SAO tar skolor med storm – vad tycker vägledarna?
Panelen Vi frågade tre studie- och yrkesvägledare om trenden att allt fler kommuner låter SAO komplettera eller ersätta prao.
LÄS MER Så arbetar vägledare med psykisk ohälsa
Anki Pettersen, Stockholm:
1. Vad tänker du när du hör om SAO?
– Jag har följt utvecklingen och känner mig mycket positiv till den här modellen. Framför allt ser jag det som en fantastisk möjlighet för elever i utsatta områden.
2. Vilka möjligheter ser du med att elever får längre kontakt med arbetslivet under skoltid?
– För den utan nätverk och kunskap om utbildningsvägar kan SAO verkligen göra skillnad. Att få gå till sitt ”jobb”, förstå hur arbetslivet fungerar och känna sammanhanget och meningsfullheten kan betyda mycket för elever i utsatta områden. De kan även se variationen i arbetslivet och få nya alternativ inför gymnasievalet.
3. Hur ser du på att elever får lön som en del av SAO?
– Det är en stark motivationsfaktor för många elever i utsatta områden. Redan med prao kan elever säga att de vill ha betalt, vilket ofta leder till samtal om utbildning, erfarenhet och vilka krav som ställs i arbetslivet. På mina skolor har flera familjer en svag ekonomi och många vill ha hjälp att hitta extrajobb.
Charlotte Hellström, Eskilstuna:
1. Vad tänker du när du hör om SAO?
– Ju mer jag följt arbetet, desto mer positiv har jag blivit. Det är en fantastisk möjlighet för ungdomar, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Och innan arbetet startar har eleverna två timmars SAO-undervisning i veckan under en hel termin i årskurs 8, vilket är betydligt mer förberedelse än vad många får inför prao.
2. Vilka möjligheter ser du med att elever får längre kontakt med arbetslivet under skoltid?
– Ungdomarna utvecklar en känsla av tillhörighet. Det är också vad vi hört från skolor som arbetat med modellen. Arbetet blir en del av identiteten: ”Hej, jag heter Calle och jobbar på Hemköp.” En vanlig praovecka är också viktig men ger inte tid till utveckling eller att hinna känna arbetsglädje innan veckan är slut.
3. Hur ser du på att elever får lön som en del av SAO?
– Kanske kan lönen uppfattas som orättvis och göra vissa skolor mer attraktiva än andra. Och vissa ungdomar har redan extrajobb eller får pengar hemifrån. Men för andra gör 750 kronor i månaden skillnad. Det är också en insats att ta sig till arbetsplatsen, åka buss till ett nytt område, komma hem senare de dagar man arbetar.
Jessica Mårdklint, Burlöv:
1. Vad tänker du när du hör om SAO?
– Jag tänkte direkt: Det här måste vi införa i vår kommun! Att ungdomar kan få en första rad på sitt CV redan i årskurs 8 är en stor fördel. Och att man måste sköta skolan för att få behålla jobbet är bra. Många elever i utsatta områden som saknar kontakter kan genom SAO få sina första riktiga referenser och ingångar.
2. Vilka möjligheter ser du med att elever får längre kontakt med arbetslivet under skoltid?
– Med SAO får eleverna möjlighet att visa vad de går för under tio månader i stället för tio dagar som under prao. Det blir lättare för arbetsgivarna att spara verkliga arbetsuppgifter till SAO-eleven varje vecka. Under prao kan det ibland vara svårt att fylla hela dagar med meningsfulla uppgifter.
3. Hur ser du på att elever får lön som en del av SAO?
– Eleverna utför riktiga arbetsuppgifter två timmar i veckan och lönen är en rimlig morot. Det är bra att den inte räknas som inkomst för familjer som uppbär ekonomiskt bistånd. Om man jämför med samhällskostnaden för att elever inte klarar skolan är SAO en klok investering. Det gäller också att få med det privata näringslivet på tåget.
TIDIGARE SYV-PANELER:
Hur syv:ar hanterar elevernas egna drömmar
Vägledare luckrar upp fördomar om yrkesprogram
Storstad eller glesbygd – så påverkas syv-samtalen
Vägledare om sina npf-strategier
”Lärarna ser positivt på samarbetet – om det är förutsägbart”
Vägledare berättar om sin magi – konsten att motivera
Allt fler vägledare använder AI i jobbet
Så använder vägledare digitala verktyg
Hur jobbar ni med elever med funktionsnedsättningar? Vägledare svarar
