
SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Anette Kling Jensen, verksamhetschef i Falkenberg, berättar att kommunen satsat 13 miljoner extra årligen på förskolorna. Förskolläraren Katarina Karlsson tycker dock att det fortfarande behövs mer personal.
Barnraset I Falkenberg har politikerna lagt mycket krut på att få ner barngruppernas storlek och följer numera Skolverkets riktlinjer. En uppskattad satsning, men både förskollärare och det lokala facket påpekar att det fortfarande finns utmaningar.
Under flera år har Falkenbergs styrande majoritet, bestående av S, MP, L och KD, använt både statsbidrag och egna medel för att minska förskolegruppernas storlek. Enligt Anette Kling Jensen, verksamhetschef för kommunens förskolor, rör det sig om cirka 13 miljoner kronor årligen som politikerna har skjutit till.
– I dag följer vi Skolverkets riktlinjer, men utan statsbidrag och kommunens tillskott hade det varit svårt att få till. Dessutom är det här både en resurs- och en organisationsfråga, tillägger hon.
Sedan två år tillbaka arbetar alla kommunala förskolor i Falkenberg utifrån förvaltningens anvisningar som bland annat innebär att personal fördelas på fler, mindre undervisningsgrupper.
Katarina Karlsson är förskollärare på Slöinge förskola och har arbetat i Falkenberg i snart 25 år. Genom åren har hon upplevt en stor variation, både när det gäller gruppstorleken och hur lång tid barnen tillbringar på förskolan varje vecka. Hon minns när hon praktiserade och de hade 12–13 barn fördelat på fyra kollegor varav nästan alla arbetade heltid.
– När det sedan började talas om att öka till 18 barn blev det nästan uppror. På den tiden gick många barn dessutom bara deltid på förskolan, men det har ändrat sig. I dag är vi tre personal, varav en jobbar 75 procent, på 15 barn, varav många är hos oss på heltid, säger hon.
När politikerna i Falkenberg bestämde att satsa på mindre barngrupper var det många som reagerade med ”heja, äntligen”, och även om grupperna på Slöinge förskola och på andra håll i kommunen nu håller sig till Skolverkets riktlinjer blev det inte riktigt så positivt som många hade förväntat sig.
– I början hade jag och en kollega nio barn och det kändes lyxigt, i synnerhet som vi kom från en grupp med 19 barn. Men sedan fylldes det på med ytterligare ett barn efter någon månad, och sedan ytterligare två. Nu sedan vi har blivit en äldregrupp har vi fått ytterligare fyra barn, det fylls på hela tiden.
SCB:s prognos för antalet i barn i åldern 1–5 år i Falkenberg.
Katarina Karlsson är medveten om att Falkenbergs kommun satsar mer pengar på förskolan än många andra kommuner och att personalen har det bra i jämförelse med många andra.
– Att ha mindre grupper är bra, men det krävs mer personal. Är man bara två vill det till att man är samspelta och på plats. Visst kan man fråga om hjälp, men de andra på förskolan sitter ju i samma sits, säger hon.
Även Sveriges Lärares lokalförening i Falkenberg ser brister med den nya organisationen i kommunens förskolor.
– Visst har det blivit bättre än det var 2018, barngrupperna är mindre. Men samtidigt har arbetslagen blivit mindre, vilket gör verksamheten mer sårbar och det blir svårt med raster, planering och att öppna och stänga. Det blir mycket ensamarbete, och vad gör man då om någonting händer eller om någon behöver gå på toaletten? säger föreningens ordförande Fredric Hillertz.
Han påpekar också att alla förskolor har olika förutsättningar och olika stora lokaler, och att det inte alltid lämpar sig att skapa ytterligare en barngrupp.
– Var ska de vara? Ska man använda ateljén eller personalrummet? Vad händer med arbetsmiljön?
Fredric Hillertz poängterar därför vikten av att förbundet inte kan driva frågan om mindre barngrupper utan att samtidigt få till regleringar när det gäller lokaler och personal.
– I strävan efter mindre barngrupper får man inte glömma sådant som arbetsmiljö, lokalerna och personaltäthet per gruppenhet. Det gäller att göra kloka val från början, säger han.
I Falkenberg är 12 procent av de åldersindelade barngrupperna större än Skolverkets riktmärken. Rikssnittet är 54 procent.
Andel småbarnsgrupper med fler än 12 barn: 12 procent.
Andel storbarnsgrupper med fler än 15 barn: 13 procent.
Andel personal med förskollärarexamen: 44 procent. (Rikssnittet är 41 procent.)
Källa: Sveriges Lärare.
Läs alla artiklar i vår granskning om barnraset i förskolan:
”Jättetungt för våra medlemmar”
Färre barn i förskolan – 6 000 lärarjobb kan försvinna
Ta chansen – minska barngrupperna nu!
Förskollärarna: Vi får inga jobb
Barnraset: Störst nedgång i norr
Djurberg: Med färre barn borde förskolan bli bättre
Krönika Det är så otroligt bakvänt att föräldrar ska bedöma hur ”bra” en förskola är. Varför ska de göra det? undrar Eva Lindström efter att ha läst ännu en artikel om ”förskolorna med bäst betyg”.
Podcast Vad har vi för rättigheter när personal måste sägas upp, sitter man säkert om man jobbat länge, vad gäller vid omplacering och hur ser framtidsutsikterna ut?
Krönika Hur kommer det sig att det fortfarande är så att vuxna som arbetar med att utbilda barn inte har förmågan att förstå att framgångsrikt ledarskap inte handlar om makt, utan om ömsesidig respekt? frågar sig Eva Lindström.
Pedagogiska tips Med förskollärarnas metod blir abstrakta begrepp begripliga för barnen.
Reportage Förskollärarnas planerade undervisning i matematik är för barnen en skojig lek.
Krönika Om man inte förstår vikten av att lärare behöver planera sin undervisning är man dåligt insatt i förskolans uppdrag, skriver Eva Lindström.
Podcast Hur lägger vi upp våra nyhetsbrev, vad är en bra längd för att så många som möjligt ska läsa och inte minst – vad ska vi skriva?
Forskning Barbro Westlund ser flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen.
Krönika Ta leken på allvar, och vårda den, skriver Marie Eriksson.
Fokus Det här blir effekten av en budget baserad på skolpeng, alltså ett belopp per barn, säger LO-utredaren Johan Enfeldt.
Fokus Ingen förskola i Stockholm följer riktlinjerna för gruppstorlekar, menar förskolläraren.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Sju av tio förskollärare uppger att de har svårt att klara tillsynen av barnen.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Politikerna i Stockholm ska ta fram ett styrdokument för hur stora nya förskolor ska få vara och hur de ska utformas
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Fokus Den norska förskolan ses av många som en förebild. Där finns normer om både förskollärartäthet och om hur många barn per anställd det ska vara.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.