Siffran 0 i läslustindexet är genomsnittet för samtliga 37 OECD-länder. Svenska tjejernas ras från 0,26 till – 0,10 är tredje värst i OECD. Bara de tyska och finska tjejerna faller ännu hårdare. Källa: Pisa 2018/OECD:s statistikdatabas
Flickornas kraftiga läslustras bakom dystra Pisasiffrorna
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i svenska, språk mm
Pisa 2018 Det är flickornas kraftiga läslustras som gömmer sig bakom Sveriges dystra siffror i Pisas läslustrankning. Vår granskning visar att svenska flickornas läslust nu är bland de sämsta i hela OECD.
I Pisa-undersökningen 2018 uppgav mer än hälften av de svenska 15-åringarna att de ”bara läser om de måste”. Tio år tidigare var det endast en dryg tredjedel som svarade samma sak. Och det handlar inte bara om en motvilja att läsa fysiska böcker – Pisas läslustindex omfattar även läsning av exempelvis tidningar, nyhetssajter och bloggar.
I vår stora granskning tidigare i höstas borrade vi inte djupare i könsskillnaderna. Men efter en närmare granskning kan vi nu avslöja att de svenska flickornas läslustras är tredje värst i hela OECD.
Och det stannar inte där. De två länder med marginellt större ras än Sverige – Tyskland och Finland – kunde uppvisa ett betydligt högre läslustindex bland flickor 2009. Så deras fall inleddes med andra ord från en högre nivå.
Pojkarnas läslust konstant låg
Det svenska raset innebär att det nu bara är fyra av OECD:s totalt 37 länder där flickorna har ett lägre läslustindex än i Sverige: Norge, Danmark, Nederländerna och Belgien.
Om man däremot tittar på pojkarnas läslustindex är det hela tio länder som ligger sämre till än Sverige, 2009 var bara fem länder sämre än vi. Så trots att svenska killarnas index också sjunker något har de faktiskt klättrat upp fem placeringar i OECD-ligan då raset är betydligt brantare i flera andra länder (se hela rankningen under artikeln).
Slutsats: svenska killarna har uppvisat låg läslust under lång tid, men det handlar inte om något ras sedan 2009. Det är det de svenska tjejerna som står för.
Har flickornas sentida ras hamnat i skymundan när vi mest diskuterat det långvariga problemet med killarnas läslust?
Frågan ställs till Eva-Lis Sirén, mångårig lärare, tidigare ordförande i Lärarförbundet och idag ordförande i Lärarstiftelsen (som hjälpt oss att sammanställa de siffror från OECD:s statistikdatabas som utgör Pisas läslustindex):
– Det är möjligt att vi borde talat mer om flickorna, men det som verkligen gått under radarn i många år är frågan om läslust! Allt har handlat om läsförmågan, inget om läslusten, säger hon.
Utan lusten uteblir förmågan och då blir det också svårt att utvecklas till en stark läsare, menar hon.
Tjejerna lägger mest tid på sina telefoner
Men varför har då läslusten minskat extra kraftigt hos flickorna? I stora stycken handlar det troligtvis om samma förklaringar som lyftes i vår stora granskning tidigare i höstas: att mycket annat distraherar som telefoner och datorer, att skolbibliotek försvinner, att de saknas läsande förebilder och att det ställs ständiga krav på lärare att uppfylla mätbara mål som gör att läsningen nedprioriteras i undervisningen.
Och när det gäller konkurrensen från skärmarna skiljer sig flickor från pojkar på två sätt, visar den färska rapporten ”Unga och medier” från Statens medieråd. Flickor tillbringar mer tid med telefonen och de är oftare ute på sociala medier.
Eva-Lis Sirén menar att en av förklaringarna till flickornas kraftiga ras kan finnas där:
– Det är svårt att utveckla sin läsning i mobilen. Vilka förebilder och normer möts du av i sociala medier? Hur många influencers gör en poäng av att läsa böcker?
Detta är en av hennes käpphästar: om vi ska öka lusten till läsning kan inte hela ansvaret ligga på skolan.
– Alla vuxna har ett ansvar! Föräldrar och släktingar såväl som idrottsledare och influencers. Barnen måste möta läsande förebilder överallt.
"Pliktläsningen skadar lusten"
Samtidigt vill hon slå ett slag för att ytterligare digitalisera läsningen och bygga upp digitala bibliotek:
– Vi måste möta barnen där de är. Och det är oftast framför en skärm. Läsning måste få vara allt från fysiska böcker till digital läsning.
Hon är också kritisk mot att läsningen reducerats till ett måste, en plikt. Numera svarar varannan svensk flicka i nian att ”jag läser bara för att få den information som jag behöver”, enligt Pisa 2018.
– Flickor kan oftare än killar känna att de måste uppfylla alla plikter och måsten. När även läsningen blir en plikt så riskerar det att i stor utsträckning skada läslusten, säger Eva-Lis Sirén.
HÄR ÄR PISAS LÄSLUSTRANKNING
Pisas läslustindex baseras på de 15-åriga elevernas svar på följande fem påståenden:
- Jag läser bara om jag måste.
- Jag läser bara för att få den information jag behöver.
- För mig är läsning slöseri med tid.
- Jag tycker om att prata om böcker med andra människor.
- Läsning är en av mina favoritsysselsättningar.
Här är rankningen:
LÄS ÄVEN
Larmet: Vi riskerar att få en ny sorts analfabetism
Förödande många elever har aldrig läst en bok
Här är siffrorna bakom Sveriges läslustras
Därför är högläsning bra – i alla åldrar
