Roligare raster lyfter Visättra
Elevhälsa Kurator blev skolledare – nu är skolan som förr valdes bort full av trygga elever.
När Semira Vikström 2013 tog över som rektor på Visättraskolan i utanförskapsområdet Visättra i Huddinge söder om Stockholm var uppdraget från utbildningsförvaltningen tydligt:
Vänd utvecklingen. Få personalen att trivas, minska elevkonflikterna, öka kunskapsresultaten, få budgeten i balans — och se till att familjerna inte väljer bort skolan.
— Skolan var i rejäl gungning, med låga resultat i trygghet, trivsel och kunskaper, säger Semira Vikström.
Det fanns flera svåra elevärenden att hantera och många föräldrar var missnöjda. Var femte elev på F—6-skolan är nyanländ och fyra av fem har ett annat modersmål än svenska.
Högarna med anmälningar om kränkningar bara växte och lärarna la otroligt mycket tid på konflikter.
Nu har Visättraskolan gått från att vara en bortvalsskola med 250 elever till en tillvalsskola med 370 elever. Klasserna är knökfulla, trivseln har ökat och kunskapsresultaten går uppåt.
Vad är det som har gjort vändningen möjlig? Många små och stora förändringar, är nog det nyanserade och lite tråkiga svaret.
Två åtgärder beslutade den nya rektorn ganska omgående om:
Att dela upp rasterna, så att inte alla elever var ute på skolgården samtidigt.
Att ge eleverna egna hemklassrum i stället för ämnesklassrum.
— Två enkla saker — som hade jättestor effekt. Det blev direkt ett lugn. De ständiga bråken som uppstod när eleverna stötte på varandra i korridorerna upphörde, berättar Dounya Hayyoun, biträdande rektor med pedagogiskt utvecklingsansvar.
En avgörande pusselbit är organisationen. Rektorn utsåg kuratorn Erik Hall till först elevhälsosamordnare och sedan biträdande rektor, med ansvar för elevhälsan.
— Jag insåg snabbt att jag behövde någon som kunde fokusera till 100 procent på elevhälsan med tanke på problemen på skolan. Normalt ska ju en rektor försöka fånga elevhälsobollen också, men det hade varit ett omöjligt uppdrag, säger Semira Vikström.
Vissa var frågande till att en kurator och inte en lärare skulle bli biträdande rektor. Men denna organisationsförändring har varit ett lyckodrag, tycker de båda.
I farten. Trygghetsvärden Sainabou Njie håller tempot uppe i idrottshallen på Visättraskolan. Foto: Kristina Sahlén
Det innebär att varje elev varje rast ska erbjudas en vuxenledd aktivitet. Det kan handla om vattenskoj, lekar på engelska eller zumbadans.
— Jag har aldrig varit med om någon åtgärd som omedelbart har haft så positiv effekt på eleverna, säger Semira Vikström.
Hur menar du?
— Barn längtar efter raster. Men med många barn på liten yta är det lätt att det uppstår konflikter. Och de konflikterna tar man ofta med sig in i klassrummet. Men nu hör vi lärarna berätta att eleverna kommer in glada och färdiglekta efter rasterna. Då kan både elever och lärare koncentrera sig på undervisningen.
Är rasternas elevhälsofrämjande betydelse underskattad?
— Absolut. #roligareraster stannar inte vid att rasterna ska vara roliga. De ska skapa ökad trivsel och trygghet — och det ska leda till bättre kunskapsresultat. Det är en kedja, där det ena förutsätter det andra.
Men allt är förstås inte frid och fröjd på Visättraskolan.
— Det är klart att det fortfarande händer saker. Men vi har en organisation och en beredskap för att ta hand om det innan det blir för stort, säger Dounya Hayyoun.
Just då ringer klockan för rast. Den vindpinade skolgården fylls med leksugna lågstadiebarn i färgglada overaller. Påfallande många vuxna finns på plats.
”Nalle Puh hoppar på ett ben!”, ropar sju huttrande flickor som står i led och väntar på sin tur att få hoppa hopprep.
Men pojken med blå gummistövlar misslyckas med att hoppa på ett ben, snubblar på det orangeröda hopprepet och faller omkull på asfalten. Han gråter hejdlöst. Barnskötaren Nazende Baysan skyndar fram, hjälper pojken upp och erbjuder sin hand och tröst.
