föräldrar. En modell som både fritidspedagoger och lärare, och inte minst föräldrar, är nöjda med.
Trots att fritidshemmet, enligt Skolverkets allmänna råd, ska erbjuda utvecklingssamtal är det inte ovanligt att det bara är klasslärarna som håller i samtalen. På Ekebyhovsskolan på Ekerö har rektorn däremot bestämt att fritids ska vara delaktigt. Här arbetar personalen med elevledda samtal då fritidspedagog, lärare och elev håller i varsin del.
Under fritids samtalsdel ligger fokus på elevens sociala förmågor. Fritidspedagogerna Karin Söderman och Paula Josefsson berättar att de har arbetat fram ett antal frågor som eleverna får reflektera kring inför samtalet, exempelvis ”jag lyssnar på mina kompisar”, ”jag har strategier för att lösa bråk och konflikter”, ”jag följer skolans regler” och ”känner du dig trygg på fritids?”. Frågorna ska spegla elevens utveckling i förmågorna samarbete, kommunikation, social kompetens, kreativitet, självtillit och problemlösning.
Innan samtalet sitter de tillsammans med varje elev som får färglägga frågorna i moln med grönt, gult och rött utifrån hur väl den tycker att de stämmer med sin upplevelse.
– Jag blir förvånad över vilka insikter eleverna har i de här frågorna. De är väl medvetna om vad de kan och inte. Men ibland behöver man ställa följdfrågor och påminna dem om saker som har hänt för att få fram hur det egentligen är, säger Paula Josefsson.
Fritidspedagogerna brukar välja ut ett särskilt mål som eleven ska uppnå till nästa samtal, exempelvis att leda en fritidsaktivitet eller delta aktivt i en samling.
– Ibland får man tänka till för att målet ska bli uppnåeligt. Jag hade två pojkar som inte vågade prata inför andra och de fick leda ett ”Just dance-program”. De valde ut och spelade upp ett program för klassen utan att behöva säga någonting. Om eleven inte uppnått ett mål pratar vi om hur vi ska göra för att den ska klara målet, säger Karin Söderman.
Molnfrågorna följer med eleverna under hela lågstadiet, så att de kan se sin utveckling. De blir stolta och glada över att ha gått från mycket rött och gult i ettan till grönt i trean, enligt fritidspedagogerna. Om eleven har en allvarligare problematik så tas det upp på ett separat möte med föräldrarna. Samtalet ska vara positivt, betonar de.
Det är skönt att föräldrarna kan ställa frågor direkt till oss.
– Om en elev har det svårt socialt, till exempel blir arg om den inte får bestämma, så tar jag upp de gånger den gjort framsteg; när den hämtat en vuxen i stället för att skrika eller slå till någon, säger Karin Söderman.
Föräldrarna uppskattar att fritidspersonalen är med på samtalen.
Karin Söderman visar hur Tuva Svahn ska fylla i ”molnfrågorna”. Foto: Christopher Hunt
– Det är skönt att föräldrarna kan ställa frågor direkt till oss i stället för att det går via läraren. Nu får de svar på en gång, säger Paula Josefsson.
Utvecklingssamtalen sker samlat under en dag, då vikarier och speciallärare tar hand om lektioner och fritids. Samtalen hålls i ett rum som delas med en skiljevägg, så att två elever kan ha samtal samtidigt. Fritidspedagogen och läraren byter plats när respektive tid är slut. Under elevens tio minuter visar den upp arbeten som den är stolt över för sina föräldrar.
Även klassläraren Christina Gottheil Svahn tycker att det här är ett väldigt bra arbetssätt.
– Fritidspedagogerna kan oftast ge bättre svar på frågor om trivsel, kompisar och raster. Och på lågstadiet är ju det många gånger de vanligaste frågorna vid ett utvecklingssamtal. Dessutom kan lärarens och fritidspedagogens bild av eleven skilja sig åt. Och det kommer man åt på det här viset.
