Barnskötaren Denise Ryding och förskolläraren Erika Sedig.
Till startsidan
”Kan vi gå till matematiktåget i dag?” är en vanlig fråga från barnen på Naturförskolan Solen i Göteborg, berättar förskolläraren Erika Sedig och barnskötaren Denise Ryding.
Pedagogiska tips
Hur kan man hjälpa 1–2-åringar att närma sig matematiken? På Naturförskolan Solen i Göteborg hittade arbetslaget svaret i närliggande Slottsskogen.
– Där finns ett trätåg med lok och vagnar. Vårt matematiktåg, säger förskolläraren Erika Sedig.
Eftersom förskolan Solen inte har en egen gård blir det dagliga utflykter – varje förmiddag. Då går de tillsammans till Göteborgs stora natur- och rekreationsområde Slottsskogen som ligger på lagom avstånd. De äldre barnen går hela vägen till skogen men fullt så långt orkar inte de allra yngsta ta sig. Gruppen med 1–2-åringar brukar därför i stället stanna vid ängar och gläntor närmare förskolan. På vägen går de förbi en stor lekplats där det står ett lektåg som lockar barnens uppmärksamhet. Intresset för tåget tog Erika Sedig och hennes kollega Denise Ryding fasta på när förskolans pedagogiska årshjul visade att det var dags att fokusera på matematik.
Barnskötaren Denise Ryding och förskolläraren Erika Sedig.
– När vi satte oss ner för att planera såg vi flera möjligheter att använda just tåget, som barnen var så intresserade av. Där kunde de på ett meningsfullt och lustfyllt sätt bekanta sig med flera olika områden inom matematiken, som exempelvis
geometri, räkneord, placeringsord, jämförelseord, kroppsuppfattning och volym, förklarar Erika Sedig.
Erika och Denise deltar aktivt i leken och använder medvetet olika matematiska begrepp under tiden. Hur många får plats i loket samtidigt? Hur många vagnar finns det? Går det att klättra över eller krypa under? Kan man sitta nära eller långt borta från varandra?
– Vi sätter ord på det som sker och försöker uppmuntra och utmana barnen vidare i deras utforskande och kunskapsutveckling, säger Erika Sedig.
De har också tagit med sig egenhändigt tillverkade tågbiljetter som kan köpas eller sorteras efter färg. Just leken med biljetterna har fascinerat många. Erika berättar att ett barn som kom med sin pappa på morgonen direkt frågade: ”Ska vi sortera i dag?”
– Det visar att de tycker att det är kul, säger Erika Sedig.
Hon berättar vidare att de även har tagit med sig urklippta cirklar och trianglar till parken för att kunna jämföra med olika geometriska former utomhus.
– Vi upplever att barnen har utvecklat sitt sinne för matematik och att de tar med sig sina kunskaper till andra platser och situationer. De ser geometriska former vart vi än går och använder matematiska begrepp i sitt språk när de leker. Framför allt visar de ett intresse för matematik. ”Kan vi gå till matematiktåget i dag?” är en fråga vi många gånger fått när vi tagit emot barnen på morgonen, säger Erika Sedig.
LÄS OCKSÅ:
Så väcker hon förskolebarnens intresse för teknik
Mis lådor väcker barnens matteintresse
Barn lär sig matte med hela kroppen
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.
Krönika Redaktören: ”De flesta pekar på strukturella orsaker.”
Skolpolitik – Det här är den bästa nyheten på länge och gör det mer hållbart att arbeta som lärare, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.