Anki uppmanar förskollärarna att våga säga ifrån
Det är skrämmande att förskollärare inte vågar prata öppet om arbetsmiljöproblem, säger Anki Jansson, Förskoleupproret. Foto: Privat/Adobe Stock.
Tystnadskultur Förskoleupproret har alltsedan starten för tio år sedan tagit del av historier om den rådande tystnadskulturen. Förskolläraren Anki Jansson berättar att många av rädsla inte ens vågar skriva öppet på gruppens Facebooksida utan vill förbli anonyma.
För sex år sedan uppmanade Förskoleupproret sina följare att dela med sig av sin arbetssituation i förskolans värld. Dokumentet fick namnet ”Pressat läge” och efter två månader hade 1 600 berättelser kommit in.
– Det var hemskt att läsa igenom vittnesmålen, säger Anki Jansson, förskollärare och en av grundarna till Facebookgruppen.
Hon konstaterar att lägesbeskrivningarna var desamma oavsett huvudman och politiskt styre. Just nu pågår en uppföljning av ”Pressat läge” och över tusen nya vittnesmål har dykt upp.
– Vi kan konstatera att det inte blivit bättre, snarare sämre. Det är skrämmande att det är så många som inte vågar berätta om problem på arbetsplatsen av rädsla för repressalier, säger Anki Jansson.
Hjärtklappning och panikångestattacker
Följarna vittnar om hjärtklappning, panikångestattacker, att de varken hinner med på jobbet eller hemma. Anki Jansson berättar om en förskollärare som skrev att hon inte längre kunde stå för verksamheten på förskolan där hon arbetade, men att det var ”le och var positiv utåt” som gällde. Något som resulterade i att vårdnadshavarna fick höra en sak medan verkligheten var en helt annan.
– Hon ville säga som det var men vågade inte. Andra har berättat hur de blivit inkallade till chefen när de har tagit upp problem och där fått veta att ”så här gör vi inte”. Jag har inte hört om någon som fått sämre lön, däremot om andra som fått ändrad tjänst, eller fått hoppa runt. De flesta påtryckningar sker muntligen så att det inte märks utåt, säger Anki Jansson.
"Handlar om yrkesstolthet också"
Numera får Förskoleupproret också många direktmeddelanden, även med allmänna och fackliga frågor, där frågeställaren vill förbli anonym. De vågar helt enkelt inte skriva öppet på gruppens Facebooksida.
– Vi måste komma undan från tystnadskulturen, våga ta bladet från munnen och säga som det är. Hur ska det annars kunna bli bättre? Det handlar om yrkesstolthet också, att våga sträcka på ryggen. Det vi gör är inte ”bara att jobba på förskolan”. Det vi gör är viktigt, säger Anki Jansson.
