”Jag låg åtta dygn i respirator”

Sara Larsson, lärare i fritidshem, Bergaskolan, Söderköping:

”Det började som lite ’högfärdshosta’ i mars förra året. Men allteftersom dagarna gick blev hostan värre och efter en vecka åkte jag till akuten på universitetssjukhuset i Linköping. Då var syresättningen i blodet så dålig att jag lades i respirator på IVA. Sedan låg jag nedsövd i åtta dygn. Det var ett mardrömslikt tillstånd där verkligheten blandades med drömmar, som fortsatte även när jag kom hem igen.

Jag sov länge med lampan tänd om nätterna. Läkarna förklarade att det beror på en sorts chock som är vanlig under och efter respiratorvård. Återhämtningen tog tid även fysiskt. Svagheten var en ny upplevelse eftersom jag annars är i god form. Jag tränade upp mig genom att gå hundpromenader där jag bor ute på landet i Åtvidaberg. I början av maj var jag tillbaka på halvtid i arbetet som resurs i årskurs fem på skolan. Veckan efter var jag uppe på 75 procent, precis som innan sjukdomen. Det var tufft i början. Jag kom inte ihåg ett enda av elevernas namn och fick titta i skolkatalogen för att minnas. Ibland tappade jag även ord.

Dessutom var jag extremt känslig för ljud och ljus. I dag känner jag fortfarande av hjärntröttheten. Jag har inte lika mycket energi att engagera mig i skolan och blir lättare trött av ljus, ljud och stress. Jag är lite rädd för att det ska sitta kvar hela livet och försöker träna minnet med ordspel på datorn. Fysiskt känner jag mig helt återställd tack vare mina promenader och joggingturer.

Att vara svårt sjuk i covid-19 har förändrat mig på flera sätt. Jag har blivit öppnare och ännu mer intresserad av andra människor. Jag försöker att kommunicera om vad som är viktigt och inte lägga tid på en massa onödigt tjafs. Min relation till barnen i skolan har också fördjupats. Vi har talat om livet, döden och hur det är att vara sjuk. Och själv uppskattar jag sånt som jag tidigare tagit för givet. Till exempel att dyka ner i vattnet från bryggan på sommaren. Det längtade jag efter när jag låg på IVA.”