Lena i samspråk med kollegan Monica Magnusson om hjälpmedel.
Till startsidan
Som specialpedagog på Myrvikens skola stöttar Lena sina kollegor i verksamheten. Foto: Sandra Lee Petterson
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”
Sedan starten på höstterminen jobbar Lena Fernlund som är nybakad specialpedagog heltid på Myrvikens skola, i jämtländska Oviken, en F–9-skola med cirka 230 elever.
– Jag trodde att det skulle vara smekmånad de första två, tre månaderna men det var fullt ös redan efter en vecka. Jag känner mig lite som en bläckfisk med tentakler överallt när jag ska lära känna elever, vårdnadshavare och kollegor.
Lena Fernlund säger att det känns som att hon hittat rätt plats i yrkeslivet nu som 57-åring, att hon får vara med och göra skillnad. Bäst av allt med den nya rollen tycker hon är att spendera tid med eleverna, att förstå och hjälpa dem att hitta bra och intressanta lösningar.
– Det är också jättespännande med helikopterperspektivet, att se hela organisationen och hur man kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna.
Myrvikens skola har studiegårdar, en för de yngre och en för de äldre. Där kan elever i behov av stöd få hjälp under olika tidsperioder. I studiegårdarna jobbar utbildade lärare som kan stötta elever i alla ämnen och på alla nivåer. Det här menar Lena är guld värt och hon försöker lägga en hel del tid på att samverka med pedagogerna där.
En lärare nämnde just det för mig, att jag är mer i klasserna än de hade förväntat sig. Det känns bra.
Tidigare i yrkeslivet har Lena hunnit syssla med mycket annat. Hon är utbildad agronom och gymnasielärare i grunden och har bland annat arbetat flera år på Island. Hon har även varit lantbruksrådgivare, jobbat som lärare på Dille Gårds Naturbruksgymnasium i Ås utanför Östersund, haft egen gård i Oviken sedan 1999 med islandshästar och erbjudit tur- och barnridning, samt arbetat i grundskolan som klasslärare i F–3 och årskurs 6.
– Det har blivit en hel del, men all samlad erfarenhet har fört mig hit där jag är i dag, säger Lena Fernlund. Jag har nog alltid varit lite sökande, men det är jag inte längre och det känns jätteskönt.
Under de sista tre åren som hon arbetade med sina elever i lågstadiet utbildade hon sig parallellt till specialpedagog vid Örebro universitet. När det sedan var dags för VFU hamnade hon på sin nuvarande skola, Myrvikens skola, tio minuters cykelfärd hemifrån. När de senare utlyste en tjänst slog hon till och sökte.
– Det var bra tajming. Mina 1–3-elever skulle gå ut trean och jag ville ogärna lämna en klass mitt i, så det var nu eller om tre år som gällde.
Lena i samspråk med kollegan Monica Magnusson om hjälpmedel.
För närvarande har Myrvikens skola ytterligare en specialpedagog på 60 procent som går i pension nu vid nyår. Därefter blir Lena ensam med uppdraget.
– Redan under min VFU tyckte jag att de hade så många möten, jag tänkte att jag inte skulle fixa att inte få vara mest med eleverna. Visst, många möten är nödvändiga men jag försöker hitta min roll och styra mer själv. Jag försöker ägna mer tid ute i klasserna än vad tidigare specialpedagoger har gjort. En lärare nämnde just det för mig, att jag är mer i klasserna än de hade förväntat sig. Det känns bra, säger Lena Fernlund och påpekar att det är självklart att hon ska vara ute i klasserna så mycket det går för att kunna stötta på gruppnivå.
Men allt är inte rosenskimrande, yrket har även sina utmaningar.
– Läroplanen och betygssystemet i skolan är inte det bästa för de elever som hamnar på mitt bord nu, säger Lena Fernlund. Exekutiva funktioner är viktiga för att uppnå kunskapsmålen i dagens skola och för vissa elever är detta en mycket stor utmaning. Hur ska man axla det oket, det går inte. Samtidigt måste det gå.
Lena tycker att det är viktigt att utgå från att det inte är eleverna som har problem, utan att det är skolan som har det. Det är alltså skolan som ska anpassas och inte eleverna. Att vi har obligatorisk skola och vissa ändå klassas ut tycker hon är både eländigt och frustrerande.
– Vissa elever blir nedtryckta av systemet, och vi är medspelare. Jag vill vara med och bygga människor, inte prestationer.
LÄS ÄVEN
Distansundervisning som särskilt stöd – Uppsala och Göteborg först
Kursplaner Elever måste lära sig skriva för hand, säger Linda Fälth, specialpedagogen och pedagogikprofessorn bakom underlaget till en ny kursplan i svenska.
Anpassad grundskola Skolbibliotek med mjuka dockor, bomullstussar med kakdoft och knappar med olika ljud? ”Våra elever behöver olika inlärningskanaler.”
Krönika ”Det är lättare att tala om vackra byggnader än om slitna arbetslag”, konstaterar specialläraren Denice Sverla om det senaste regeringsutspelet.
Mitt jobb Specialpedagogen Heléne Jörgensen fasar för en framtida skola där eleverna själva lastas för problem som är systematiska.
Krönika Regeringens önskemål om utestängning av elever från klassrummen är dupt problematiska eftersom det ofta är barn med funktionsnedsättning eller i social utsatthet det handlar om, skriver gymnasieläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika ”Det hänger inte ihop.”
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika ”När vi börjar tala om elever som gråzoner förskjuter vi nästan automatiskt fokus från verksamhetens ansvar till individens brister”, skriver specialläraren Davor Delic.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika Källarvåningar, vårdcentraler, gamla förskolor, avskilda korridorer – anpassad skolverksamhet flyttas allt oftare till överblivna utrymmen. Specialläraren och krönikören Denice Sverla larmar om en regeringssatsning utan innehåll.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Varför pratar vi så lite om elevsyn, trots att den dominerar hela skoldebatten? Specialläraren Niclas Fohlin varnar för att låta oron vinna över hoppet.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Specialpedagogik ”I Finland ges särskilt stöd till en fjärdedel av eleverna, i Sverige har knappt 7 procent av eleverna ett åtgärdsprogram, som är villkoret för att få särskilt stöd”, skriver tolv lärare i ett debattsvar till de 110 forskarna och universitetslärarna.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Specialpedagogik Om specialpedagogernas nuvarande yrkesroll begränsas får Sverige ett stort samhällsproblem, varnar 110 forskare och universitetslärare på Aftonbladet Debatt.
Särskilt stöd Eleven med autism började sjuan med goda betyg i alla ämnen – men var underkänd i de flesta när hon gick ut nian. Nu har tingsrätten fällt hennes skola för diskriminering, när den inte upprättade ett korrekt åtgärdsprogram.
Specialpedagogik Nya numret av Specialpedagogik har kommit – årets sista, med bland annat ett stort tema om distansundervisning som särskilt stöd. Redaktör Häglund hälsar välkommen i en orolig tid.
Krönika Att leda anpassad skola är som att kliva rakt in i skolans mest komplexa och mest avgörande uppdrag. Det kräver mod, envishet och ibland en femårings orubbliga tro på att allt går att lösa.
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
Elevhälsa Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Elevhälsa Piteå kommun tog hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att stärka skolhälsan med hjälp av en mer medveten rastverksamhet. Det gav resultat.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”I stället för gedigen analys av skolans behov verkar regeringen basera sin politik på vad som trendar på X”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Pedagogik Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
Krönika Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.