Nu är det dags för en ridtur till Strömsholms slott. Josefine Åhman, Emelie Gyllenberg, Helena Gustawson och Sara Christensen är redo. Foto: Gustav Gräll.
Till startsidan
På Hästsportens folkhögskola finns allmän kurs häst, hästkunskap och pedagogisk ridskoleverksamhet på olika nivåer samt utbildning till ridlärare. Foto: Gustav Gräll.
Reportage
Här, bland stall och gröna vidder, växer inte bara kunskap om hästar, utan också människor som söker nya vägar i livet. För många är det just mötet med hästen som öppnar dörren till studielust och nya framtidsdrömmar.
Stall, hästar och hagar så långt ögat kan nå, och endast en dryg kilometer bort ligger ett mäktigt slott från 1600-talet. Vi är på Ridskolan Strömsholm och Hästsportens folkhögskola utanför Västerås, ett paradis för alla som är intresserade av hästar och ridsport.
Inne i stallet pågår förberedelser inför dagens ridtur på ridvägarna fram till Strömsholms slott.
Helena Gustawson, 60 år, går andra året på allmän kurs på Hästsportens folkhögskola. Nu tränsar hon hästen Leon, som hon har blivit tilldelad för dagens uteritt.
– Han är jättesnäll, så det är inga problem, säger hon övertygande.
Helena Gustawsons intresse för hästar tog fart ”lite senare i livet”, som hon säger.
– Sedan har intresset bara växt. Jag har varit medryttare och gått på ridskola. Jag utbildade mig till hästmassör och jobbade med det en period. Sedan blev det en naturlig övergång från att vara arbetssökande till att hitta den här utbildningen. Det här är ett bra ställe att utvecklas på. Jag vill utveckla kunskaperna om häst och som ryttare.
Nu är det dags för en ridtur till Strömsholms slott. Josefine Åhman, Emelie Gyllenberg, Helena Gustawson och Sara Christensen är redo. Foto: Gustav Gräll.
I tonåren gick Helena Gustawson tvåårigt gymnasium och nu läser hon olika ämnen för att nå högskolebehörighet. Mycket av hästkunskapen sker här på plats på Ridskolan Strömsholm, medan gymnasieämnen undervisas digitalt på semidistans.
– Det går över förväntan att studera här med tanke på min ålder och lilla erfarenhet av studier. Men det krävs en del självdisciplin att läsa på distans. Det här är en jättebra möjlighet för mig att kunna plugga upp mina gymnasieämnen, säger Helena Gustawson, som läser naturkunskap, matematik, engelska, historia, samhällskunskap och en del hästkunskap.
Deltagarna går ett, två eller tre år för att få gymnasiekompetens. Lena Thybeck är lärare i svenska och engelska. Hon är även linjeledare med övergripande ansvar för allmän kurs.
– Om deltagarna saknar ett fåtal gymnasieämnen så blir de ofta klara på ett år. Det är också under första året som vi har mest undervisning i hästkunskap på plats i Strömsholm. Jag försöker få in delar om hästar även i gymnasieämnena, säger hon.
Kanske kan jag bli ridande polis. Man vet aldrig.
I engelska kan det handla om att läsa forskningstexter om hästar.
I svenska att skriva vetenskapliga texter eller tidningsartiklar om hästar, för att ta till vara deltagarnas intressen.
Lena Thybeck har tidigare arbetat som lärare i trav på ett naturbruksgymnasium i Örebro i 20 år och drivit travskolor i Örebro och Lindesberg.
Hon trivs med folkhögskolans utbildningsform.
– Här utgår vi verkligen från individen och hittar vägar för att lyckas tillsammans med deltagarna. Mot bakgrund av det tror jag att vi även lyckas bra med att få in folkhögskolekänslan, trots att undervisningen är digital. Vi har incheckning varje morgon med samtal och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna.
Det här året är det enbart kvinnor som går allmän kurs häst.
– Det är svårt att svara på varför inte killar i större utsträckning väljer att utbilda sig inom hästyrken. Våra deltagare här lever och andas häst och vi har haft killar tidigare. Nu har vi högt söktryck, då drygt 30 personer har sökt till oss i höst, säger Michaela Skarfors som är utbildningsledare på Hästsportens folkhögskola.
Rickard Marklund.
Rickard Marklund, lärare i SO-ämnen, sitter vid ett större bord och pratar med en grupp deltagare. Han har en mångårig bakgrund som gymnasielärare och har nu varit på Strömsholm i fyra år.
– Det känns väldigt fint att det finns möjlighet att få kunskap här för de som det kanske inte har fungerat för på det klassiska viset i skolvärlden. Det är även lättare att individanpassa här jämfört med ungdomsgymnasiet.
Under pandemin, när han jobbade som gymnasielärare i Västerås, fick han en insikt i att distansundervisning kan innebära flera fördelar; elever som inte brukade lämna in uppgifter i tid hade full närvaro och blev klara med allt i tid.
– Det illustrerar att för vissa unga fungerar inte det sociala, och man kanske bor långt från skolan. Digitalt fungerade det klockrent för den här gruppen. Då kan man tänka på de stackars människor som tvingas in i ett system som inte fungerar för dem, och som sedan kommer att påverka dem hela deras liv, säger han.
Utbildningsledaren Lena Thybeck undervisar i gymnasieämnen. Foto: Gustav Gräll.
I Strömsholm finns en bredd av utbildningar inom ridsport. Utöver folkhögskolans olika kurser finns här Sveriges lantbruksuniversitet, hovslagarutbildning inom yrkeshögskola och gymnasieskolan – som har riksintag för 95 elever.
– Det här innebär flera fördelar, exempelvis att vi kan samverka mellan olika utbildningsformer, säger Michaela Skarfors.
I dag, när deltagarna ska rida till Strömsholms slott, så har deras ordinarie ridlärare blivit sjuk. Men Kati Ojala Libäck som i vanliga fall undervisar på gymnasiet ersätter. I stallet berättar hon vilka olika hästar som deltagarna ska iordningställa.
Emelie Gyllenberg, 21 år, är inne i boxen med den svarta hästen Rossa. Med vana handlag leder hon ut Rossa påstallplan. Emelie Gyllenbergs hästintresse började tidigt.
– Jag har varit hästgalen ända sedan jag var ett år och såg hästleksaker på Åhléns. Jag har inga hästintresserade föräldrar och har inte blivit påverkad av andra.
Emelie Gyllenberg valde att inte gå i gymnasiet, men trivs nu med att läsa in flera ämnen, som hon även får användning av i sitt intresse för hästar och ridning.
– Gymnasiet var inte för mig, utan jag jobbade i stället. Men sedan tyckte jag att det var dags att plugga. Jag fick reda på den här utbildningen av min syv och kände att folkhögskola och den här utbildningen med hästar skulle passa mig.
Efter tiden här har hon planer på att söka till Polishögskolan.
– Kanske kan jag bli ridande polis. Man vet aldrig.
Njut av den här stunden och ta in den.
Deltagarna på allmän kurs har möjlighet att genomföra ett yrkesprov till hästskötare.
– Då ingår även tappskokompetens. Det innebär att man kan slå på en sko som en häst har tappat i hagen eller under ett ridpass, så att man slipper kalla på en hovslagare. Även hjärt- och lungräddning ingår, säger Michaela Skarfors.
Sara Christensen gjorde yrkesprovet i årskurs 1.
– Det var mycket att träna på men det är bra att få tappskokompetens, säger hon och berättar att hon har siktet inställt på att utbilda sig vidare inom hästyrken.
– På något sätt vill jag jobba med hästar. Jag funderar på hippologutbildningen här i Strömsholm eller beridarprogrammet i Flyinge.
Nu är hon redo ute på stallplan på hästen Amaretto. Ekipaget tar täten och rider stillsamt ut på bekanta ridvägar mot slottet. Färden går över gröna beteshagar och efter två kilometer ställer alla deltagare upp sig på ridbanan framför slottet.
– Njut av den här stunden och ta in den, säger läraren Kati Ojala Libäck och vänder sedan tillbaka mot Hästsportens folkhögskola.
LÄS MER:
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.