
Linus Karlsson och hans lärare Mari Hedestad diskuterar om vad som är viktigt att tänka på i en butik.
Uppgifterna är många för Ida Nygaard som går på Norrköpings lärlingsgymnasium. På apl i butiken frontar hon varor så att de är väl synliga.
Reportage På Norrköpings Lärlingsgymnasium är eleverna ute på apl minst 50 procent av tiden. Det gäller även de elever som går den fyraåriga anpassade utbildningen som ska göra att de klarar sig själva och även ta sig ut i arbetslivet.
Strålkastarna på Platinumcars Arena, det som tidigare hette Idrottsparken, syns från entrén till Norrköpings Lärlingsgymnasium, som i sin tur ligger alldeles bredvid Ebersteinska gymnasiet.
Mari Hedestad är mentor och yrkeslärare på inriktningen Handel, administration och varuhantering för elever som går anpassat gymnasium i årskurs 1 och 2. Den här förmiddagen sitter hon i ett litet grupprum tillsammans med eleven Linus Karlsson. Han som bär en grön bakåtvänd keps har precis kommit tillbaka från en tre veckor lång apl-period på en butik i Söderköping.
– Allt var bra där. Kollegorna var snälla, säger Linus Karlsson.
Inför apl-perioden hade han och Mari Hedestad pratat om till exempel kundbemötande. I grupprummet fnissar nu både Linus och Mari högt när de tänker på den film som finns som bevis.
I filmen syns en mycket arg person som jobbar i en butik. Personen snackar i telefon och säger en massa saker högt, sådant som man helst inte säger om man arbetar i en affär och har kunder omkring sig. Det är Mari Hedestad som i filmen spelar personen som arbetar i butiken och eleverna som är kunderna.
Liverpool-supportern Linus Karlsson ser nöjd ut när han berättar om skolan även om han är lite mer tystlåten och fåordig än vanligt i dag. Han trivs med sina två klasskamrater, trots att de inte har samma favoritlag och han trivs med lärarna. Han går i ettan och har ett tydligt mål, han vill jobba i butik efter gymnasiet.
– Jag tycker om att hjälpa personer när de frågar efter något som de letar efter, berättar Linus Karlsson som lägger till att det svåraste hittills har varit att hitta rätt bland kylvarorna.
Varje dag sedan hon började på skolan för snart två år sedan, pendlar Mari Hedestad från Linköping till Norrköping, det gör hon gladeligen, poängterar hon.
– Jag kan sitta i bilen och tänka: Gud vad jag trivs med mitt jobb. Jag får så mycket tillbaka från eleverna. Jag har jobbat som yrkeslärare i många år. Där har jag också jobbat med anpassning och har haft elever med till exempel adhd och autism. Då kände jag att jag inte riktigt hann med att göra anpassningarna och gjordes det för mycket anpassningar blev eleverna nästan kränkta, säger Mari Hedestad.
När hon nu arbetar på en anpassad gymnasieskola är känslan att hon verkligen gör skillnad, för att behoven är större.
– Det kunde jag förstås känna innan också men det är de här eleverna som har lite svårigheter, som sticker ut, som jag alltid har fastnat för, konstaterar Mari Hedestad.
Linus Karlsson och hans lärare Mari Hedestad diskuterar om vad som är viktigt att tänka på i en butik.
Så fort det är något kring en elev som inte fungerar, att eleven inte kommer till sin apl-plats eller vad det nu är, då triggas hon och bestämmer sig för att ta reda på vad som ligger bakom problemet.
– Vissa elever kan ju ha gått flera år här och de är nära studenten och ändå har vi inte nått fram till honom eller henne, vad beror det på? Halva vår utbildning är lärlingstid så vi måste ha elever som klarar av det, det måste bara gå, understryker Mari Hedestad, som har arbetat som yrkeslärare i tio år och nu utbildar sig till speciallärare.
Hon utstrålar stolthet över det arbete hon och hennes kollegor gör. Inte minst lyfter hon fram de öppna dörrarna, personalens förmåga att snappa upp det som sägs och görs. Mari lyfter också lärarnas flexibilitet. De löser det som händer, de problem som dyker upp.
– Direktkontakten med vårdnadshavarna är viktig, precis som alla samtalen med eleverna. När man undervisar de här eleverna då lär man dem för att de ska lära sig att leva livet, för att de ska klara sig i livet. De ska en dag bo själva. Antingen ska de ha en god man som ska hjälpa dem med räkningar och annat eller så ska de klara av det själva och då måste de veta hur man ska göra, säger Mari Hedestad.
Hon poängterar att de ska känna sig delaktiga och hela tiden utvecklas. Det eleverna lär sig ska vara så matnyttigt som möjligt, det ska inte bara handla om yrkes- och ämneskunskap.
– Vi äter frukost tillsammans varje morgon. Det är mycket för att många struntar i frukosten men får de frukost då kan de koncentrera sig bättre. Då kollar vi på nyheterna också. Eleverna har ibland svårt att veta om det är verklighet eller inte när de tittar på till exempel Youtube, så då pratar vi om det, om det eleverna snackar om just nu, förklarar Mari Hedestad.
Det fjärde året handlar mycket om att lotsa eleverna in i framtiden och frågan är om det blir daglig verksamhet för dem eller om ett riktigt jobb väntar. Då kommer Arbetsförmedlingen in i bilden för att testa hur många timmar eleverna klarar av att jobba och hur självgående de är.
Från början är hon som säger att hon älskar extraanpassningar, utbildad florist och hoppar fortfarande in då och då, när det behövs. Men saknar det jobbet, det gör Mari Hedestad inte. Hon för tillbaka samtalet till apl-platserna och till vikten av att förklara för handledarna där vilka behov eleverna har.
– Jag tycker att det fungerar bra för det mesta. Det gäller att de ansvariga i butikerna engagerar sig. Men det gäller också att vi som skola förbereder eleven för apl och som lärare kan man även vara på plats och jobba tillsammans med eleven. Det är dessutom ett bra sätt att upptäcka om det är något som saknas i handledningen, säger Mari Hedestad och lägger till att eleven ska veta vad som förväntas och vad den ska göra härnäst.
Mari Hedestad betonar att det är viktigt att eleverna tackar ja till sysselsättning efter studenten. Det kan vara vanlig anställning, arbete med lönebidrag, en form av anpassad anställning - inom Samhall till exempel eller daglig verksamhet. Under tiden med anpassad anställning kan man ockå söka annat jobb.
Snart börjar en ny lektion men först åker vi och hälsar på Ida Nygaard som går sitt tredje år på skolan. Ida står och packar upp varor, just nu majs, när vi kommer till butiken i stadsdelen Risängen.
Hon ler brett och nöjt när hon pratar om att hon kan fronta varor, hon plockar fram alla varor så att de inte står intryckta på hyllorna. Hon är här tre timmar varje dag och hon har roligt med sina arbetskamrater.
– När jag slutar skolan vill jag skapa något eget, ha ett eget företag, säger Ida Nygaard.
Läs mer:
Lektionstipset Eleverna tar gymnasiearbetet på största allvar. De vet att branschen kommer till skolan och besiktigar det de har gjort, säger yrkesläraren Jan Stenström.
Reportage Färg, form och försäljning är viktigt att behärska för florister. På S:t Eriks gymnasium har eleverna en butik att öva i.I artikeln kan du se vår film från utbildningen.
Lärmiljö Kvalitet i apl är att alla pratar om vad som ska hända och att det finns en plan. Sedan får lärarna använda vilken metod de vill. Det säger Kristoffer Nilsson på Skolverket.Han berättar även att över 170 000 personer har registrerat sig för Skolverkets handledarutbildning.
Skolpolitik Utbudet av yrkesutbildning för vuxna behöver breddas. En del av lösningen kan bli en ny yrkesskola.
Arbetsmiljö Andelen som söker yrkesprogram behöver öka avsevärt. Behoven är extra stora i vården och industrin.– Ett sätt att öka intresset är att synliggör fördelarna med yrkena, säger Katarina Storm Åsell på Sveriges Kommuner och Regioner.
Skolval För första gången på tio år har andelen elever som går ett yrkesprogram ökat. Men ökningen täcker långt ifrån behovet av yrkesutbildade inom flera branscher.
Pedagogik Ha tydliga genomgångar och skapa turordning. Men det är svårt att hinna med alla när det är praktiska moment och eleverna är 30 stycken. Det är några synpunkter på när alla elever vill ha hjälp samtidigt.
Reportage Sju av tio företag har svårt att rekrytera personal. Det vanligaste hindret är att det saknas sökande med gymnasial yrkesutbildning, visar en undersökning av Svenskt Näringsliv.
Reportage Loggbok, uppföljning och frågor. Så kan man sammanfatta samarbetet under den apl som genomförs vid Agnefrids gymnasium i Malmö. De tre parter som möts ute på arbetsplatsen är yrkesläraren Lars Svensson, handledaren Ali Ibrahim samt deras elever.
Krönika Avgörande för att få ett arbete är många gånger att ha klarat gymnasiet. I skolorna jobbar lärare febrilt med att stötta alla elever att klara målen, skriver Björn Andersson, redaktör fr Yrkesläraren.
Krönika Det är av yttersta vikt att yrkeslärare, oavsett om de har legitimation eller inte, får möjlighet att själva läsa in sig i sina kurser. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Pedagogik Det är svårt att införa idrottsinriktning på yrkesprogram – de återkommande träningspassen krockar med apl-veckorna. Men det går. Rekarnegymnasiet i Eskilstuna har lyckats få fler elever att kombinera idrottskarriär och yrkeskarriär.
Lektionstipset Kortare tid för varje kurs och man kan komma in direkt på djupare diskussioner om yrket. Det säger yrkesläraren Ammi Vestlund är förändringar nu när hon har börjat undervisa vuxna elever.
Lärmiljö Skolorna märker av det kärva läget för många företag i arbetet med att få ut elever på apl.– Vi förstår att det kan vara svårt att ta emot en elev om man inte vet om man kan erbjuda någon anställning. Men man måste tänka långsiktigt, säger Elin Kebert, expert inom kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Vi lärare debatt Skolan ska enligt läroplanen bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Denna text är inte förändrad i Gy25. Det skriver Jonas Vig, enhetschef på Skolverket i en replik.
Vi lärare debatt Yrkesläraren: Vissa elever skulle behöva 10–11 år i grundskolan.
Betyg På ett par yrkesprogram är det nära var tredje elev som inte når examen inom tre år. På andra program är det två av fem, visar siffror från Skolverket. En förklaring kan vara att en del börjar jobba innan examen, kommenterar Katarina Storm Åsell som är utredare på SKR.
Vi lärare debatt Mer entreprenörskap i grund- och gymnasieskolan kan minska ungas utanförskap och öka deras självledarskap. Men Regeringen och Skolverket ser nu ut att missa ett gyllene läge att öka ungas livsmöjligheter, skriver Tove Jarl, vd på Ung Företagsamhet.
Reportage Fler gymnasieelever än någonsin tidigare driver UF-företag. Och företagandet ökar betydligt på flera yrkesprogram.– Jag hade inte startat eget så snabbt utan UF-året, säger Ida Nordström.
Vi lärare debatt Det nationella provet som eleverna skriver är inte på något sätt färgat av den yrkesutbildning de läser - det är strikt teoretiskt och tar flera timmar att göra. Det skriver matematikläraren Otto Blomqvist.
Annat För få utbildar sig till yrkeslärare och en stor andel lämnar yrket.– Synen på yrkesutbildning måste förändras och lärosätena behöver bli bättre på att visa betydelsen av att yrkesmänniskor utbildar sig till yrkeslärare, säger forskaren Maria C Johansson.
Yrkesutbildning Centerpartiet: ”Gymnasiet är avgörande för unga.”
Arbetsbelastning Stöttning av ledningen, lagom stora klasser och öronmärkt tid för fortbildning. Det är några faktorer som kan få fler yrkeslärare att stanna kvar i yrket enligt vår panel. Yrkeslärare är den lärargrupp där störst andel lämnar skolan.
Lektionstipset Handledare som ger eleverna trygghet, rimlig resväg och att ta tag i problem tidigt. Det är några faktorer för lyckad apl, menar yrkesläraren Madeleine Forsberg, som gör tio arbetsplatsbesök i veckan.
Skolpolitik Man kommer inte att lyckas om man tvingar in unga i branscher som de inte vill vara i. Det säger Embla Persson, ordförande i Sveriges Elevkårer, om lagändringen kring dimensioneringen av olika gymnasieprogram. Ett sätt att få fler att söka yrkesprogram menar hon är att stärka studie- och yrkesvägledningen.
Krönika Tänk vad med pengar kommunerna öser in i kompetensutveckling som lärarna inte vill ha och som till och med får dem att uppleva "förnedring". Det skriver yrkesläraren Malin Nyberg.
Reportage Antalet nya UF-företag är fler än någonsin på yrkesprogrammen. Genom att lära sig om företagande får eleverna kunskaper som de kan ha nytta av hela livet, säger Ulf Lindh, yrkeslärare på byggprogrammet på Nyköpings gymnasium.
Yrkesutbildning El- och energi samt vård- och omsorgsprogrammet behöver fler platser för att möta behoven på arbetsmarknaden. Tre yrkesprogram behöver däremot minskas i flertalet län, visar en ny rapport från Skolverket.
Pedagogik Hästnäringen har tagit initiativ för att kvalitetssäkra hästgymnasier. En del är legitimerade lärare, som får regelbunden fortbildning.Och det finns gott om jobb i branschen, säger Maria Karlsson, kanslichef på Hästnäringens yrkesnämnd.
Gymnasieskola Andelen sökande till yrkesprogrammen har ökat något det här läsåret. Störst är el – och energiprogrammet medan vård- och omsorgsprogrammet har flest sökande som saknar behörighet, visar nya siffror från Skolverket.
Pedagogik Hon skapar förtroendefulla relationer med sina elever - och bidrar till att eleverna får bättre självförtroende. Därför har Carina Karlsson Flink utsetts till årets yrkeslärare.
Annat Eleverna på Realgymnasiet är garanterade jobb inom hotellbranschen och fordonsbranschen.– Vi har fått dubbelt så många förstahandssökande, berättar Kajsa Englund yrkeslärare på Realgymnasiet i Stockholm.
Yrkesutbildning För svårt att komma in på utbildningar, brist på apl-platser och svårt att få elever till tekniska inriktningar. Det var några hinder som togs upp under ett samtal om yrkesutbildning.
Arbetsmiljöansvar Skolornas yrkesprogram behöver se över risker som elever kan drabbas av och som kan ge livslånga sjukdomar. Det kan vara exponering av kemiska eller att andas in cementdamm.
Lärarbrist Academedia har lanserat en kampanj för att få fler yrkesverksamma att utbilda sig till yrkeslärare. Bland annat medverkar lärare och elever från Praktiska Gymnasiet.
Reportage Elever på Realgymnasiet är garanterade jobb på hotell och i fordonsbranschen. Det är superviktigt för vår kompetensförsörjning att få in människor tidigt, säger Ann Mårder på hotellkedjan Strawberry.
Krönika Att få genuina tack från föräldrar som ser jobbet jag gjort för deras barn är något som ger mig välbehövd energi. Det skriver yrkesläraren Fabricio Gatica.
Arbetsmiljö Tid för kärnuppdraget undervisning. Tre lektioner per dag och det ska finnas tid för reflektion, förberedelser och lunch. Det är yrkeslärares åsikter om hur ett bra schema bör se ut.
Lektionstipset Uppgifter utan slut, quiz och variation mellan att eleverna får jobba själv och i grupp. Det använder den prisbelönade yrkesläraren Martin Harari Thuresson i sin klass.
Annat Frustrationen över att känna sig tvungen att prioritera administrativa ärenden i stället för förberedelser för undervisningen tär sannerligen på en lärares etiska kompass. Det skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Arbetsbelastning Drygt var fjärde utbildad yrkeslärare jobbar inte längre som lärare. Andelen är högre än för någon annan lärargrupp. Men det är inte lönen som får dem att lämna skolan. – Nej, det är brister i arbetsmiljön, säger yrkesläraren och huvudskyddsombudet Peter Olsson. Många går rentav ner i lön på nya jobbet.
Fortbildning Alla lärare på Djurgymnasiet i Stockholm får 5 000 kronor per år öronmärkta till fortbildning. Ledningen är tydlig med att det är lärarna själva som vet vilken kompetensutveckling de behöver.
Reportage Det sprutar grus när eleverna Lukas Berglind och Linnea Johansson kör varv efter varv på Solvallas anrika travbana. Centralt i deras utbildning på travgymnasiet är att både kunna sköta en häst och att lära sig att träna hästar för travtävlingar.
Budgetpropositionen Satsningar på yrkesvux och yrkeshögskola och ett försök med en ny form av yrkesutbildning på gymnasienivå. Det föreslår regeringen i budgeten för nästa år. Johan Pehrson (L), betonar behovet av yrkesutbildade inom industrin, vården, tågtrafiken och restaurangbranschen.
Sveriges lärare Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén välkomnar att arbetsmarknaden nu får ett större inflytande över utbudet av gymnasieprogram. Men det behövs satsning på vägledning och andra förändringar.
Annat Yrkesprogram är ingen slutstation. Och det är tråkigt att många unga missar möjligheten som en yrkesutbildning ger. Det betonar Elias Larsson, som tillsammans med andra yrkesutbildningsambassadörer har besökt över hundra skolor i år.
Skollagen Skollagen har ändrats så att arbetsmarknadens behov ska vägas in i utbudet av gymnasial utbildning. Nu behöver eleverna vägledas tidigt så att de vet vilka förutsättningar det finns till arbete efter olika program, kommenterar Therese Guovelin på LO.
Elevhälsa Fler gymnasieelever än någonsin tidigare har fått sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro. Indraget bidrag är vanligast på fristående skolor.
Lektionstipset Yrkesläraren Sanne Malm-Mark har jobbskuggat lärare och tagit del av hur vården fungerar på Irland. Erfarenheterna kan hon använda i undervisningen. Inte minst när det gäller förståelse för olika kulturer.
Pedagogik Bra med förändringen och statusen på yrkesprogram kanske ökar. Det är några synpunkter på att högskolebehörighet snart ingår som grund på yrkesprogram.