
Källa: Enkäten skickades ut med Grundskollärarens, Ämneslärarens och Yrkeslärarens nyhetsbrev och har besvarats av totalt 4 974 lärare. På de två frågorna ovan gick det att kryssa i flera svarsalternativ.
”Det blir en himla uppförsbacke för lärare att ’anpassa’ så att eleverna kan koncentrera sig när de sovit 4–5 timmar och inte ens ätit något”, vittnar en lärare i Ämneslärarens enkät. Bilden är arrangerad. Foto: Jeffrey Mcintosh
Utållighetsraset Elever som inte orkar lyssna på instruktioner, elever som ger upp så fort en uppgift blir tråkig, elever som somnar i klassrummet. Det är några av alla oroande vittnesmål i Ämneslärarens stora enkät som besvarats av 5 000 lärare. ”Majoriteten av eleverna har ett koncentrationsspann på 2–3 minuter”, skriver en lärare.
Eleverna är närvarande rent fysiskt – men inte mentalt. Så upplever högstadieläraren Urban Carlsson på Sjöängsskolan i Askersund stämningen i sitt klassrum.
– De är stressade när de kommer till lektionen och har svårt att ta till sig instruktioner. Dessutom är uthålligheten illavarslande låg, säger han.
Kommentaren ”jag orkar inte” är betydligt vanligare i skolan nu än förr.
I Ämneslärarens enkätundersökning, med svar från 5 000 lärare, framgår det att 93 procent anser att elevernas uthållighet har försämrats på ett oroväckande sätt. 87 procent av lärarna menar att den starkast bidragande orsaken till det är alla snabba kickar eleverna är vana att få i den digitala världen.
”I dag konkurrerar svensk skola med sociala medier. Vi förlorar kampen”, skriver en lärare. En annan konstaterar att ”alla snabba stimuli från sociala medier gör att eleverna måste få ’belöning’ direkt”.
Det är inte sällan Stefan Nilsson, lärare i samhällskunskap och idrott och hälsa på Ystad gymnasium, känner att han måste bedriva ett slags Tiktok-pedagogik, som han kallar det. Han tvingas växla mellan olika aktiviteter på ett annat sätt än tidigare.
– Det är ett sätt att bibehålla elevernas fulla fokus en längre period. Men det gäller att inte gå i fällan här, det kan vara livsfarligt. Jag försöker även se till att eleverna får öva på att verkligen koncentrera sig och jobba med mer hårdsmält kunskap. Men då måste jag vara vaksam för att ha koll på att jag inte tappar eleverna, säger Stefan Nilsson.
En annan gymnasielärare berättar att ”majoriteten av eleverna har ett koncentrationsspann på 2–3 minuter”.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap
Uthållighetsraset riskerar inte bara att påverka elevernas resultat negativt – utan även utvecklingen av deras hjärnor. Det säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, som delar lärarnas oro. Kämparanda, eller grit, är en viktig faktor som förklarar en del av skillnaderna i hur barn lyckas i sin träning, visar hans och andras forskning.
– Både prestation och inlärning är beroende av uppmärksamhet och arbetsminne. Gör man inte tillräckligt med koncentrationskrävande övningar så får man inte någon träning av de förmågorna. Och då uppstår en negativ spiral, säger Torkel Klingberg.
61 procent av de lärare som har deltagit i vår undersökning menar att dåliga vanor är en annan faktor som har negativ inverkan på elevernas uthållighet: ”De sover för lite, många är trötta, har sämre tålamod och orkar sällan vänta”, skriver en lärare.
Svenskläraren Sabina Vinter på Kvarnbergsskolan i Stockholm är bekymrad för hur den bristande uthålligheten påverkar läsförmågan.
– Jag känner mig extremt otillräcklig. Jag kan knappt få dem att läsa. Jag kan be eleverna utföra uppgifterna, men jag kan inte tvinga dem, säger hon och tillägger att eleverna även har väldigt svårt att vänta på sin tur.
Den negativa utvecklingen är också en bidragande orsak till att 66 procent av lärarna i Ämneslärarens enkät uppger att eleverna inte får den mängdträning som är nödvändig för att befästa kunskaper.
”Har de gjort en övning en gång så vill de inte göra den igen även om de inte klarar uppgiften”, skriver en gymnasielärare.
Sabina Vinter försöker få eleverna att inte ge upp – utan framgång.
– Orken saknas. Jag kan variera min undervisning till världs ände, men oviljan att läsa, skriva och tala gör att det spelar mindre roll.
Högstadieläraren Urban Carlsson har arbetat som lärare i 40 år och är mån om sina elevers framtid.
– Skolan är en spegel av samhället och jag känner att man tar det här med lättja. Man inser inte hur stora konsekvenser det här kan få för våra unga.
Källa: Enkäten skickades ut med Grundskollärarens, Ämneslärarens och Yrkeslärarens nyhetsbrev och har besvarats av totalt 4 974 lärare. På de två frågorna ovan gick det att kryssa i flera svarsalternativ.
Larmet: Så rasar elevernas uthållighet i skolan
Så många unga har skadligt dåliga vanor
Experten: Mängdträning gör hjärnan mer effektiv
Professorn: Allt fokus på lust har lett skolan fel
Lärarnas vittnesmål: Elever tappar fokus och somnar
Slöjdlärarens motoriklarm gav nationell debatt
Jarnlo: Elevernas bristande uthållighet skapar enorma utmaningar
Bildläraren: Därför måste vi våga vara jättejobbiga
Så får han eleverna att inte ge upp
Så tränar matteläraren elevernas uthållighet
Mannerheim: Anpassa inte bort elevernas träning i koncentration
Krönika ”Samtalet om elevens ansträngning och ansvar känns bortglömt.”
Debatt Debattörerna: Vi blir närmast idiotförklarade av Skolverket.
Reportage ”Allt som vi försöker förklara kan vi koppla till geografin.”
Läsning ”Fem stora författare som hjälper oss att känna den svenska sommaren, starkare och skönare.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Komvux SFI-läraren: Gör det svårt att planera en hållbar undervisning.
Guiden Expertens fem bästa tips.
Krönika Svenskläraren: Osäkerheten och rädslan för att misslyckas är stor.
Lektionstipset Svensklärarens uppgift får eleverna att gräva djupare i texten.
Debatt Läraren: ”Formativ bedömning har faktiskt visat sig fungera för många.”
Pedagogiska tips Svenskläraren: ”Det kan vara ett tufft klimat och krav från sociala medier.”
Debatt Läraren: Henrekson har gravt missförstått en av problemets viktigaste lösningar.
Läs och skriv Svenskläraren: ”Jag trodde inte mina ögon.”
Bedömningshetsen Läraren: ”Jag är chockad över hetsen.”
Bedömningshetsen Läroplansutredaren: ”Går emot själva idén med skolan.”
Bedömningshetsen ”Man slänger kunskap åt sidan och lärarna under bussen.”
Bedömningshetsen Svenskläraren: ”Lärare blir redan i dag hudflängda för elevernas resultat.”
Bedömningshetsen ”Mängden bedömningar skapar en väldig osäkerhet hos eleverna.”
Bedömningshetsen Svenskläraren: ”Mina elever utvecklas och de utvecklas snabbt.”
Bedömningshetsen ”Vore ju underbart om det kunde bli så, men…”
Bedömningshetsen Högstadieeleven: Till slut tror vi att vårt värde går att mäta i en bokstav.
Debatt Lärarstudenten: ”Rejäl klyfta mellan utbildning och arbetsmarknad.”
Läsning Lektorn: Finns en ytterst rik litteratur att lyfta fram.
Debatt Debattörerna: Sverige når inte upp till EU:s flerspråkighetsmål.
Debatt Expertrådet: Diskriminerande att inte låta elever utveckla sina färdigheter som läsare.
Krönika ”Inte diskriminerande att kämpa för att någon ska lära sig att läsa.”
Läsning ”Kerstin Thorvall är en föregångare i den moderna svenska litteraturen.”
Moderna språk ”Enbart negativa konsekvenser för moderna språk.”
Krönika Svenskläraren: Vi biter oss själva i svansen på flera sätt.
Krönika SO-läraren: Tjatet om kortare lektioner står som spön i backen.
Pedagogik Svensklärarföreningen: ”Jag ser allvarligt på vår situation”.
Läsning ”Om inte vi i skolan tar upp de här svåra ämnena, vem ska då göra det?”
Läsning Så firar lektorn världsbokdagen.
Forskning Professorns fem bästa tips.
Debatt Per Måhl: ”Fortfarande en blind fläck i Sverige.”
Debatt ”AI är ett värdefullt redskap som kan avlasta läraren från rutinuppgifter.”
Undervisning ”Att kunna uttrycka sig formellt är ett viktigt vapen.”
Krönika Svenskläraren om att vi alltför ofta tenderar att hoppa på det nya och kasta bort det gamla.
Undervisning Hur mycket feedback hinner du ge?
Pedagogiska tips Vardagsnära case gör juridiken meningsfull för eleverna.
Debatt Gymnasieläraren: Deras lösningsförslag kokar i realiteten ner till önskedrömmar.
Debatt Friends: Nu behöver vi gemensamt stå upp för demokratiuppdraget.
Debatt Forskarna: Försvagat elevinflytande kan få ödesdigra konsekvenser.
Krönika Svenskläraren: Vi lärare behöver få möjlighet att diskutera våra bedömningar.
Forskning Elever glömmer att vara källkritiska när de blir upprörda.
Fokus Stor enkät: 7 av 10 lärare kräver att de återfår makten i klassrummet.
Fokus ”Tonåringar som äter chips till frukost kan inte bestämma vad vi ska göra på lektionerna.”
Fokus ”Alla är förlorare på detta, precis alla.”
Fokus ”Det är en myt att eleverna har ett stort behov av inflytande.”
Fokus Lärarnas egna vittnesmål om det skenande elevinflytandet i skolan.