
Spec-laget: Henrietta Gahmberg, Hanna McCarthy, Kristina Saxin, Anna Larsson samt specialpedagogen Jenny Sjöström.
Nästan hela gänget: speciallärare Henrietta Gahmberg, skolpsykologJonatan Namini, speciallärare Kristina Saxin, kurator Linda Ström, skolsköterska Charlotte Kleist, rektor Ulrika Zätterqvist, specialpedagog Hanna McCarthy, biträdande rektor Anneli Strand och speciallärare Anna Larsson.
Tema utbrändhet Vi besöker skolan som förebygger jobbstress och spec-utbrändhet på ett systematiskt sätt med samverkan, gemenskap, struktur och arbetsfördelning.
LÄS MER ”Välkommen till oss specar också, Edholm! Vi vill prata EHT”
Rättelse: Det är inte lärartätheten på Noblaskolan som är högre än rikssnittet, som det stod i en tidigare version av denna text, utan andelen behöriga lärare.
Det är tidig torsdagseftermiddag och aktivitet i varje hörn av skolgården när många ska samsas om utrymmet. Här på Noblaskolan i Saltsjö-Boo går nästan 1 000 elever, från förskoleklass till nian samt i en integrerad förskola. I den senaste kvalitetsrapporten framgår att de har fler lärare med behörighet än rikssnittet, och att elevhälsan har en central roll. Det är sålunda en diger elevhälsogrupp som tar emot kring det ovala bordet i Studion för elever i årskurs 4–6 på andra våningen i A-huset. Förutom rektor och två biträdande rektorer är två specialpedagoger, tre speciallärare, en av skolans två kuratorer, två skolsköterskor och skolans psykolog på plats.
Det här är inte ett kontorsjobb, det är ute i klassrummen det händer.
Att ha ett stort elevhälsoteam är självklart en styrka, det finns många kompetenser i gruppen och nästan alla har egna yrkeskollegor att diskutera idéer och samverka med.
– Vi har alla mycket att göra även på vår skola och visst finns det stress även här, men vi är ett välfungerande team med ett gott samarbete, och vi samverkar bra med övrig personal på skolan, säger Anna Larsson som är speciallärare i de yngre årskurserna.
Att inte stå ensam i sin roll på skolan är något även kuratorn Linda Ström uppskattar. Hon har alltid sin kollega Julia Fiskáare att bolla med.
– För mig innebär det en otrolig trygghet. Dessutom är det mycket roligare att driva saker tillsammans, säger hon.
– Ja vi stöttar varandra, man är aldrig ensam, exempelvis om man behöver vara obekväm i någon situation. Då finns alltid en kollega som stöd, säger Hanna McCarthy, specialpedagog med ansvar för F–4.
Det märks att de känner varandra väl, stämningen är god och när de berättar om sin arbetssituation blandas allvar med många skratt och glada tillrop. Många av dem har varit skolan trogna länge, det finns en grundstomme och en grundtrygghet i gruppen, vilket är något som underlättar samarbetet, poängterar teamet.
– Det finns också ett tätt samarbete mellan oss specialpedagoger och speciallärarna, med en tydlig ansvarsfördelning av vem som ska göra vad, säger Hanna McCarthy. Dessutom har vi en rektor som vet skillnaden på våra roller, och så är det ju inte på alla skolor.
Det här jobbar Noblaskolans EHT efter:
En tydlig mötesstruktur framhålls också. Tidigare var det vanligt att man fångade varandra på språng i korridoren, att lärare lyfte ett problem som behövde åtgärdas när de slumpmässigt stötte ihop. Men för att komma bort från det infördes i stället öppna EHT-möten dit lärarna är välkomna.
– Nu är det den arbetsgången som gäller, att de kommer till oss, det är vägen in. På våra möten deltar alla professioner och vi får därmed med alla perspektiv, alla har vi olika ingångar vilket är bra för lärarna att se, och mötet blir det första steget i processen, säger Hanna McCarthy.
– Ja, om man vill göra en anmälan om särskilt stöd finns det nu en tydlig struktur för det, inflikar Ulrika Zätterqvist, som arbetat som rektor på skolan i åtta år.
Spec-laget: Henrietta Gahmberg, Hanna McCarthy, Kristina Saxin, Anna Larsson samt specialpedagogen Jenny Sjöström.
Även alla elevärenden har en tydlig gång vad gäller hur man ska gå vidare och vem som gör vad. Dessutom finns uppföljande möten, vilket är en trygghet för lärarna. De kan boka in sig själva på sådana möten men kan också bli kallade.
– Vi har ambitiösa lärare och många kommer på de öppna mötena i stället för att se i korridormöten, som ofta var fallet förr, säger Henrietta Gahmberg, speciallärare på högstadiet.
– Förra året införde vi schemalagda samverkansmöten där speciallärare och specialpedagog diskuterar undervisning på gruppnivå med en årskurs i taget, detta utefter resultat på screeningar och frågor vi ofta får från vårdnadshavare, lärare och elever, tillägger Hanna McCarthy.
En annan sak som teamet lyfter fram är att både specialpedagoger och speciallärare är aktiva ute i verksamheten.
– Det här är inte ett kontorsjobb, det är ute i klassrummen det händer. Visst handlar arbetet även om dokumentation och annat men det är viktigt att man visar sig i verksamheten, säger Kristina ”Kicki” Saxin, speciallärare i årskurs 4–6.
Öppna EHT-möten
Veckomöten där lärarna kan boka tid om de har funderingar runt en elev eller grupp. Alla EHT-kompetenser deltar för att bolla idéer för förbättring och utveckling, både förebyggande och åtgärdande.
Samverkansmöten
Schemalagda möten där speciallärare och specialpedagog träffar lärarna i en årskurs åt gången för att diskutera undervisning och hur den kan utvecklas och anpassas för den aktuella elevgruppen, i planering, genomförande och uppföljning. Diskussionerna kan utgå från resultat på screeningar, frågor som dykt upp från vårdnadshavare, lärare och elever och ämnen som EHT uppmärksammat ett behov av att lyfta.
Noblaskolan består av flera olika byggnader, A till F, och flera av dem som ingår i elevhälsoteamet är utspridda på skolan för att vara nära ”sina” respektive verksamheter. De träffas självklart när det är dags för elevhälsomöten, men numera har de även gemensamma möten i det egna arbetslaget – och då utan att skolledningen är närvarande.
– Tidigare ingick vi som en del i exempelvis F–3-arbetslaget, men sedan fyra år tillbaka har vi ett eget EHT-arbetslag och det betyder mycket, säger specialläraren Henrietta Gahmberg. Det ökar förståelsen för våra olika yrkesroller och vi lär också känna varandra bättre. Det blir en bra gemenskap, vi är varandras arbetskamrater, ett lag, och det blir ett annat fokus än tidigare eftersom vi som är med står för samma sak.
Vikten av att trivas på sitt jobb och ha en ledning som prioriterar elevhälsan är annat som dyker upp i diskussionen kring bordet, liksom att de alla strävar efter att hitta lösningar. De poängterar också att det är högt i tak, och att de till skillnad från många andra skolor inte har en rektor som alltid säger stopp och nej. De berättar exempelvis om gången när de ville testa en ny sorts samverkansmöten med lärarna och fick svaret: ”Kör!”
– Vi kan också justera och styra om, ingenting är statiskt, säger rektor Ulrika Zätterqvist.
”Ja, tänk vad bra vi är!” utropar någon vid bordet och alla skrattar.
Men självklart dyker det upp konflikter och stressiga situationer även på Noblaskolan.
– Vi har vår vardag här också med olika svårigheter, men med vårt samarbete blir allt både enklare och mer hanterbart, säger specialläraren Anna Larsson. Jag är stolt över elevhälsan och det arbete vi gör. Vi kan absolut klappa oss själva på axeln.
LÄS ÄVEN
Utbyggd elevhälsa kan lösa komvux-krisen
Debatt Har utbildningsministern inget vettigt att säga om anpassad skola? Det som inte går att förenkla till populistiska slagord existerar inte i Liberalernas skolvärld, konstaterar specialläraren Denice Sverla.
Debatt ”Utan en vision om en bättre skola blir varje reform bara en reaktion. Rör vi oss framåt? Eller begår vi samma misstag igen?” Här är specialläraren Niclas Fohlins egen skolvision, i tio punkter.
Mitt jobb Ny på anpassad skola – då måste läraren lära om på nytt. Nu ska Kajsa Ottosson vidareutbilda sig till specialpedagog.
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.