SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Till startsidan
Anette Kling Jensen, verksamhetschef i Falkenberg, berättar att kommunen satsat 13 miljoner extra årligen på förskolorna. Förskolläraren Katarina Karlsson tycker dock att det fortfarande behövs mer personal.
Barnraset I Falkenberg har politikerna lagt mycket krut på att få ner barngruppernas storlek och följer numera Skolverkets riktlinjer. En uppskattad satsning, men både förskollärare och det lokala facket påpekar att det fortfarande finns utmaningar.
Under flera år har Falkenbergs styrande majoritet, bestående av S, MP, L och KD, använt både statsbidrag och egna medel för att minska förskolegruppernas storlek. Enligt Anette Kling Jensen, verksamhetschef för kommunens förskolor, rör det sig om cirka 13 miljoner kronor årligen som politikerna har skjutit till.
– I dag följer vi Skolverkets riktlinjer, men utan statsbidrag och kommunens tillskott hade det varit svårt att få till. Dessutom är det här både en resurs- och en organisationsfråga, tillägger hon.
Sedan två år tillbaka arbetar alla kommunala förskolor i Falkenberg utifrån förvaltningens anvisningar som bland annat innebär att personal fördelas på fler, mindre undervisningsgrupper.
Katarina Karlsson är förskollärare på Slöinge förskola och har arbetat i Falkenberg i snart 25 år. Genom åren har hon upplevt en stor variation, både när det gäller gruppstorleken och hur lång tid barnen tillbringar på förskolan varje vecka. Hon minns när hon praktiserade och de hade 12–13 barn fördelat på fyra kollegor varav nästan alla arbetade heltid.
– När det sedan började talas om att öka till 18 barn blev det nästan uppror. På den tiden gick många barn dessutom bara deltid på förskolan, men det har ändrat sig. I dag är vi tre personal, varav en jobbar 75 procent, på 15 barn, varav många är hos oss på heltid, säger hon.
När politikerna i Falkenberg bestämde att satsa på mindre barngrupper var det många som reagerade med ”heja, äntligen”, och även om grupperna på Slöinge förskola och på andra håll i kommunen nu håller sig till Skolverkets riktlinjer blev det inte riktigt så positivt som många hade förväntat sig.
– I början hade jag och en kollega nio barn och det kändes lyxigt, i synnerhet som vi kom från en grupp med 19 barn. Men sedan fylldes det på med ytterligare ett barn efter någon månad, och sedan ytterligare två. Nu sedan vi har blivit en äldregrupp har vi fått ytterligare fyra barn, det fylls på hela tiden.
SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Katarina Karlsson är medveten om att Falkenbergs kommun satsar mer pengar på förskolan än många andra kommuner och att personalen har det bra i jämförelse med många andra.
– Att ha mindre grupper är bra, men det krävs mer personal. Är man bara två vill det till att man är samspelta och på plats. Visst kan man fråga om hjälp, men de andra på förskolan sitter ju i samma sits, säger hon.
Även Sveriges Lärares lokalförening i Falkenberg ser brister med den nya organisationen i kommunens förskolor.
– Visst har det blivit bättre än det var 2018, barngrupperna är mindre. Men samtidigt har arbetslagen blivit mindre, vilket gör verksamheten mer sårbar och det blir svårt med raster, planering och att öppna och stänga. Det blir mycket ensamarbete, och vad gör man då om någonting händer eller om någon behöver gå på toaletten? säger föreningens ordförande Fredric Hillertz.
Han påpekar också att alla förskolor har olika förutsättningar och olika stora lokaler, och att det inte alltid lämpar sig att skapa ytterligare en barngrupp.
– Var ska de vara? Ska man använda ateljén eller personalrummet? Vad händer med arbetsmiljön?
Fredric Hillertz poängterar därför vikten av att förbundet inte kan driva frågan om mindre barngrupper utan att samtidigt få till regleringar när det gäller lokaler och personal.
– I strävan efter mindre barngrupper får man inte glömma sådant som arbetsmiljö, lokalerna och personaltäthet per gruppenhet. Det gäller att göra kloka val från början, säger han.
I Falkenberg är 12 procent av de åldersindelade barngrupperna större än Skolverkets riktmärken. Rikssnittet är 54 procent.
Andel småbarnsgrupper med fler än 12 barn: 12 procent.
Andel storbarnsgrupper med fler än 15 barn: 13 procent.
Andel personal med förskollärarexamen: 44 procent. (Rikssnittet är 41 procent.)
Källa: Sveriges Lärare.
Läs alla artiklar i vår granskning om barnraset i förskolan:
”Jättetungt för våra medlemmar”
Färre barn i förskolan – 6 000 lärarjobb kan försvinna
Ta chansen – minska barngrupperna nu!
Förskollärarna: Vi får inga jobb
Barnraset: Störst nedgång i norr
Djurberg: Med färre barn borde förskolan bli bättre
Krönika Är du verkligen exakt samma strukturerade pedagog när du snörvlar 70-talsmögel och har alldeles för många barn i en, visserligen fräsch, men alldeles för liten barack? skriver Erik Stenkula.
Lön Lönen för förskollärare beror, åtminstone delvis, på var i landet du arbetar.
Lärarpriser Maria Widestrand, Ninni Schuldt Lindqvist och Lise-Lotte Rådbjer är årets vinnare av Ulla-Britta Bruuns stipendium.
Arbetsmiljö – Låt detta bli en blåslampa för beslutsfattarna, säger Pia Rizell på Sveriges Lärare.
Podcast Måste vi uppmärksamma högtider i förskolan och hur ska vi förhålla oss till vårdandshavares önskemål? I senaste avsnittet av podden pratar vi om högtider och traditioner.
Debatt Att skära ner på digitala läromedel gör att barnen i förskolan går miste om viktiga och spännande utbildningsmöjligheter. Det som den digitala världen kan erbjuda kommer den analoga aldrig att uppnå, skriver läraren i förskolan Nina Juréen.
Reportage Lärarna Åsa Lernberg och Louise Messer har lett ett utvecklingsarbete om leken i förskolan och vad det innebär att vara en lekkompetent lärare. På kuppen har de blivit ”lekens väktare” i verksamheten.
Forskning Forskaren: Därför har det större effekt på flickor än pojkar.
Krönika Är vi uppfinningsrika i saker som val av material, musik och i vår roll som förebilder så kan vi hitta vad som är nyckeln till rörelseglädje för varje barn, skriver Marie Eriksson.
Dilemmat Så svarar facket om att driva frågan om slopat karensavdrag.
Panelen Vi frågar tre lärare hur de förhåller sig till luciafirande, tomtenissar och religion.
Vår metod ”Barn påverkas tidigt av normer som säger att vit hudfärg är mer värd än brun”
Pedagogiska tips Lärarna Agneta Sandh och Carina Löwenberg väver in matematik och teknik in i barnens julpyssel.
Podcast Har fokuset på det digitala blivit för stort, är det verkligen i förskolan som skärmar är ett problem och hur använder vi digitala verktyg på ett kul och kreativt sätt? Det pratar vi om i det senaste avsnittet av Förskolan.
Skolpolitik Mindre barngrupper är inte oviktigt, men andra delar behöver vara på plats, säger forskaren Christian Eidevald som skrivit en rapport om hur kvaliteten i förskolan ska höjas.
Fokus Förskolans stora enkät visar att de flesta lärare i förskolan är positiva till läroplanens nya riktning med färre digitala inslag – men det finns även kritiska röster.
Fokus ”Positivt att jag får använda mig själv mer i undervisningen”
Fokus Skilda tolkningar av de nya skrivelserna hotar likvärdigheten, menar organisationen.
Fokus Då är det motiverat att använda digitala lärverktyg – två rektorer svarar på lärarnas frågor.
Fokus Skärmstopp kan försena barnens lärande, menar Guldäpplet-nominerade läraren.
Fokus Förskolläraren: Värdefullt verktyg för barn med annat modersmål går förlorat.
Fokus Lärarnas egna röster om den uppdaterade läroplanen för förskolan.
Fokus Danscertifierade förskolor rimmar väl med nyheterna i läroplanen.
Krönika Varför verkar det helt omöjligt att förmedla vad arbetet på förskolan innebär för utomstående? Hur extremt intensivt och krävande det är att vara ständigt påkopplad och ha hundra olika slags mänskliga processer i gång samtidigt, skriver läraren i förskolan Sara Agné.
Kultur Pyssel är något som ofta ses som lite oseriöst, på ett nedvärderande sätt. Men för mig är pyssel som en hel filosofi, säger dramatikern Anna Nygren, som skriver en pjäs om fenomenet.
Podcast Hur kan barnen vara med och forma sin vardag på förskolan, vad är ens möjligt utifrån rådande förutsättningar och vad säger barnen själva? Det pratar vi om i senaste avsnittet.
Arbetsmiljö Lärarna på förskolorna i Luleå larmar om att allt fler arbetsuppgifter läggs på dem.– Det här ingår inte i vår läroplan och vi skulle behöva en tydlig arbetsbeskrivning, säger Anneli Lifbom, lärare i förskolan och huvudskyddsombud Sveriges Lärare.
Krönika Christian Eidevald har sagt att det är större skillnad mellan en ettåring och en femåring i utveckling, än det är mellan en sexåring och en som går i trean på gymnasiet. Varför har inte det budskapet fått större genomslag? undrar läraren i förskolan Erik Stenkula.
Debatt Hela tiden hörs denna uppmaning till barnen i förskolan. Som positiv feedback, något som visar tilltro till barnets förmåga, är det självklart en föredömlig sak att säga, skriver Nina Linnaeus, lärare i förskolan.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med författaren Elin Larsson om barnens konflikter.
Fackböcker Väl hanterade kan barnens konflikter faktiskt bidra till både lärande och bättre relationer, menar Elin Larsson, lärare i förskolan, aktuell med en ny bok.
Krönika Barnskötare är viktiga i förskolan, inte för att ni gör samma jobb som förskollärare, utan för att ni gör ett annat. Att hävda att barnskötare behövs för att de gör samma jobb som lärare är bara dumt, skriver Eva Lindström.
Arbetsmiljö Arbetsmiljön i förskolan är dålig. Det problemet måste man lösa innan man går vidare med att låta barn få stanna längre, säger Andrea Meiling, ordförande för Sveriges Lärare i Göteborg.
Pedagogiska tips Lärarna i förskolan berättar om sina knep för att skapa en trygg barngrupp.
Arbetsmiljö ”Det är en arbetsmiljöfråga. Ett par bra skor kan kosta upp till 2 000 kronor”
Podcast Hur anpassar vi vilan efter ålder, hur möter vi föräldrars önskemål och krav och måste vi göra som vi alltid har gjort?
Debatt Konflikten mellan hemmet och förskolan kring arbetsscheman har växt till orimliga proportioner, skriver Tindra Skarin, lärare i förskolan.
Krönika Nu när det är fastslaget att även förskollärare är lärare är det dags att vi också får förutsättningar att utföra vårt undervisningsuppdrag, skriver Eva Lindström.
Vi lärare Nu ändrar vi titeln – i tidningar och digitala kanaler.
Fackligt En ny titel kan bidra till ökad status, säger förbundsordförande Anna Olskog.
Förskolefabriken Förskolans granskning visar att andelen storförskolor ökar, inte minst i storstadsområdena. Nu vill styret i Stockholms stad införa riktmärken.
Podcast I senaste avsnittet pratar förskollärarna Eva Lindström, Sandra Hollstedt och Johan Bispo om de estetiska ämnena.
Reportage Enbart språkundervisning räcker inte för att få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse, menar forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona.
Fackligt Vi har alltid drivit att yrkesgrupperna ska ha den utrustning som yrket kräver, säger Johanna Österljung, ordförande i Sveriges Lärare Sundbyberg.
Debatt Jag ser ofta små förskolor med dåligt placerade entréer, ologiska flöden och utemiljöer som varken stödjer barns behov eller pedagogiken, skriver Emma Crawley, miljöpsykolog och utvecklare av barns utemiljöer.
Forskning Forskaren och förskolläraren Magdalena Hulth vill få i gång en diskussion om hur de små barnens sexualitet ska bemötas i förskolan.
Pedagogiska tips Ett lugnare tempo utan stress står på mångas önskelista. Men för förskollärarna Åsa Ahlqvist Johansson och Anna Viberg i Stallarholmen är det redan en verklighet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi storförskolor. För vems skull byggs de stora förskolorna, är kritiken rättvis och hur är det att jobba i stora förskolor?
Förskolefabriken ”Man har helt tappat fokus på barnen” berättar förskollärare.
Förskolefabriken ”Viktigt att barnen har egna pedagoger.”