Kostnaden för svenska elever ökar kraftigt

En svensk grundskoleelev ­kostade 2018 i genomsnitt drygt 115 000 kronor, medan en gymnasieelev kostade drygt 126 000 kronor. Summor som dock varierar stort beroende på både utbildningsort och huvudman. Mest lägger kommuner i storstadsområdena på sina elever, eftersom skolorna där ofta har högre löne- och lokalkostnader att täcka.

Upp 130 procent

Trots att det ofta talas om att skolan tvingas spara hade anslagen 2018 ökat ganska kraftigt jämfört med tio och 20 år tidigare. 1998 var skolornas genomsnittliga utlägg per grundskole­elev knappt 53 000 kronor medan det tio år senare hade ökat till drygt 83 000 kronor. Det betyder att kostnaden för en grundskoleelev har ökat med 58 procent under de senaste tio åren och med hela 130 procent under de senaste 20 åren. Kostnaden för gymnasieelever ökade under samma period med 36 respektive 84 procent.

Som jämförelse kan vi notera att inflationen på samhällsnivå (det vill säga ökningen av den allmänna prisnivån) har varit 9,2 procent de senaste tio åren och 27,8 procent de senaste 20.

Allt blir dyrare

Frågan är då vad skolorna har använt pengarna till – svaret är att allt har blivit lite dyrare. Även om det inte har skett någon dramatisk förändring i förhållandet mellan olika utgiftsposter över tid går det ändå att skönja vissa tendenser. För varje tioårsperiod har exempelvis en allt större andel av pengarna gått till undervisning – där lärarnas löner ingår – och mindre till lokaler.

I ett internationellt perspektiv ligger Sverige hyfsat till. 2014 hamnade vi på en sjunde plats när det gäller hur mycket pengar vi lägger på grundskolan. Tittar vi i stället på utbildningssektorns andel av BNP åker vi, lite mindre smickrande, ner till en 15: e plats.   

LÄS ÄVEN

Skolan får ta smällen när kommunerna sparar

Minskade bidrag – motsvarar 8 000 lärare