Av ungefär 80 elever är det ofta cirka tio stycken som får fyra i studieomdöme. Folkhögskolan använder en sjugradig skala; 1, 1,5, 2, 2,5, och så vidare. Foto: Oskar Omne.
Här är det helheten som räknas
Johanna Wennerstrand, Benton Wolgers, Andrea Blendulf och Emily Murphy har ett nära samarbete under bedömningen av eleverna. Foto: Oskar Omne.
Reportage Att sätta studieomdömen är komplext. På Birkagårdens folkhögskola strävar lärarna efter en samlad bild av varje deltagares utveckling, med hjälp av diskussioner, konferenser och nära pedagogiska relationer.
”Vad ska vi prata om … Kanske avgaser?” föreslår Emily Murphy. ”Jag tycker avgaser och bensin luktar gott, och ni vet den där doften i en källare …”, fortsätter Johanna Wennerstrand. Men de andra håller inte med. Vi befinner oss på Birkagårdens folkhögskola i Stockholm och samtalsämnet är Emily Murphys försök att få sig själv och kollegorna att slappna av framför kameran. Åsikterna om dofter skiljer sig åt, men när det gäller inställning och tankar om studieomdömen på allmän kurs, som är dagens ämne, är de betydligt mer ense.
– Att sätta studieomdöme är inte lätt, men vi ger oss inte förrän vi är överens. Vi är en gemensam röst, säger Benton Wolgers och kollegorna nickar.
På allmän kurs sätter deltagarnas alla lärare ett omdöme tillsammans. Vid avslutade studier kan studieomdömet, och intyg om grundläggande behörighet, användas vid ansökan till högskolan, i en egen urvalsgrupp.
Studieomdömet belyser studieförmågan, vilken iakttas i alla ämnen. Men också uthållighet och social förmåga. Med andra ord en vidsträckt skillnad i jämförelse med det gymnasiala betygssystemet.
– Studieomdömet är en helhetsbedömning av studieförmågan med fokus på innehåll och process. Det kanske kan verka abstrakt, som betygssystem betraktat, men jag tycker att det är ett plus – vi tittar inte främst på individuella prestationer vid separata tillfällen, säger Johanna Wennerstrand som är specialpedagog.
Ibland kan det vara svårt för deltagarna att förstå att de har lämnat en värld med betyg, berättar Benton Wolgers. Själva grundtanken bakom studieomdömen måste förankras hos deltagarna vid flera tillfällen.
– För nya deltagare blir det ofta lite av en kulturkrock. Många säger att de är här för att läsa upp sina betyg, till och med efter ett halvår. Då får man säga: nej, det är du inte. På samma sätt som att du inte är en elev. Nu är du en deltagare.
När vi inte är överens så lyssnar vi på varandra och försöker förstå varandras perspektiv.
Benton Wolgers tycker att studieomdömen är ett bättre system för bedömning än det gymnasiala.
– Här tar deltagarna ett helhetsansvar. Du kan ha superbra resultat, men sakna allmänbildning eller förståelse. Du kan ha pluggat till alla prov men veckan efter har du ingen koll på vad du har lärt dig. En sådan deltagare passerar inte på samma sätt här. Här är det mer lära för livet, säger han.
Varje deltagare som har fullgjort ett år på allmän kurs får ett studieomdöme. På Birkagården får treorna även ett halvterminsomdöme, för att få en fingervisning om vad lärarna har kunnat se hittills. I Folkbildningsrådets anvisningar står det: ”Studieomdömet ska grundas på iakttagelser från så många som möjligt och i varierande typer av uppgifter och studiesituationer. Skriftliga eller muntliga prov kan endast vara en liten del av det underlag som krävs.”
Fast hur folkhögskollärare på allmän kurs ska jobba för att komma fram till ett studieomdöme varierar mellan skolorna. Men det framgår med råge – under samtalets gång – att det ligger mycket lärararbete bakom processen ifråga, både i klassrummet och för läraren själv.
För att få ett högt omdöme måste deltagarna bidra till det gemensamma umgänget, både i och utanför klassrummet. Från vänster: Alfred Bergmark, Nora Mustafa Osman och Linus Ask.
På Birkagårdens folkhögskola inleds bedömningsprocessen med att varje ämneslärare, var och en för sig, funderar på de enskilda deltagarna – vad som har fungerat och inte, utifrån de fyra kriterierna man är skyldig att följa. Sedan samlas de för en omdömeskonferens och går igenom varje deltagares studieinsatser. Då har alla lärarna satt sitt eget preliminära omdöme, som presenteras under mötet med målet att hitta ett gemensamt utfall. Oftast är de överens, i 75–80 procent av fallen, berättar de.
– När vi inte är överens så lyssnar vi på varandra, går igenom de olika kriterierna och försöker förstå varandras perspektiv, säger Johanna Wennerstrand.
Frånvaron spelar väldigt stor roll vid bedömningen, konstaterar Andrea Blendulf, biträdande rektor som även undervisar i svenska.
– För att kunna visa sitt deltagande och sin studieförmåga så måste man vara här. Och det kan skilja sig åt mellan ämnena. En deltagare kan ha mycket frånvaro hos mig, men inte hos Emelie. Då skiljer sig våra preliminära omdömen åt. Emelie har sett saker som jag inte har sett och då litar jag på henne, säger Andrea Blendulf och beskriver hur den allmänna kursen är en sammanhållen kurs där ämnen är delar som utgör helheten.
Synen på den egna insatsen är inte alltid i balans med verkligheten.
När studieomdömet är satt lämnar de en skriftlig motivation till de deltagare som önskar få en sådan efter avslutade studier. Allt för att skapa transparens. Just närvaro är ständigt återkommande under samtalet. Liksom ansvar.
– Har man varit borta mycket så har man inte tagit ansvar för sina studier. Samtidigt kanske vi har sett en stark studieförmåga, och då måste det vägas in som något positivt, säger Emily Murphy.
Att sätta omdöme är komplext, konstaterar Johanna Wennerstrand.
– För mig som specialpedagog kan jag känna lite av ett etiskt dilemma ibland, kopplat till frågan om varför deltagare är frånvarande. Det kan ju vara någon som har förutsättningar för studier, men som inte har den emotionella eller fysiska orken att delta. Då kan det bli lite svårare. Men det är nog enklare för oss än för andra skolformer, eftersom vi har en så nära pedagogisk relation till deltagarna, säger hon.
Många av deltagarna på allmän kurs har diagnoser och lärarna jobbar löpande med att hjälpa dem att förstå sitt eget lärande, och hur långt de har kommit i sin lärprocess.
– Synen på den egna insatsen är inte alltid i balans med verkligheten. Den kan vara både för låg och för hög och då är feedback extra viktig, så att deltagarna kan få syn på sina styrkor och utvecklingsområden, säger Johanna Wennerstrand.
Social förmåga
Ett av kriterierna i studieomdömet är social förmåga. För att få ett högt omdöme måste deltagarna bidra till det gemensamma umgänget, både i klassrummet och vid aktiviteter.
– Det är en fjärdedel av omdömet. Och det är inte bara viktigt för omdömet, det är en del av folkhögskolans själ. Det här är ett jättehäftigt system som bidrar till en fantastisk anda, även om det förstås händer saker hela tiden. Deltagarna är ju här av en anledning, säger Benton Wolgers.
Tanken bakom studieomdöme kännetecknar även den kunskapssyn som råder inom folkhögskolan, konstaterar de, och de tror inte att det pågår någon ”studieomdömesinflation” på landets folkhögskolor.
– Många skolor är rädda för en gymnasifiering eller att vi blir en ”komvux-light” men jag har aldrig sett det. Det här är en myndighetsutövning. Vi, och folkhögskolan i stort, har inte råd att inte sköta oss. Vi måste vara rättssäkra och noggranna och jag är säker på att man gör det på samma omsorgsfulla sätt även på andra folkhögskolor, säger Benton Wolgers.
LÄS ÄVEN:
