Efterlyses: traumakompetens

Barn som upplevt trauman behöver ett särskilt bemötande. Foto: Getty Images
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Specialpedagogik

Man har länge trott att små barn inte drabbas lika hårt av trauman som vuxna. Forskning visar att det är fel. Nu krävs ny kompetens i förskolan.

Rädda barnen och Skolverket håller i en kompetensutbildning inom traumamedveten omsorg, TMO. Utifrån denna har Anna Hellberg Björklund och Daniela Musazzi, specialister i pedagogisk psykologi, gjort en pilotstudie om TMO för förskolan, med personal från förskolan som gått utbildningen.
– Delvis började vi redan 2015, när Sverige tog emot många nyanlända och vi behövde kunna ta emot barn som upplevt krig och flykt, säger Anna, och Daniela fyller i att det länge funnits en föreställning om att små barn inte drabbas av trauman i samma utsträckning som vuxna, men forskningen visar att det är precis tvärtom.

– Och just med de allra minsta barnen får vi inte glömma att de är så beroende av de vuxna de har omkring sig. De behöver omsorg och lyhördhet men de vuxna omkring dem kanske är frånvarande på grund av egna trauman, eller för den delen är orsaken till själva faran.

Tecken på trauma hos mindre barn

  • Regleringssvårigheter eller steg bakåt i utvecklingen.
  • Barn kan bli plötsligt utåtagerande eller passiva.
  • Stora förändringar i mat-, sömn- och toalettvanor.

Något som genomsyrar hela utbildningen är förståelsen för att man måste se bortom, bakom, beteendet. Vad är det för behov barnet försöker kommunicera?
– Det handlar delvis om en ändring i pedagogiska strategier, säger Anna Hellberg Björklund. Om jag ser en konflikt mellan barnen, eller att någon blir stressad och arg, hur hanterar jag det? Jag kan inte bara gå in och tillrättavisa, jag sätter mig med barnen och tillsammans sätter vi ord på känslor, jag bekräftar dem.

Anna och Daniela är tydliga med att eventuell behandling av ett trauma inte ska komma in i förskolans värld. Ibland är familjen redan kopplad till socialtjänsten eller ett kriscentrum, annars uppmuntras kontakter med ytterligare stöd och instanser. Det som görs i förskolan är att man skapar ett tryggt och tillgängligt utrymme där barnen kan få ha stora och små känslor och ett stöd i vardagen.

Många känslor under utbildningen

Ofta är det några i personalen som känner igen sig under utbildningen och uttrycker att de får en ny förståelse även för sig själva. Ämnet väcker många känslor och får i gång tankar och reaktioner, oberoende, vare sig man själv har obearbetade minnen eller trauman eller inte.
– Något jag inte riktigt hade räknat med var att den här utbildningen också ledde till en ökad gemenskap bland personalen, säger Anna Hellberg Björklund. Många av dem sa efteråt att den hade en spridningseffekt även i andra delar av arbetet, där de kunde stötta varandra på ett annat sätt, att de fick en mer uttalat gemensam barnsyn.

– Det fina med traumamedveten omsorg är att det hjälper alla, fortsätter Daniela Musazzi. Man kan ha varit med om något svårt utan att ha blivit traumatiserad, men vi vet också att den här mottagande miljön egentligen är ett grundläggande behov för alla barn.

Rädda Barnen har fortsatt att utbilda i förskolor. Daniela Musazzi säger att hon kan se hur efterfrågan på föreläsningar och utbildningar har ökat i Malmö stad.
– Jag kan inte säga att det var en överraskning att verksamheten passade så bra i förskolan, men det var jättefint att se hur självklar den kändes för många, att den togs emot så direkt. Den går in så mycket i det vi pratar om ändå i förskolan, om trygghet och anknytning.

Skaffa kunskap om TMO

Kompetensutvecklingsprogrammet pågår i en termin. Det innehåller en kortare grundutbildning och ett antal återträffar med mer praktiskt arbete. Ett avsnitt ingår om sekundär traumatisering och empatitrötthet, med symtom som att den drabbade kan bli avtrubbad, cynisk och få besvär med sömn och humör.

En utvärdering från Linnéuniversitetet på uppdrag av Skolverket visade att utbildningen motsvarar behovet av kunskap om trauma inom skolan.

LÄS ÄVEN

Specialpedagogens favoritverktyg: färgkoder och talsyntes

Skolans sista utpost – HVB-knuten specialpedagogik

Cecilia tipsar: nya fackböcker för specialpedagoger