Läraren Anna Sterlinger Ahlring och eleverna Emilia Szajda (t v) och Victoria Ränk diskuterar vad ett bra samtal bör innehålla. Foto: Oskar Omne
Förbered eleven – då blir samtalet bäst
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Fritidspedagogik
Utvecklingssamtal Förberedelse och att blicka framåt. Det är grundbulten i ett bra utvecklingssamtal. På Glömstaskolan i Huddinge läggs stor vikt vid att göra elever och föräldrar beredda på samtalet. Plattformen Unikum är ett bra hjälpmedel.
Det är inte bara den kompakta arkitekturen, med oräta vinklar och runda former, som är innovativ. Även sättet att tänka kring utvecklingssamtal är dynamiskt på den kommunala Glömstaskolan, F–9, i Huddinge utanför Stockholm.
Förstelärarna i ledarskap Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring är ett par av skolans lärare som båda har lång yrkeserfarenhet. Under årens lopp har de också provat olika sorters upplägg för utvecklingssamtal. Deras slutsats är densamma: modellen för utvecklingssamtalet spelar ingen roll.
Nyckeln är att förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet.
– Det som betyder något är i stället att kunna involvera och engagera eleven till ett meningsfullt möte, säger Karin Boberg, som är ämneslärare i SO och en av mentorerna för Glömstaskolans åttondeklass.
Skolans cirka 50 lärare använder sig, liksom tusentals andra skolor i Sverige, av den digitala portalen Unikum för både förberedelse och dokumentation av utvecklingssamtalen. Där samlas mallar, formulär och pedagogisk information på samma ställe, vilket sparar både tid och energi.
– Tydlighet och att titta framåt med eleven i fokus är själva kärnan i ett bra utvecklingssamtal. Det underlättar att enkelt och på förhand kunna mejla ut strukturerad information till föräldrarna om hur samtalet är upplagt. På webbportalen Unikum ligger också korta filmer om exempelvis betyg och bedömning, förklarar Anna Sterlinger Ahlring, som är grundskollärare inom de samhällsorienterande ämnena samt svenska åk 4–9 och också mentor för klass åtta.
Men det hänger inte bara på Unikum – det krävs ytterligare kunskaper för att göra mötena konstruktiva. Under hösten kommer Anna och Karin att börja ett projekt om ledarskap för sina kollegor på Glömstaskolan. I det ingår också att skapa likvärdiga utvecklingssamtal som ska hålla samma kvalitet för skolans 900 elever.
På grund av coronapandemin kommer många utvecklingssamtal att ske via videolänk under hösten. Och vid fysiska möten hålls ett ordentligt avstånd. Men tankegångarna i ett samtal är desamma, vare sig de sker digitalt eller genom ett fysiskt möte.
Anna Sterlinger Ahlring framhåller att nyckeln till ett givande utvecklingssamtal är att på olika sätt förbereda för att få eleven att se och ta sitt eget ansvar för skolarbetet. Det kan röra sig om allt från läxor, prov och attityd på lektioner till hur eleven sover och äter. Vilka är målen? Kanske behövs extra hjälp och stöd?
Karin Boberg lägger också stor vikt vid förberedelser för att kunna fördjupa samtalet.
– När en elev lite svepande säger att det går bra frågar jag vidare. Vad innebär det egentligen? I mina utvecklingssamtal är det sedan eleven som leder samtalet. En del har svårt att prata och ibland får de skriva ett manus som de sedan läser upp för sina föräldrar, säger hon.
Inte sällan kan samtalet också handla om att eleven har alltför höga krav på sig själv. Då talar vi om det både före och under utvecklingssamtalet, förtydligar Karin.
– Det händer ibland att jag ber andra ämneslärare att komma till samtalet om det är något som behöver diskuteras vidare, berättar Karin Boberg.
Hon menar att det många gånger är fråga om en mognadsprocess med mindre finjusteringar för att eleven ska kunna nå kunskapsmålen.
– Det kan handla om studieteknik eller att stänga av mobilen sent på kvällen. Det är otroligt roligt att se när polletten trillar ned och vilka resultat det ger, säger Karin Boberg.
