Högre löner – största segern för Lärarförbundet

Tungviktare från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund berättar om de stora segrarna – och den största segern av alla: Sveriges Lärare. På bild: Sören Holm, Eva-Lis Sirén och Lars Hallenberg. Foto: Pressbild.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

Nu ersätter Sveriges Lärare både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, efter en kamp som pågått i decennier.
– Det som sker är toppen för lärarna i Sverige, säger Sören Holm, tidigare kanslichef på Lärarförbundet.

LÄS ÄVEN: Här är nya regeringens skolpolitik

Sedan Lärarförbundet bildades 1991 har målet varit att ena alla svenska lärare inom samma fackliga organisation. År 2023 besannas drömmen.

– Det känns fantastiskt, framför allt när man tittar tillbaka på det år som gått och alla beslut vi tagit. Vi startade året med en medlemsundersökning som gav en tydlig riktning men också kraften in i det här arbetet. På sätt och vis så känns det som det gått flera år, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Största fackliga segrarna

Historiskt kan förbundet tillskriva sig flera fackliga segrar.

Journalisten Leif Mathiasson beskriver flera i boken ”Att möta tidens krav”: Högre löner i samband med kommunaliseringen 1991, då även regler för lov och ferier reglerades i avtal. Lika slutlön i grundskolan och lika stor undervisningsskyldighet.

Mathias Åström, Lärarförbundets förhandlingschef pekar ut ytterligare framgångar:

– Lärarförbundet lyckades med ett tight samarbete med alla andra fackförbund i kommunsektorn. 2021 där vi höjde avsättningen till pension med 1,5 procent och utvecklade omställningsavtalet så att medlemmar utan att vara uppsagda kan få möjlighet att studera, till exempel för att bli behöriga i fler ämnen eller för att kanske byta skolform eller yrkesbana helt. Det ger möjligheter som inte fanns tidigare och ger tydlig medlemsnytta. Att vi sedan toppade det med ett skarpt arbetsmiljöavtal gjorde inte saken sämre, säger han.

Hemliga mötena mellan facken

Hela tiden med slutmålet att ena Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. 

– Vi byggde hela tiden mot ett väldigt tydligt slutmål, en organisation för Sveriges lärare. Det gjorde vi under olika förutsättningar, olika politisk terräng, olika miljöer i samhället. Vi gjorde det som förenar, inte det som skiljer. Det ska vara lätt att mötas och svårt att skiljas, säger Eva-Lis Sirén.

Journalisten Christer Isaksson har beskrivit förbundens samverkan i en rapport. Han säger till Läraren.se att han själv blev förvånad när han upptäckte hur många närmanden som egentligen gjorts.

– Ledningen för Lärarnas Riksförbund har försökt vid flera tillfällen under 1970-, 1980- och 1990-talet har undersökt möjligheten. De har sett möjligheten att bli starkare.

Men det gick inte när medlemmarna sa nej, säger han.
I rapporten beskriver han också hemliga möten mellan ledningarna.

Något som Eva-Lis Sirén, ordförande mellan 2001 och 2014, fortfarande inte kan bekräfta.

– Om de var hemliga så är de fortfarande hemliga. Alla möten har handlat om att göra det som förenar, inte det som skiljer. Oavsett karaktär, säger Eva Lis-Sirén.

Men processen tar tid.

Därför dröjde beslutet om Sveriges Lärare

Christer Isaksson förklarar skillnaderna med ett enda ord. Status.

– Lärarförbundet fick in det gamla förbundet för yrkeslärare och facklärare och förskollärare. Och då kände nog medlemmarna i Lärarnas Riksförbund att man inte passar in. De ville hålla i sin status och sitt löneläge och inte släppa det försprång de hade. Men när skolan och verkligheten förändrats har de kommit nära varandra, säger han.

En bild som Lars Hallenberg, tidigare kanslichef på LR vill nyansera.

– När förbunden höll på och skulle rekrytera varandras medlemmar, det är klart att det byggde mycket på motsättningar. En del var reella och en del var fördomar.

– Jag tror att det finns förutfattade meningar om att LR är hårdföra och Lärarförbundet mjuka och att LR stod för tradition och Lärarförbundet stod för förnyelse. Det som jag tycker är schablonbilder och som odlas inom båda förbunden, säger han.

Han menar att det Lärarförbundet byggt på en mer hierarkisk struktur sedan bildandet på nittiotalet. Och varnar Sveriges Lärare inför framtiden:

­– Det är medlemmarnas väl man är till för. Man måste vara nära medlemmarna, och det gäller hela kedjan. Man får inte bygga upp för mycket hierarki, även om man måste ha en organisation, säger Lars Hallenberg.

Eva-Lis Sirén står inför sitt slutmål: Sveriges Lärare.

– Jag är oerhört glad att insikten har kommit hos LR om hur viktigt det är att vara starkare tillsammans. Konkurrensen är mördande och valet handlar inte om olika organisationer utan om att vara med överhuvudtaget (i fackförbund, reds anm). Sedan gäller det status, löner och arbetsmiljö – man har inte råd att arbeta var för sig, säger hon.

Sista dagarna för Lärarförbundet

Men det innebär samtidigt att boken om Lärarförbundet nu slås ihop.

Sören Holm, tidigare kanslichef på Lärarförbundet:

– Det är såklart ett visst vemod när Lärarförbundet inte längre finns kvar. Men mest är det bara glädje. Det som sker är toppen för lärarna i Sverige. Bättre facklig styrka, mer påverkanskraft och i förlängningen lägre kostnader, precis den utveckling som en facklig organisation alltid måste sträva efter, säger Sören Holm.

Så börjar en ny berättelse: den om Sveriges Lärare.

Detta är Lärarförbundets historia

1880: Sveriges Allmänna Folkskolärareförening bildas.

1881: Förbundstidningen Sveriges Läraretidning startas, i dag Läraren.

1963: Sveriges Lärarförbund bildas när Sveriges Folkskollärarförbund och Sveriges Folkskollärarinneförbund går samman.

1966: Sveriges Småskollärarförbund ansluter sig.

1991: Sveriges Lärarförbund och Svenska Facklärarförbundet bildar Lärarförbundet, som tillhör TCO. Tidningarna Fackläraren och Lärartidningen ersätts av Lärarnas tidning.

Det kommunala huvudmannaskapet träder i kraft, på initiativ av Socialdemokraterna och Göran Persson och med stöd av Vänsterpartiet.

1992: Valfrihetsreformen gör kommunala och fristående skolor till konkurrenter.

1993: Det fria skolvalet introduceras.

1996: Individuell lönesättning ersätter tarifflöner.

1996: Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd bildas.

1999: Lärarförbundet kallas ”Doldisen bland tidningshusen” i en artikel i Journalisten.

Totalt produceras 13 tidningar. Allra tidigast var Skolkökslärarinnornas tidning, som började ges ut 1916. Inget annat fackförbund har haft så stor utgivning

2016: Lärarlönelyftet införs.

2020: Lärarnas tidning blir Läraren – med större digitalt fokus.

2021: Lärarförbundet går med i SACO.

2022: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Skolledarförbundet säger ja till att bilda två nya organisationer: Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare. Tillsammans bildar de Facken inom utbildning, en samarbetsorganisation under SACO.

LÄS ÄVEN: 

Historien bakom lärarfackens utveckling

Jaara Åstrand: ”Nu är jag otålig – nu vill jag agera”

Beskedet om Sveriges Lärare

Sista kongressen – men nya styrelsen

Ett nytt Dream Team – för Sveriges Lärare

Så blir nya ledarskapet i Sveriges Lärare

Ja till Sveriges Lärare – detta händer nu

Förslaget: Så blir lärarnas nya fackförbund