Bekämpar fördomar med fakta

En hjälte som räddar världen. Så beskriver Bill Gates på sin blogg Anna Rosling Rönnlund och hyllar hennes webbtjänst Dollar Street som visar människors levnadsvillkor i olika delar av världen.

Denna hjälte syns tydligt när hon kommer gående på en sidogata vid Södra station i Stockholm iklädd knallröd kappa och med en handväska i samma färg. Anna Rosling Rönnlund har valt ut ett kafé i närheten av där hon bor för intervjun.

Vi skulle egentligen träffats hemma hos henne, men hela hennes familj har kvällen innan följt val­vakan till sent och maken Ola ligger fortfarande och sover.

 En stor del av rädslan händer inuti oss.

– Vi tyckte att barnen också skulle kolla, så morgonen har varit svår, säger hon och skrattar lite.

Vi slår oss ner i ett hörn av den lugna lokalen.

Den senaste tiden har mycket av uppmärksamheten runt Anna Rosling Rönnlund handlat om boken Factfulness: tio knep som hjälper dig förstå världen, som hon skrivit tillsammans med Ola Rosling och svärfadern Hans Rosling. Boken toppar försäljningslistorna och är en favorit hos expresidenten Barack Obama, som kallar den ”hoppfull”.

Anna Rosling Rönnlund tror att den träffar rätt i en tid då många är oroliga för miljön, politiken och migrationen i världen.

– Jag tror att vi hittade en ton som passar bra för att prata om de här allvarliga frågorna. Vi säger inte att allt är bra – vi blir ofta anklagade för att vara optimister – men däremot i relation till kunskapsmätningarna vi har gjort så ser vi att världen för det mesta är bättre än vad folk tror. Det kanske är tröstande att se det.

När Hans Rosling diagnostiserades med bukspottkörtelcancer hade de tre just börjat arbeta med boken. När han ett år senare, i februari 2017, gick bort satt paret Rosling med ett alldeles för tjockt manus. Men att färdigställa och lansera boken var ändå enklare än vad de hade trott, känslomässigt.

–  Det var den lyxigaste sorgbearbetning man kan få. Vi fick på ett sätt fortsätta att umgås med honom i arbetet, säger hon.

Hon fingrar på koppen framför sig, men kaffet hinner kallna medan hon pratar. Hon talar snabbt och fokuserat.

Paret Rosling hade jobbat parallellt med Hans Rosling i nästan 20 år när han dog. Det är de två som har gjort datorprogrammen som visualiserar de skeenden som folkhälsoprofessorn ofta pratade om och de grundade tillsammans stiftelsen Gapminder.

Men att Anna Rosling Rönnlund skulle arbeta med sin man och svärfar var inte alls tänkt. Som ung var hon övertygad om att skulle bli konstnär och ”svår intellektuell”. Hennes föräldrar var från arbetarhem, men blev konstnärer och grönavågare som bosatte sig i skogen i Dalarna. De skilde sig tidigt och när pappan flyttade till Uppsala följde Anna med.

Webbsidan Dollar Street visar genom fotografier på cyklar och andra prylar i folks hem hur människor på olika inkomstnivåer lever i världen.
Foto: Jann Lipka

Hon utbildade sig till fotograf på Fotohögskolan i Göteborg parallellt med sociologistudier i Lund, men under fotostudierna växte gradvis insikten att hon kanske valt fel väg.

– Jag insåg att jag gjorde det som var enkelt för mig, jag kunde ganska lätt slänga ihop något som såg konstnärligt ut. Men jag hade ingen äkta passion. Det var krisartat.

Hon hade träffat Ola Rosling när de båda var 16 år och gick på Katedralskolan i Uppsala. Fem år senare gifte de sig.

– Folk frågade oss två saker, om vi var religiösa eller om jag var gravid. Vi var ingetdera. Men vi hade roligt ihop.

Samarbetet mellan Anna, Ola och Hans Rosling kom till av en slump på en familjemiddag. Hans Rosling visade en graf med bubblor som han använde under sina föreläsningar. Anna Rosling Rönnlund tyckte att diagrammet var fascinerande, men ville ”snygga till det”. Tillsammans med Ola Rosling utvecklade hon programmet Trendalyzer som gjorde bubbeldiagrammet rörligt och statistiken de ville visa tydligare.

När Google köpte Trendalyzer 2007 jublade de två. Med nätjättens muskler skulle de kunna vidareutveckla programmet och få fler människor att hitta informationen.

– Det chockerande var att Google ville att hela teamet skulle flytta till huvudkontoret i Kalifornien och fortsätta vårt arbete där.

Det var inte ett helt enkelt beslut då paret hade två små barn, det ena nyfött och det äldsta fortfarande illa däran efter en hjärnhinneinflammation. Äldste sonen Max hade hastigt insjuknat vid 15 månaders ålder och förlorat hörsel och balanssinne i sviterna av sjukdomen. När familjen fick med sig en assistent från Max förskola, som kunde teckenspråk, bestämde de sig för att ändå åka. Det gick vägen, Max blev bättre och hans hörselimplantat började fungera.

Det blev tre år i USA. Med sig från Google fick de självförtroende att bygga stora, skalbara lösningar. Och numera släpper fler organisationer, däribland Världsbanken, ifrån sig sina rapporter gratis, något deras arbete bidragit till.

Det ringer i Anna Roslings telefon. Det är sonen Max, nu 13 år.

– Ring till pappa, får du inte tag i honom ringer du tillbaka till mig. Glöm inte reservdelarna, säger hon i mobilen.

”Reservdelarna” är batterier och andra delar av den elektriska hörapparat som sonen har inopererad bakom öronen. En gång om året måste han åka till sjukhuset och göra en ”tech check” på sjukhuset, förklarar hon. I övrigt skiljer sig Max liv i dag inte från andra barns.

Gapminder har sedan starten haft som mål att utveckla läromedel. Förra året anställdes två lärare för att leda stiftelsens skolprojekt och vidareutbilda andra lärare. Skolor i Varberg och Ystad har redan börjat använda materialet. Gapminder gör nu också lärarhandledningar till varje kapitel i Factfulness.

Boken handlar inte främst om hur världen faktiskt ser ut, utan varför vi ofta har en skev bild av den, förklarar Anna Rosling Rönnlund. Vi tenderar att fokusera på ytterligheter och dras till katastrofer och dramatik. Boken ger tankeredskap för hur man kan få en mer sansad verklighetsuppfattning. Fakta som en sorts terapi – det är inte så illa som vi trott.

– En stor del av rädslan händer inuti oss. Om vi kan se den klarare så kanske det är lättare att se vad som är reella problem och vad som är känslostorm. Då kanske vi kan navigera lättare, säger Anna Rosling Rönnlund.

Samtidigt har Factfulness fått kritik för att den tar för lätt på klimatfrågan.

– Jag förstår kritiken, vi pratar ganska lite om det i boken. Men Hans hade sin bakgrund i folkhälsa. För att vara folkhälsoprofessor pratade han rätt så mycket om miljön.

Människors kunskap om klimatförändringarna är dessutom högre än om de andra områden som tas upp i Factfulness, där folk har helt fel, fortsätter hon.

– Vi pratar helst om de områden där folk tenderar att ha mest fel.

När Anna Rosling Rönnlund själv var ute i skolorna och pratade med elever slogs hon av att kunskaperna ofta är goda inom avgränsade områden, men att helhetsbilden saknas.

– Jag tror att vi fundamentalt måste ändra hur vi undervisar i samhällsvetenskapliga ämnen eftersom världen förändras hela tiden. Vi kanske inte ska lära oss om världen utantill, utan få ett hum om de stora bitarna.

Hon ser också risker med skolans fokus på källkritik.

– Vi försöker komplettera källkritiken med självkritik. Väldigt ofta missförstår vi saker som har rimliga källor och ett vettigt innehåll, men våra hjärnor har svårt att tolka informationen på ett rimligt vis.

Efter två timmars prat börjar Anna Rosling Rönnlund bli hes och det är dags att avrunda. En fråga återstår. Hur är det att arbeta vidare med Hans Roslings folkbildarmission, när han, stjärnan, är borta?

– Det påverkar inte så mycket hur våra dagar ser ut eftersom vi jobbat parallellt med honom hela tiden. Vi saknar Hans som vän och släkting, och världen saknar stjärnan Hans. Vi kan inte ersätta hans unika personlighet. Men vårt mål har hela tiden varit att bygga ut oss själva ur vårt material, så att det kan leva utan oss.