Faktorerna som triggar elever att vilja skriva i skolan

Magnus Jansson, forskare vid Linköpings universitet, har i en avhandling undersökt elevernas upplevelser av skrivande i mellanstadiet.

Resultaten visar att elever kan uppleva skrivande som meningsfullt om de får använda skrivande för att positionera sig i förhållande till klasskamrater och lärare. Men skrivande kan också kan innebära motvilja och kännas övermäktigt.

När det gäller motvilja handlar det ofta om att eleverna får krav som de upplever är för svåra för dem. Det kan vara krav från dem själva, läraren eller andra elever.

– Det kan finnas mer eller mindre uttalade krav. Ett är att kunna stava rätt. Om eleven upplever att det är svårt att stava kan det bli jobbigt och leda till motvilja. Elever kan också tycka att det är tråkigt om de inte får skriva om något ämnesinnehåll som de tycker är intressant, säger Magnus Jansson.

Ska läraren rätta stavfel i mellanstadiet?

– Det är inget som jag specifikt har gått in på i avhandlingen. Men det är mycket upp till i vilken fas en elev befinner sig. De elever i min avhandling som pratar om stavning är elever som berättar att det är svårt att stava. De menar att när deras lärare inte lägger så stor vikt vid stavning så går det an att skriva. Men de förstår också att de på sikt behöver lära sig att stava, svarar Magnus Jansson.

Vill lära sig ett ämnesinnehåll

En slutsats i avhandlingen är att undervisningen kan krocka med elevernas syften för skrivandet.

– Enligt läroplanen ska eleverna lära sig att skriva olika typer av texter, som argumenterande eller beskrivande. Men avhandlingen visar att elever istället vill använda skrivande för att lära sig ett ämnesinnehåll.

Eftersom eleverna jämför sig med varandra så kan skrivandet bli ett sätt att få status som en duktig elev. Att positionera sig i förhållande till andra. De vill presentera sin text för att visa att de kan sådant som ingen annan kan. I en argumenterande text vill de övertyga andra att de har rätt. 

– De händelser som sker runt omkring skrivandet är viktiga. Den instruktion som man ger och de handlingar som elever gör påverkar upplevelserna mer än själva skrivandet. Om de till exempel inte får presentera sin text så fyller inte skrivandet funktionen att kunna positionera sig.

Samtidigt kan skrivandet innebära en risk att få sämre position.

– En del elever som jag intervjuat talar om att det är jobbigt att ställa sig inför klassen att prata om något som de har skrivit. Det finns en risk att klasskamraterna inte tycker att texten håller måttet och att de inte kan svara på frågor om innehållet.

Går hand i hand med läsningen 

På senare tid har debatten varit intensiv kring läskris i landet. 

Kan man säga att betydelsen av skrivkunnighet för att klara kunskapsmålen får stå tillbaka för fokuset på läsning? 

– Forskning och media tar betydligt oftare upp läsning än skrivande. Det kan bero på att internationella jämförelser riktar sig främst mot läsning. Ofta sker ju läsande och skrivande parallellt. Skrivande kan användas som ett gott redskap för att lära sig ett ämnesinnehåll. Elever lär sig mer om de bearbetar en text som de läst genom att skriva om den istället för att enbart läsa den.

Avhandlingen ”Elevers perspektiv på skrivande i mellanstadiet – lärande, meningsfullhet och motvilja” är inte begränsad till ämnet svenska utan berör skrivandet i olika skolämnen.

LÄS ÄVEN

Körling: När läsningen inte fungerar – lägg allt annat åt sidan

Debatt: Nu måste läsförståelse och handskrift prioriteras

Prisad lärare låter skönlitteraturen ta allt större plats

Så vidgar du elevernas ordförråd

Fem faktorer som lyfter tidiga skrivundervisningen