Facebook speglar oenigheten

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Anna Persson har slagits av två saker som medlem i olika Facebookgrupper för lärare. Kommentarerna kan bli otrevliga och lärarna gör skilda tolkningar av styrdokumenten.

Anna Persson är lärare i matematik och NO på Kilafors skola i Bollnäs.

Tack för alla goda råd! Jag läser, tänker till, sållar och gör så gott jag kan.

Jag har fått ett nytt kollegium. Flera hundra, kanske tusentals nya kollegor som jag kan diskutera matte­uppgifter, betygsättning och nationella prov med. Vi håller på sekretessen angående nationella prov, jag lovar. För gör vi inte det så talar 200 kollegor om för oss att vi bryter mot den och vem vill bli hatad på Facebook för att man bryter mot Skolverkets regler?

Jag dricker inte kaffe i soffan med mina nya kollegor. Det gör jag med de ”gamla”. Men med de nya kan jag diskutera när som helst. Lärare verkar jobba jämt.

De ”gamla” kollegorna hinner jag inte prata så mycket med. Det skulle jag vilja ha mer tid till. Alla är kloka och har många bra idéer.

En sak som jag har funderat mycket på den senaste tiden efter många och långa diskussioner med mina nya kollegor är hur likvärdig den svenska skolan är. Inte alls om man ska tolka det som skrivs på sociala medier. Det blir många och långa trådar om huruvida man kan få A redan i årskurs 7, och inte kan man väl sänka ett betyg från B till E? Många svarar sakligt: Ja, man kan få A i sjuan. Men nej, man sänker inga betyg, varje betygsättning är en ny bedömning. Många läser inte svaren innan de skriver en egen liten tolkning och några svarar med lätt nedvärderande ton. En del är faktiskt rätt otrevliga.

Så hur kommer det sig att vi lärare med flera års studier på högskolor ser så olika på hur vi ska tolka våra styrdokument och varför blir tonen stundom ganska hätsk när vi diskuterar på Facebook? Den sista frågan kanske kan besvaras med att vi är mänskliga och följer samma trend som resten av befolkningen. Den första frågan måste vi lösa och det snabbt. För hur ska vi annars kunna erbjuda Sveriges elever en likvärdig utbildning och samma förutsättningar för att ta sig vidare i livet?

Den som löser den frågan ska få en tumme upp av mig och kanske en glad smiley till och med.