
Källa: Fritidspedagogiks enkät som skickats ut med tidningens nyhetsbrev. 327 lärare i fritidshem har svarat.
Fritidspedagogiks enkät, som 327 lärare i fritidshem svarat på, visar att 86 procent har regler för skärmtid. Majoriteten av lärarna begränsar skärmtiden till högst 15 minuter per dag i snitt.
Skärmtid
Två av tre fritidslärare har ingen skärmtid alls eller högst 15 minuter i snitt per dag på fritidshemmet. Men de flesta är emot att helt förbjuda ipads och mobiler, visar vår enkät.
– Det är svårt att år 2024 att erbjuda barn en meningsfull fritid om det inte finns digitala lärverktyg på fritidshemmet, kommenterar forskaren Marina Wernholm.
Tre av fyra lärare i fritidshem är emot ett förbud för ipads och mobiltelefoner på fritidshemmet. En av tio har svårt att ta ställning i frågan medan 15 procent vill se ett förbud.
Trots att ett fåtal vill ha förbud så är fritidslärarna ändå restriktiva när det gäller elevernas tid för skärmar på fritidshemmet, visar vår undersökning som 327 lärare i fritidshem svarat på. När skärmar och digitala verktyg används i fritidshemmet ska det vara med ett syfte och med närvarande pedagoger, betonar majoriteten av lärarna.
Så här svarar några fritidslärare om fördelar med skärmtid på fritidshemmet:
”Man behöver hitta bra sätt att få in användning av sociala medier för barnen, praktiska träning i hur man bemöter olika människor samt hur man uppför sig. Känns som att man bara pratar om detta teoretiskt och man inte får träna praktiskt.”
”Ett utmärkt exempel på nyttan med digitala verktyg har varit när jag låtit eleverna göra ’egna’ målarbilder med hjälp av AI. Plötsligt sitter ett gäng elever som annars aldrig interagerar med varandra och försöker hjälpa varandra i hur man bäst beskriver bilden de vill skapa på engelska. Om inte det är "the holy grail" på fritids så vet jag inte vad som är det.”
Så här skriver några fritidslärare om problem med skärmtid:
”Vi märker hur barnens sociala kompetens och förmåga att kommunicera med varandra och oss vuxna har stora brister. Vi märker också att vissa barn har som en slags abstinens efter helger och lov och vill bara hem och spela.”
”Leder till konflikter.”
”Tycker att det borde förbjudas.”
Marina Wernholm, som forskar om barns användning av digitala verktyg vid Linnéuniversitetet i Kalmar, menar att det är problematiskt om en del barn inte får använda digital teknik på fritidshemmet.
Marina Wernholm, pedagogikforskare.
– En likvärdig skola fungerar inte när en del har förbud mot digitala lärverktyg. Hindren kan bero på inställningen från skolans huvudman, personalen eller att digitala verktyg saknas på fritidshemmen, säger hon.
Hon menar även att 15 till 30 minuters skärmtid per dag i genomsnitt kan vara begränsande.
– Om eleverna ska bygga i Minecraft education så hinner de inte så mycket på 30 minuter. När barn bygger med kaplastavar eller lego så begränsas inte tiden på samma sätt av personalen. Studenter på fritidshemslärarutbildningen har genomfört utvecklingsprojekt i fritidshem där eleverna arbetar med Minecraft och får tid att bygga världar tillsammans, säger hon.
Källa: Fritidspedagogiks enkät som skickats ut med tidningens nyhetsbrev. 327 lärare i fritidshem har svarat.
Tre av fyra lärare i fritidshem använder digitala verktyg i pedagogledda aktiviteter med koppling till läroplanen, visar vår enkät. En av fyra uppger att eleverna får bestämma själva hur de använder spel, ipad eller mobil under skärmtiden.
Ser du någon risk i att användandet är fritt?
– Det handlar mycket om vad personalen har för förhållningssätt till digitala verktyg. För vem ska fritiden vara meningsfull? Är det för barnen eller vad lärarna anser vara värdefulla aktiviteter? Men visst finns det risker. Där barn vistas finns det risker att utsättas för kränkningar oavsett om lekplatsen är digital eller fysisk. Det är viktigt att prata inom personalgruppen, med barnen och vårdnadshavare innan man släpper digitala verktyg fritt.
I debatten höjs allt fler röster om att begränsa eller förbjuda skärmanvändning. Diskussionerna tog ny fart efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer efter sommaren. Dessutom har regeringen meddelat att de ska tillsätta en utredning om förbud mot mobiler i skolan. Förbudet ska även gälla på raster och på fritidshemmet.
– Jag kan tycka att det är problematiskt att pendeln svänger mot förbud och att man talar mer om den traditionella kunskapsskolan. Eftersom jag är specialpedagog i botten vet jag att det finns elever som behöver andra sätt att lära. Med ett digitalt lärverktyg kan du prata in, visa med bilder och få din röst hörd. Mobiltelefoner kan vara störande, men det finns barn som inte har några kompisar på sin skola och då kan de hålla kontakt med andra eller spela på rasten. Men om enbart barn med speciella behov får ha mobiler i skolan så kan det även bli utpekande för dem.
Bland de i vår enkät som vill att mobiler och ipads ska förbjudas kommenterar vissa att skärmar leder till konflikter.
– Åter handlar det om att personalen vet varför man har mobiler och vad de kan användas till. Den viktiga frågan är hur dessa används. Men vid personalbrist eller sjukdomar kan jag förstå att man kanske visar film. Men det ska vara undantag, säger Marina Wernholm.
Marina Wernholm tycker dock inte om begreppet ”skärmtid”. När tekniken används i skolan och på fritidshem så bör det vara som ”digitala lärverktyg”.
– Det handlar om lärverktyg i pedagogisk verksamhet och en del lärverktyg är digitala. De digitala lärverktygen har absolut potential att bidra till barns utveckling och lärande.
Marina Wernholm har bland annat forskat kring hur barn använde digitala verktyg på fritiden. Till exempel spela, leka och använda sociala medier.
– Några filmade när de tillverkade käpphästar och spred till kompisar och andra spelade Minecraft med kompisar. Det här gör barn på sin fritid och därför kan det vara svårt att år 2024 erbjuda barn en meningsfull fritid utan digitala lärverktyg på fritidshemmet.
”Det är en del av barnens fria tid. Vi borde ge mer utrymme för detta. Förbud leder ingen vart.”
”Jag tycker att skärmen absolut kan användas på fritids, men inte utan ett tydligt syfte. Tiden för att sitta och greja fritt på ipaden eller datorn har vi i princip plockat bort.”
”Jag vill att eleverna blir medvetna om sociala forum och lär sig tidigt att granska information. De får även ta ipad-körkort innan vi släpper loss dem.”
”Vi har skärmfritt F-2 och introducerar datorerna åk 3 men då är det för speciella saker.”
”Vår elevgrupp får tillräckligt med skärmtid i hemmet och har således inget behov av att vi tillgodoser det på fritidshemmet.”
”En utmaning är att få tillgång till skärmar. Skolan har ipads men uppskattar inte när fritids använder dem i andra syften än skolarbete.”
”Jag arbetar på en anpassad skolas fritidshem. Våra elever har olika svårigheter. Gemensamt för alla är bristen på sociala kontakter utanför fritids och skola. Vi vill ge dem möjligheter att utveckla kamratrelationer. Ipad och dator kan vara en del av det.”
”Skärmtid är ett för snävt begrepp, det måste nyanseras. Radikal skillnad mellan att ’dumskrolla’ sociala medier i timmar mitt i natten och sitta tillsammans och spela och umgås med andra. Katastrofalt debattklimat nu om skärmar.”
LÄS ÄVEN
Amanda minimerar skärmtiden på fritids
Fritidsläraren: Eleverna behöver utmanas digitalt
Reportage Här bjuds idrottsföreningarna in till fritids – ”en del av vårt kompensatoriska uppdrag”.
Pedagogik Om fritidshemmets blick på undervisning ges legitimitet även för andra skulle vi kunna komma närmare gemensamma tolkningar och tillsammans arbeta för elevens bästa, säger läraren i fritidshem Lowisa Hanzén.
Gästkrönika En av mina hjältar i detta yrke sa en gång: ”Du får aldrig glömma bort den tredje pedagogen, Tony! Det är en mycket viktig del av ditt uppdrag och ditt pedagogiska ansvar”, skriver läraren i fritidshem Tony Jönsson.
Fritidshem Tre lärare i fritidshem om fritidspedagogikens speciella glädjeämnen och hinder.
Krönika Nu blir det mest barnförvaring på vissa fritidshem, medan elever på andra fritidshem får chansen att utvecklas inom de olika områden som läroplanen beskriver, skriver redaktör Sara Djurberg.
Pedagogiska tips Med frågekort i nyckelringen är Åsa Anevik alltid redo för samtal om högt och lågt.
Krönika Ett väsentligt samtal vi behöver ha på våra skolor handlar om att en stor del av planeringstiden är, och bör vara, reflektion, skriver Sofia Grimm, biträdande rektor och lärare i fritidshem.
Planeringshaveriet Planeringstid för lärare i fritidshem ska regleras. I en statlig utredning om lärares dokumentation filas nu på ett förslag om hur många timmar per vecka som minst krävs.
Planeringshaveriet När det inte finns tid till planering är det omöjligt att leverera på uppdraget, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare vill se en reglering av planeringstiden. Kravet är centralt i yrkandet som lämnats över till SKR.
Planeringshaveriet Sveriges Lärares experter tipsar om hur du kan argumentera för mer planeringstid i samtal med din rektor – med hänvisning till styrdokument och kollektivavtal.
Planeringshaveriet Sveriges Lärare i Ludvika har nyligen fått ett lokalt avtal för planeringstiden för lärare i fritidshem.– Det känns bra att ha ett avtal på plats efter ett års förhandling, säger ordförande Ann-Margret Svendsén.
Planeringsthaveriet Det känns jättebra. Vi har alltid haft den tiden under mina femton år på jobbet, säger läraren i fritidshem Daniel Pettersson.
Planeringshaveriet Det krävs tid för att komma in djupare i de pedagogiska frågorna, säger läraren i fritidshem Cathis Williams.
Vi lärare debatt I stället för att begränsa fotbollen på raster och fritidstid behöver vi som pedagoger vägleda och stötta barnen när de spelar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Krönika Du som är rektor, var rädd om de få lärare i fritidshem du har, framför allt de som brinner för fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsmiljö Vi får inte ha så stora grupper så att de barn som verkligen behöver fritidshemmet väljer att gå hem i stället, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Vi lärare debatt Även andra säsongen av tv-serien ”Squid game” trendar på landets skolgårdar – och är en vattendelare bland lärare och personal på fritidshemmen, konstaterar Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Krönika Jag tänker att fritidshemmet ibland bara behöver vara en fristad från världen och verkligheten, skriver Sofia Grimm.
Vi lärare debatt Rasten är en central del av elevernas skoldag och bör betraktas som en del av skolans övergripande pedagogiska uppdrag, inte bara en paus från undervisningen, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.
Arbetsmiljö När är jobbet som bäst, och vad är mest stressande i yrket?
Vi lärare debatt Med rätt förutsättningar har fritidshemmen stor potential att förebygga utanförskap och kriminalitet, skriver läraren i fritidshem Hadar Nordin.
Pedagogiska tips Trivselenkäten blev ett kvitto på att vi har lyckats öka intresset. Läslusten finns där, säger läraren i fritidshem Sanna Bylund.
Lärarpriser Nyckeln är min nyfikenhet. Jag vill lära känna varje elev för att kunna förstå vilka behov var och en har, säger Malin Vennström.
Pedagogiska tips En kasserad plint som sparats på skolgården i Funäsdalen blev, när tillfället var rätt, ombyggd till en stor häst.
Krönika Det här skulle skona oss och skona de barn som blir så fruktansvärt negativt stämplade, och framför allt skulle vi kunna hjälpa dem i stället för att lämna dem, skriver Irina Eriksson.
Skärmtid – Vi har märkt att de är väldigt sociala när de sitter tillsammans med sina mobiler, säger Johanna Jansson, lärare i fritidshem.
Skärmtid Barnen verkar nöjda. De använder skärmar på lektionerna, hemma och på väg till skolan, säger läraren i fritidshem Amanda Ogenstrand.
Skärmtid Våga testa. Det rådet ger läraren i fritidshem Rebecka Nilsson när det gäller skärmar.
Skärmtid – Alla lärares uppdrag är att arbeta med digital kompetens och föräldrarnas värderingar ska inte styra här, säger forskaren Carolina Martinez.
Skärmtid Även på fritids är det viktigt att tänka på balansen mellan skärmar och andra aktiviteter, svarar Helena Frielingsdorf, läkare och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Skärmtid Lärare i fritidshem är restriktiva med skärmtiden, visar Fritidspedagogiks enkät. Men få vill se ett förbud.
Reportage Passen är klara, resväskorna och flygbiljetterna under produktion. Sedan är Zijada Hajdarevics elever redo att ge sig ut i världen.
Forskning Barnen vill ha både ”fri lek” och styrda aktiviteter på fritidshemmet, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn.
Krönika Jag tror att vägen framåt som skola är tillsammans, att vi på sikt behöver arbeta bort ”vi och dom” mellan alla olika verksamheter och yrkesgrupper under skolans tak, skriver Sofia Grimm.
Skolpolitik – Vad vi främst behöver är långsiktiga satsningar på mindre barngrupper och bättre lokaler, säger Pontus Larsson, Sveriges Lärare.
Forskning – Det är tråkigt att fritidshemmen alltjämt får en underordnad ställning, säger forskaren Björn Haglund vid Högskolan i Gävle.
Fackligt Det här har vi kämpat för länge, säger Lotta Bank, vice ordförande och huvudskyddsombud, Sveriges Lärare Alingsås.
Pedagogiska tips När jargongen blev hård mellan eleverna hittade fritidshemmet på Lövestad skola i Sjöbo lösningen i Torsdagsklubben.
Pedagogiska tips Vi bad tre lärare i fritidshem svara på vilka saker de inte klarar sig utan i jobbet – och vilken aktivitet som alltid fungerar.
Reportage Eleverna går in i en byggleksbubbla och har så roligt att de snabbt löser de konflikter som uppstår, säger läraren i fritidshem Cornelia Mathiasson.
Så gör vi Vi brinner verkligen för det här med utomhusvistelse och upplevelsebaserat lärande, säger Monica Fagerström, lärare i fritidshem.
Krönika Man tycker att man förebygger, tjatar, bemöter och planerar, men ändå får man inte önskad effekt på elevens mående och utveckling, skriver läraren i fritidshem Sofia Grimm.
Forskning Nacka kommun ska förbättra språkutvecklingen på fritidshemmen och locka fler att gå på fritids.
Lokalhaveriet ”Vi har möblerat och inrett så att det fungerar för fritidshem”, säger läraren i fritidshem Åsa Persson.
Krönika En ganska stor andel av fritidshemmen är hänvisade till klassrum och korridorer, visar vår stora enkät, skriver redaktören Sara Djurberg.
Lokalhaveriet Nu känner jag att jag kan jobba som lärare i fritidshem igen, säger Carina Lindmark Jonsson.
Lokalhaveriet Lokaler som inte är anpassade för fritidshemmets verksamhet kan leda till konflikter och våld. Det visar forskaren Anna-Lena Borg i en ny avhandling
Lokalhaveriet Utan bra verksamheter riskerar vi att barnen går hem från fritids och i förlängningen lockas till gäng på fritiden, säger Pontus Larsson, i Sveriges Lärares förbundsstyrelse.
Lokalhaveriet ”Det känns mest som att vi lånar klassrummen på eftermiddagen”, skriver en lärare i fritidshem i Fritidspedagogiks stora enkätundersökning.