I dag känner sig Sara Larsson helt återställd, och tycker att hon fått en annan inställning till livet.
Till startsidan
Coronaviruset
Sara Larsson insjuknade i covid-19 och låg nedsövd i respirator i åtta dygn.
Värst var att verkligheten länge efteråt flöt ihop med mardrömmarna. Och när Sara kom åter till jobbet hade hon glömt namnen på alla barn och tappade ord.
Det började som lite ”högfärdshosta” den 17 mars i år. Men allteftersom dagarna gick blev torrhostan värre och dessutom försvann både aptit och ork.
Efter en vecka åkte fritidsläraren Sara Larsson, 53 år, till akuten på universitetssjukhuset i Linköping. Då var syresättningen i blodet så dålig att hon lades i respirator på IVA. Sedan låg Sara nedsövd i åtta dygn. Men det var ingen fridfull sömn – utan ett mardrömslikt tillstånd där verkligheten blandades med drömmar.
– Jag trodde att jag var vaken och hade kontroll. Sen insåg jag att det som jag upplevde som verklighet inte alltid var sant. Det var mycket obehagligt och fortsatte även när jag kom hem igen. Jag sov länge med lampan tänd om nätterna, säger Sara Larsson som bor på en gård med maken Anders, kor, hästar och hundar i Hannäs utanför Åtvidaberg i Östergötland.
En sjukhuskurator förklarade för henne att tillståndet är en sorts chock som är vanlig under och efter respiratorvård.
”Det var ändå tufft i början. Jag kom inte ihåg ett enda av elevernas namn och fick titta i skolkatalogen för att minnas.”
Återhämtningen tog tid även fysiskt. Till en början behövde hon hjälp av sjukhuspersonalen bara för att kunna sitta en stund på sängkanten. Så småningom tog hon sig fram med hjälp av rollator. En helt ny upplevelse för Sara Larsson som annars är i bra form och inte heller har några underliggande sjukdomar.
– Jag var skakig, svag och hade ingen muskelstyrka. Mobiltelefonen kändes tung som en tegelsten. Det var läskigt. Men jag är envis och tränade upp mig genom att gå hundpromenader här ute på landet. Efter åtta veckor kunde jag gå bra igen.
I början av maj var Sara Larsson tillbaka på halvtid i arbetet som resurs i årskurs fem på Bergaskolan i Söderköping. Veckan efter var hon uppe på 75 procent – precis som innan sjukdomen. Tidigare har hon arbetat på fritids, men när skolan frågade om hon kunde gå in som resurs i klassen, som hon följt sedan lågstadiet, tackade hon ja.
– Det var härligt att träffa alla barnen och kollegorna igen. Jag har ju ett kanonjobb. Fast det var ändå tufft i början. Jag kom inte ihåg ett enda av elevernas namn och fick titta i skolkatalogen för att minnas. Ibland tappade jag även ord. Dessutom var jag extremt känslig för ljud och ljus. Men allt det där gick över, berättar hon.
Sara Larsson menar att vara svårt sjuk i covid-19 har förändrat henne på ett djupare plan.
– Jag känner stor tacksamhet för livet. Det värmde att så många visade att de saknade mig när jag var sjuk. Jag har kommit närmare både min man, mina två vuxna döttrar och mina kollegor.
I dag känner sig Sara Larsson helt återställd, och tycker att hon fått en annan inställning till livet.
Sara förklarar att hon också är öppnare och ännu mer intresserad av andra människor än tidigare.
– Jag försöker att kommunicera om vad som är viktigt och att inte lägga tid på en massa onödigt tjafs. Min relation till barnen i skolan har också fördjupats. Vi talar om livet, döden och hur det är att vara sjuk. Och själv uppskattar jag sånt som jag tidigare tagit för givet. Till exempel att dyka ner i vattnet från bryggan på sommaren. Det längtade jag efter när jag låg på IVA.
Krönika Jag startade ett halvklassprojekt om digital hälsa för att förstå barnens digitala värld – på riktigt. Utan pekpinnar och dömande. Resultatet blev att eleverna såg på sina digitala vanor med nya ögon, skriver Andreas Härjefors, lärare i fritidshem.
Debatt Det vi såg under Fritidshemmens dag var egentligen något mycket större än en lyckad temadag. Det handlar om vilket samhälle vi vill bygga, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Panelen Elever som inte dyker upp är ett problem.
Npf Läraren: ”Vi har styrt upp det helt otroligt”
Fritidshem Uppsala Waldorfskola firar med temadag om mat: ”Spännande”
Arbetsmiljö Otillräckliga anpassningar och en stökig miljö är vanliga hinder.
Hot och våld Pedagogerna måste få tid för planering och att kartlägga vilka situationer som är svåra för barnen och som gör att de känner sig trängda och använder våld, säger forskaren Julia Wester.
Forskning Problematiskt att låta politiska ambitioner prägla aktiviteterna som prioriterades, visar ny studie.
Krönika Under min yrkeskarriär har jag ibland hört från kollegor att det är skönt att arbeta med de äldre barnen, för de går hem. Och då blir det lugnare på fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Forskning forskaren Catarina Andishmand: ”Fritidshemmets kontakter med vårdnadshavare bör uppmärksammas mer”
Reportage Många föräldrar uppskattar att få veta mer om hur deras barn har det på fritids, säger Irina Eriksson, lärare i fritidshem.
Fortbildning Förvaltningsrätten tvingade Skolverket att ändra sitt beslut – och nu har myndigheten även ändrat sina rutiner.
Praktiska tips Tipspromenaderna skapar samarbete mellan yngre och äldre elever.
Forskning Barnen behöver lära sig att reda ut sina konflikter själva, säger forskaren Andreas Lieberoth.
Krönika Kulturen är det svåraste att förändra på en skola, skriver Sofia Grimm.
Fritidshem Markant ökning av inskrivna elever sedan Stockholms stad slopade avgiften.
Panelen Vad skulle du vilja göra mindre av i ditt arbete? Och vad vill du göra mer av?Vi bad tre lärare i fritidshem svara.
Debatt Fritidshemmet har något aktivistiskt över sig. Det är som att ända sedan vi äntrade skolans värld har vi tvingats skrika för att behålla vår identitet och när det påtalas möts det av en organisation som tycker man är jobbig, skriver läraren i fritidshem John Svedling.
Min metod Bäst i test-dagen prövar elevernas samarbets- och problemlösningsförmågor.
Reportage När eleverna fick större ansvar för fritidshemmet började det hända positiva saker.
Debatt Trots att fritidshemmet varje dag tar emot över en halv miljon barn har verksamheten fortfarande ingen självklar fysisk plats i skolan, skriver John Svedling, lärare i fritidshem i Stockholm.
Debatt När fritidshemmet får en egen plats i utvecklingssamtalet synliggörs att även detta är en central del av skolans utbildningsuppdrag, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Krönika Utbildningen ger mig större pondus i mitt dagliga yrkesutövande. Men den innebär också något mer – ett ansvar för att synliggöra fritidshemmets uppdrag, skriver Andreas Härjefors, nybliven lärare i fritidshem.
Boktips Vi kan skapa läsengagemang på fritidshemmet genom att erbjuda flera olika vägar in i läsning, säger författaren och läraren i fritidshem Kim Sjöberg.
Guide Från rolig grej till engagemang och gemenskap.
Forskning En ny studie visar på fyra vanliga roller som barnen ges, och tar, i fritidshemmet, roller som kan vara både identitetsstärkande och skapa motståndskraft inför framtida utmaningar.
Debatt När vi envisas med att kalla fritidshemmet för ”fritids” suddar vi ut skillnaden mellan pedagogisk verksamhet och barnpassning, skriver Jimmy Kissi Andersson, biträdande rektor på Lycée Français Saint Louis i Stockholm.
Arbetsmiljö Lärarna Emilia Thomke, Axel Johansson och Lowisa Hanzén ger sin syn på regler i fritidshemmet.
Krönika I allt prat om straff och hårdare tag har jag två berättelser från fritidshemmet som jag vill dela med mig av, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Undrar du hur du ska få barnen på fritidshemmet att röra på sig och bli intresserade av vinter-OS? Bergetskolans fritidshem i Orsa har svaret med sitt OS-tema.
Min metod ”Eleverna märker inte hur mycket de faktiskt läst.”
Reportage ”Jag brinner verkligen för att öka elevernas rörelse.”
Krönika Nu är det dags att alla partiledare visar, konkret och tydligt, hur de tänker göra landets fritidshem bättre – för både barn och personal, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Debatt Vi kan inte förbjuda allt som liknar något som varit farligt. Om vi gör det tar vi ifrån barnen både deras värld och deras lärande, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Forskning På fritidshem där de flesta elever har olika etniska bakgrunder fungerar det sociala samspelet väl, men barn med helsvensk bakgrund hamnar ofta utanför, visar en ny studie.
Debatt Jag har vid flera tillfällen utsatts för våld, bland annat genom slag, sparkar, bett och stenkastning, skriver läraren i fritidshem Cia Wigström, som menar att leken måste få ta större plats, såväl i hemmet som i förskola och fritidshem, för att vända utvecklingen.
Krönika Tänk ändå, när barn själva sätter fingret på det fina och vackra med just fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Tips På Strömsholms fritidshem får barnen ”bokbada” rejält.
Krönika Vad händer när treorna kliver vidare mot mellanstadiet och sedan ännu högre upp i årskurserna? Lever något av det vi byggt kvar? Ja, mer än man kanske tror. Och i veckan fick jag en tydlig påminnelse om det, skriver Andreas Härjefors.
Panelen Så svarar tre lärare om prylar och statussymboler bland eleverna.
Lön Lönen för lärare i fritidshem är i genomsnitt 37 166 kronor i månaden, enligt lönestatistik från 2025. Men variationen är relativt stor beroende på var i landet man arbetar.
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Reportage Barnen växer när leken tas på allvar: ”De vill fatta sina egna beslut”.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.