Så här ser utvecklingen mellan åren ut. Källa: Ung företagsamhet.
Till startsidan
I dag driver 14 104 elever UF-företag på yrkesprogrammen, berättar Tove Jarl, vd för Ung Företagsamhet. Yrkesläraren Isak Strömberg har arbetat med UF-företagsamhet i åtta år. Foto: Adobe stock och privat.
Företagande
Allt fler elever på yrkesprogram arbetar med Ung Företagsamhet (UF).
– Självkänslan ökar hos eleverna när de får äga sin process och skaffa sig inkomster, säger yrkesläraren Isak Strömberg.
På hans skola finns ett UF-företag som ordnar friskvård för pensionärer.
Tove Jarl är vd för Ung Företagsamhet (UF) i Sverige. Hon nämner flera positiva värden med att elever i gymnasiet får driva företag.
– De får utveckla de entreprenöriella förmågorna. Då tänker jag på kreativitet, problemlösning, självledarskap och inte minst så bygger de upp sitt självförtroende. Alla ska ju inte bli företagare efter gymnasiet men genom UF lär de sig om arbetslivet och hur företag fungerar, säger Tove Jarl.
UF-företag bland yrkeselever slår rekord. Den senaste statistiken från organisationen visar att 14 104 elever driver UF-företag på yrkesprogrammen. Det är 1 506 fler unga företagare jämfört med förra läsåret. Antalet har ökat på tio av tolv yrkesprogram.
– På yrkesprogrammen använder elever ofta sina yrkeskunskaper i UF-företagen. Det blir många gånger häftiga företag med hög omsättning.
Vård- och omsorgsprogrammet har förhållandevis få UF-företagare.
– Det kan bero på inställningen hos rektorer och lärare. De säger att elever inte kommer att bli företagare, men vården är ju en sektor som behöver innovation och där ungas idéer kan tas till vara.
Tove Jarl tror att UF kan växa även i samband med Gy-25.
– Men det kräver bland annat att en del program lägger in entreprenörskap som programfördjupning på de program där ämnet inte ingår.
Så här ser utvecklingen mellan åren ut. Källa: Ung företagsamhet.
Forskning från Danmark visar att UF har en stark påverkan för självförtroendet hos unga kvinnor, berättar hon.
– Det är värdefullt med tanke på dagens ojämställda näringsliv. UF-företag har dessutom en positiv effekt på elever som kommer från icke-akademiska hem. Det är en
jätteviktig uppgift.
Yrkesläraren Isak Strömberg har arbetat med Ung Företagsamhet i åtta år på Solna gymnasium.
– Jag har märkt att många tjejer som kanske varit lite tillbakadragna från början i gymnasiet växer när de får leda och presentera sina företag på mässor och liknande, säger Isak Strömberg, som är yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet med inriktning fritid och hälsa.
Hans elever arbetar med UF i årskurs tre. Kursen i entreprenörskap på 100 poäng är obligatorisk som programfördjupning på Solna gymnasium.
– Det här kanske är den enda kursen på skolan som har ett upplägg där eleverna får styra mycket medan jag guidar dem i processen. Jag har också mycket stöd av materialet från organisationen UF, säger Isak Strömberg.
Inledningsvis ska eleverna ta fram en affärsidé, affärsplan och börja marknadsföra sin tjänst.
– Tjänsten ska rimma med utbildningens mål. Vi får även in gymnasiearbetet i och med att eleverna ska ta fram en tjänst. Inom gymnasiearbetet ska eleverna göra en aktivitetsplan som ska genomföras, beskrivas och utvärderas, säger Isak Strömberg.
I varje UF-företag ingår det tre till fem elever, som har olika roller; vd, marknadsansvarig och ekonomiansvarig. Det här läsåret arbetar ett företag med att träna unga som vill utveckla sitt fotbollsspel. Ett annat företag arrangerar företagsturneringar inom olika idrotter. Ett företag – ”Äldres glädje UF” – vänder sig till seniorer för att erbjuda träning och social samvaro. Två gånger per vecka samlar de cirka 20 pensionärer i Vasalundshallen i Solna.
– Det här företaget har fått utmärkelser av Solna stad för sin affärsidé.
Isak Strömberg betonar att det krävs att UF-företagen arbetar hårt och oftast lyckas det bra.
– I slutet på året blir det ju pengar till eleverna beroende av hur årsredovisningen ser ut. Så det är en sporre.
På Solna gymnasium är det ekonomiprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet som har UF-företag.
– Jag och ekonomiläraren jobbar en del ihop med UF så det underlättar och min kollega undervisar i gymnasiearbetet. Det kollegiala samarbetet är nyckeln till både elevernas och vår arbetsglädje. Eleverna styr mycket själva men mot slutet kan jag behöva stötta en del för att de ska få fart i sina företag.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.