Spec-laget: Henrietta Gahmberg, Hanna McCarthy, Kristina Saxin, Anna Larsson samt specialpedagogen Jenny Sjöström.
Till startsidan
Nästan hela gänget: speciallärare Henrietta Gahmberg, skolpsykologJonatan Namini, speciallärare Kristina Saxin, kurator Linda Ström, skolsköterska Charlotte Kleist, rektor Ulrika Zätterqvist, specialpedagog Hanna McCarthy, biträdande rektor Anneli Strand och speciallärare Anna Larsson.
Tema utbrändhet Vi besöker skolan som förebygger jobbstress och spec-utbrändhet på ett systematiskt sätt med samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
LÄS MER ”Välkommen till oss specar också, Edholm! Vi vill prata EHT”
Rättelse: Det är inte lärartätheten på Noblaskolan som är högre än rikssnittet, som det stod i en tidigare version av denna text, utan andelen behöriga lärare.
Det är tidig torsdagseftermiddag och aktivitet i varje hörn av skolgården när många ska samsas om utrymmet. Här på Noblaskolan i Saltsjö-Boo går nästan 1 000 elever, från förskoleklass till nian samt i en integrerad förskola. I den senaste kvalitetsrapporten framgår att de har fler lärare med behörighet än rikssnittet, och att elevhälsan har en central roll. Det är sålunda en diger elevhälsogrupp som tar emot kring det ovala bordet i Studion för elever i årskurs 4–6 på andra våningen i A-huset. Förutom rektor och två biträdande rektorer är två specialpedagoger, tre speciallärare, en av skolans två kuratorer, två skolsköterskor och skolans psykolog på plats.
Det här är inte ett kontorsjobb, det är ute i klassrummen det händer.
Att ha ett stort elevhälsoteam är självklart en styrka, det finns många kompetenser i gruppen och nästan alla har egna yrkeskollegor att diskutera idéer och samverka med.
– Vi har alla mycket att göra även på vår skola och visst finns det stress även här, men vi är ett välfungerande team med ett gott samarbete, och vi samverkar bra med övrig personal på skolan, säger Anna Larsson som är speciallärare i de yngre årskurserna.
Att inte stå ensam i sin roll på skolan är något även kuratorn Linda Ström uppskattar. Hon har alltid sin kollega Julia Fiskáare att bolla med.
– För mig innebär det en otrolig trygghet. Dessutom är det mycket roligare att driva saker tillsammans, säger hon.
– Ja vi stöttar varandra, man är aldrig ensam, exempelvis om man behöver vara obekväm i någon situation. Då finns alltid en kollega som stöd, säger Hanna McCarthy, specialpedagog med ansvar för F–4.
Det märks att de känner varandra väl, stämningen är god och när de berättar om sin arbetssituation blandas allvar med många skratt och glada tillrop. Många av dem har varit skolan trogna länge, det finns en grundstomme och en grundtrygghet i gruppen, vilket är något som underlättar samarbetet, poängterar teamet.
– Det finns också ett tätt samarbete mellan oss specialpedagoger och speciallärarna, med en tydlig ansvarsfördelning av vem som ska göra vad, säger Hanna McCarthy. Dessutom har vi en rektor som vet skillnaden på våra roller, och så är det ju inte på alla skolor.
En tydlig mötesstruktur framhålls också. Tidigare var det vanligt att man fångade varandra på språng i korridoren, att lärare lyfte ett problem som behövde åtgärdas när de slumpmässigt stötte ihop. Men för att komma bort från det infördes i stället öppna EHT-möten dit lärarna är välkomna.
– Nu är det den arbetsgången som gäller, att de kommer till oss, det är vägen in. På våra möten deltar alla professioner och vi får därmed med alla perspektiv, alla har vi olika ingångar vilket är bra för lärarna att se, och mötet blir det första steget i processen, säger Hanna McCarthy.
– Ja, om man vill göra en anmälan om särskilt stöd finns det nu en tydlig struktur för det, inflikar Ulrika Zätterqvist, som arbetat som rektor på skolan i åtta år.
Spec-laget: Henrietta Gahmberg, Hanna McCarthy, Kristina Saxin, Anna Larsson samt specialpedagogen Jenny Sjöström.
Även alla elevärenden har en tydlig gång vad gäller hur man ska gå vidare och vem som gör vad. Dessutom finns uppföljande möten, vilket är en trygghet för lärarna. De kan boka in sig själva på sådana möten men kan också bli kallade.
– Vi har ambitiösa lärare och många kommer på de öppna mötena i stället för att se i korridormöten, som ofta var fallet förr, säger Henrietta Gahmberg, speciallärare på högstadiet.
– Förra året införde vi schemalagda samverkansmöten där speciallärare och specialpedagog diskuterar undervisning på gruppnivå med en årskurs i taget, detta utefter resultat på screeningar och frågor vi ofta får från vårdnadshavare, lärare och elever, tillägger Hanna McCarthy.
En annan sak som teamet lyfter fram är att både specialpedagoger och speciallärare är aktiva ute i verksamheten.
– Det här är inte ett kontorsjobb, det är ute i klassrummen det händer. Visst handlar arbetet även om dokumentation och annat men det är viktigt att man visar sig i verksamheten, säger Kristina ”Kicki” Saxin, speciallärare i årskurs 4–6.
Noblaskolan består av flera olika byggnader, A till F, och flera av dem som ingår i elevhälsoteamet är utspridda på skolan för att vara nära ”sina” respektive verksamheter. De träffas självklart när det är dags för elevhälsomöten, men numera har de även gemensamma möten i det egna arbetslaget – och då utan att skolledningen är närvarande.
– Tidigare ingick vi som en del i exempelvis F–3-arbetslaget, men sedan fyra år tillbaka har vi ett eget EHT-arbetslag och det betyder mycket, säger specialläraren Henrietta Gahmberg. Det ökar förståelsen för våra olika yrkesroller och vi lär också känna varandra bättre. Det blir en bra gemenskap, vi är varandras arbetskamrater, ett lag, och det blir ett annat fokus än tidigare eftersom vi som är med står för samma sak.
Vikten av att trivas på sitt jobb och ha en ledning som prioriterar elevhälsan är annat som dyker upp i diskussionen kring bordet, liksom att de alla strävar efter att hitta lösningar. De poängterar också att det är högt i tak, och att de till skillnad från många andra skolor inte har en rektor som alltid säger stopp och nej. De berättar exempelvis om gången när de ville testa en ny sorts samverkansmöten med lärarna och fick svaret: ”Kör!”
– Vi kan också justera och styra om, ingenting är statiskt, säger rektor Ulrika Zätterqvist.
”Ja, tänk vad bra vi är!” utropar någon vid bordet och alla skrattar.
Men självklart dyker det upp konflikter och stressiga situationer även på Noblaskolan.
– Vi har vår vardag här också med olika svårigheter, men med vårt samarbete blir allt både enklare och mer hanterbart, säger specialläraren Anna Larsson. Jag är stolt över elevhälsan och det arbete vi gör. Vi kan absolut klappa oss själva på axeln.
LÄS ÄVEN
Utbyggd elevhälsa kan lösa komvux-krisen
Kursplaner Elever måste lära sig skriva för hand, säger Linda Fälth, specialpedagogen och pedagogikprofessorn bakom underlaget till en ny kursplan i svenska.
Anpassad grundskola Skolbibliotek med mjuka dockor, bomullstussar med kakdoft och knappar med olika ljud? ”Våra elever behöver olika inlärningskanaler.”
Krönika ”Det är lättare att tala om vackra byggnader än om slitna arbetslag”, konstaterar specialläraren Denice Sverla om det senaste regeringsutspelet.
Mitt jobb Specialpedagogen Heléne Jörgensen fasar för en framtida skola där eleverna själva lastas för problem som är systematiska.
Krönika Regeringens önskemål om utestängning av elever från klassrummen är dupt problematiska eftersom det ofta är barn med funktionsnedsättning eller i social utsatthet det handlar om, skriver gymnasieläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Krönika Anpassningar i klassrummet är nödvändiga. Specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski ger exempel från sitt eget.
Krönika ”Det hänger inte ihop.”
Debatt Gråzonseleverna är en realitet, skriver specialpedagogen Ljiljana Milic Pavlovic, och ger fyra punkterna som skulle kunna lösa problemet.
Fackböcker Styrkan i boken är den inte stannar på teoretisk nivå utan tydligt pekar mot hur man omsätter kunskap i handling.
Krönika ”De hållbara lösningarna finner vi bara om vi sträcker oss efter dem gemensamt, inte om vi sänker oss och varandra med fingerpekande”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika ”När vi börjar tala om elever som gråzoner förskjuter vi nästan automatiskt fokus från verksamhetens ansvar till individens brister”, skriver specialläraren Davor Delic.
Porträtt I våras fyllde Eva Augustsson 70, och efter nästan två decennier som vår krönikör skriver hon snart sin sista text i tidningen. Men jobbar, det gör hon fortfarande – numera med vuxna.
Panelen I årets första spec-panel pratar vi om arbetet med elever som riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen i skolan.
Krönika Källarvåningar, vårdcentraler, gamla förskolor, avskilda korridorer – anpassad skolverksamhet flyttas allt oftare till överblivna utrymmen. Specialläraren och krönikören Denice Sverla larmar om en regeringssatsning utan innehåll.
Krönika ”Regeringen och SD vill inte lyssna till evidensen utan ’testa något nytt’ – varför inte ’testa nytt’ som i att satsa pengarna på skolan?” skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Varför pratar vi så lite om elevsyn, trots att den dominerar hela skoldebatten? Specialläraren Niclas Fohlin varnar för att låta oron vinna över hoppet.
Lön Den nya lönestatistiken visar hur mycket specialpedagoger och speciallärare tjänade förra året – och skillnaderna regionalt och mellan kommunal och privat sektor.
Elevhälsa Vårdförbundet kommenterar regeringens utredning om en förbättrad elevhälsa.
Specialpedagogik ”I Finland ges särskilt stöd till en fjärdedel av eleverna, i Sverige har knappt 7 procent av eleverna ett åtgärdsprogram, som är villkoret för att få särskilt stöd”, skriver tolv lärare i ett debattsvar till de 110 forskarna och universitetslärarna.
Debatt ”Utredningen understryker att elevhälsan är en tvärprofessionell skolfråga.”
Mitt jobb Specialläraren och forskaren Jonny Wåger viger sitt yrkesliv åt anpassad skola och elever med IF.
Specialpedagogik Om specialpedagogernas nuvarande yrkesroll begränsas får Sverige ett stort samhällsproblem, varnar 110 forskare och universitetslärare på Aftonbladet Debatt.
Särskilt stöd Eleven med autism började sjuan med goda betyg i alla ämnen – men var underkänd i de flesta när hon gick ut nian. Nu har tingsrätten fällt hennes skola för diskriminering, när den inte upprättade ett korrekt åtgärdsprogram.
Specialpedagogik Nya numret av Specialpedagogik har kommit – årets sista, med bland annat ett stort tema om distansundervisning som särskilt stöd. Redaktör Häglund hälsar välkommen i en orolig tid.
Krönika Att leda anpassad skola är som att kliva rakt in i skolans mest komplexa och mest avgörande uppdrag. Det kräver mod, envishet och ibland en femårings orubbliga tro på att allt går att lösa.
Särskilt stöd Jonay Pineda Skallak är bråkstaken med myror i brallan som blev skådespelare och vann en Guldbagge. Skolan med specialpedagogiskt fokus räddade honom.
Elevhälsa Skolan lägger grunden för hela livet. Bara att klara sig igenom skolan, oavsett utbildningsnivå eller betyg, är en av våra största friskhetsfaktorer. Frågan är – hur vi hanterar detta faktum?
Elevhälsa Piteå kommun tog hjälp av forskare vid Luleå tekniska universitet för att stärka skolhälsan med hjälp av en mer medveten rastverksamhet. Det gav resultat.
Debatt ”Det är rent parodiskt att tro att elever i svårigheter och med olikartad problematik skulle bli hjälpta av att enbart träna ABC”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Debatt ”I stället för gedigen analys av skolans behov verkar regeringen basera sin politik på vad som trendar på X”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt ”Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen”, skriver specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg.
Debatt ”Liberalerna som en gång kämpade för individens frihet mot statens förmynderi vill nu tvinga våra barn att lyda och följa utan att bli lyssnade på, det är så ironiskt att det gör ont”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Pedagogik Varför dyker plötsligt den extrema och osvenska skolformen No Excuses upp i debatten, från till synes koordinerade aktörer? Specialläraren Niclas Fohlin manar till besinning.
Debatt Specialpedagogens roll måste lyftas, inte sänkas, skriver Antonia Nilsson, legitimerad yrkeslärare, i en debattartikel.
Krönika Nya numret av Specialpedagogik är ute! Här är redaktör Kjell Häglunds intro-krönika – om de politiska utspelen kontra en annan verklighet.
Krönika Om något borde vara experters område så är det skolan. I stället har den blivit en åsiktsmarknad, menar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Förra hösten började Göteborg med distansundervisning för elever med allvarlig skolfrånvaro – och i våras gick 75 procent av dem tillbaka mot vanlig undervisning. Nu välkomnar Göteborg elever från hela landet.