Fritidslärarna bygger relationer på rasten

På Klarebergsskolans skolgård i Hisings Kärra utanför Göte­borg har cirka 400 elever från förskoleklass till och med årskurs 3 sin för­middagsrast.

– Är ni redo, gänget? frågar läraren i fritidshem Mikaela Johansson några elever från årskurs 3.

Det ska bli muggduell. Paula Samdzik och Josef Semna fingrar på muggarna i sju olika färger som är utplacerade på ett bord. Deras klasskompis Elias Rashid håller i en hög med bilder med baksidan utåt.

– Kommer ni ihåg? När Elias vänder fram bilden ska ni ställa muggarna i samma färgordning som på bilden, påminner Mikaela Johansson.

Elias Rashid räknar ner, innan han visar bilden.

– 3, 2, 1, kör!

På förmiddagsraster och lunchraster är leksaker och spel utplacerade på olika platser på skolgården. En stor whiteboard visar vilka rastaktiviteter som är aktuella för veckan och var de äger rum.

– Vår skolgård är ganska liten för så många elever och det finns nästan inga grönytor. I stället för asfalt erbjuder vi ele­verna ett smörgåsbord av aktiviteter, säger Mikaela Johansson.

Plockar upp aktuella händelser

Tillsammans med några elever placerar hon ut styltor, rockringar, ett utekök, utomhusklubbor, boklådor och korgar med byggsatsen Plus-Plus.

– Det är viktigt att ha en variation i ut­budet. Elever har olika intressen.

Dessutom håller lärarna i fritidshem i en styrd aktivitet under de flesta förmiddags- och lunchraster. Inför varje vecka gör de en gemensam planering. Oftast har de ett tema för veckan, exempelvis skapande, jaga-lekar, skolgårdsbingo, fotboll, dueller eller hinderbanor.

– Vi försöker också plocka upp aktuella händelser som intresserar barnen. Denna vecka har vi mello-tema. Vi använder en liten scen som byggs av EU-pallar, trämikrofoner och elgitarrer i plywood. Eleverna kan uppträda till mello-bidragen, som spelas upp från en telefon och ut i små högtalare.

"Färre konflikter följde med in"

På Klarebergsskolan arbetar fyra lärare i fritidshem. De turas om att vara ute två och två som ”utepedagoger” på rasterna. De syns med sina rosa västar och skiljer sig från rastvakterna, som har gula västar.

– Vårt fokus ligger på att skapa meningsfulla och roliga aktiviteter. Eleverna vet att de ska gå till oss när de vill ha tips på vad de kan göra.

Kollegan Ola Öqvist är också utepedagog under den här rasten. Han var med och startade upp rastaktiviteterna för tio år sedan. Ola Öqvist berättar att det började med fredagsdisco som sedan ut­ökades till rastaktiviteter under två lunchraster i veckan.

– Vi lärare i fritidshem har legat på skolledningen för att få dem att förstå att det finns mycket att vinna på arbetssättet. Vi kunde ganska snart visa att konflikterna minskade när eleverna hade något att göra på rasterna. Lärarna upptäckte också att färre konflikter följde med in i klassrummen.

När både lärare och skolledning upplevde fördelarna utökades rastaktiviteterna ytterligare – till alla lunchraster och två förmiddagsraster i veckan.

"Fotbollsplanen är utan tvekan en hotspot"

I anslutning till skolgården finns en fotbollsplan, som lockar många elever.

– Fotbollsplanen är utan tvekan en hotspot för konflikter. Där är det viktigt att vi finns med och syns. Inte som domare, utan för att kolla av läget och hantera konflikter innan de bubblar upp och blir för stora, säger Ola Öqvist.

Mikaela Johansson håller med. Hon berättar att det tidigare ofta uppstått rivalitet mellan klasserna på fotbollsplanen.

– Vi försöker nu köra med blandade lag, och även yngre och äldre i samma lag. Det har minskat konflikterna jättemycket och dessutom skapat nya relationer.

LÄS ÄVEN

Vestman: Tack och lov för värsting­eleven!

Ny bok: Stora argument för små barns stöd

Spec i skolledning: Konsten att hålla kursen

Hur utvecklas npf-arbetet i din skola?