Till vänster: Julia Oskarsson färgar håret på stamkunden Laila Nylander. Till höger: Amicia Borg trimmar håret på Ali Maveus.
Till startsidan
Jätteskolor
Frisörsprogrammet i Lund är det enda yrkesprogrammet på Sveriges största skola: Polhemskolan med 2 600 elever. Hur klarar sig de 51 frisörseleverna i denna speciella miljö?
– Om inte programmet legat här så är jag rädd för att det hade varit nedlagt i dag, säger Jan-Åke Johansson, biträdande rektor.
– Polhem är en mycket populär skola vilket gör att frisörsprogrammet blir populärare än om det hade legat ihop med andra yrkesprogram, säger frisörläraren Agneta Callmer.
Jan-Åke Johansson, biträdande rektor med ansvar för frisörsprogrammet, håller med. Han menar att skolans centrala placering i Lund och mängden unga som vill gå där, gör att elever som är intresserade av frisörsyrket tar steget och söker sig dit.
– Många ungdomar tänker skola innan de tänker utbildning. Och studier har visat att ungdomar gärna väljer skolor som ligger centralt och som många andra ungdomar väljer.
Förutom ett litet program för språkintroduktion finns era 51 frisörselever bland 2 500 elever som alla går på studieförberedande program. Är ni oroliga för att de ska känna sig utanför?
– Jag har inte fått intrycket att de känner sig utanför. Men faktum är att vi har en väldigt annorlunda verksamhet än de övriga programmen, vi är mer för oss själva med många praktiska kurser och långa perioder med APL.
Till vänster: Julia Oskarsson färgar håret på stamkunden Laila Nylander. Till höger: Amicia Borg trimmar håret på Ali Maveus.
Han beskriver frisörsprogrammet som ”en liten ö” i den stora skolan. Deras ö består av en separat byggnad på det stora skolområdet. Så vad gör man för att det inte ska bli en alltför avskild och isolerad ö utan förbindelser till fastlandet?
– Vi har gjort en poäng av att våra frisörselever har svenska, engelska och matte och andra gymnasiegemensamma ämnen i samma byggnader som andra elever. Vi vill att de ska stöta på varandra, jag vet att många har kompisar på andra program.
Kan ni göra något ytterligare för att få öborna att känna sig mer integrerade i den övriga skolan?
– Inför studentbalen och andra fester är det många elever på de studieförberedande programmen som låter klippa sig hos frisörseleverna. Den möjligheten borde vi uppmuntra oftare, varför inte inför varje helg!
Genom fönstret på sitt kontor kan Jan-Åke Johansson se den multisportanläggning som i hög grad används av eleverna som går studieförberedande program med idrottsprofil.
Agneta Callmer
Denna idrottsprofil bidrog till att frisörsprogrammet blev kvar, eftersom profilen bara kan erbjudas om skolan också har minst ett yrkesprogram. Frisörläraren Agneta Callmer är glad för att hantverksprogrammet med inriktning frisör är kvar på Polhem – och inte likt VVS-programmet flyttade till gymnasieskolan Vipan i utkanten av stan där övriga yrkesprogram huserar.
– Jag tycker att det är feltänkt att placera alla yrkesprogram på en och samma skola. Det är bättre att blanda eleverna.
Själv kom hon till Polhemskolan för 16 år sedan, då hörde hon rätt ofta från sina elever hur de beklagade att de inte träffade elever från andra program. Men numera hör hon det mer sällan. Vad kan det bero på?
– Svårt att säga, men jag tror att elevkåren har haft en viktig roll. Numera är man oerhört aktiv med lekar, tävlingar mot andra skolor, teaterspex och mycket annat som aktiverar elever från alla program.
Kan dina elever någon gång känna att elever på andra program ser ner på dem?
– Jag har inte själv hört talas om det, däremot har det hänt att elever blivit besvikna över hur andra lärare behandlat dem.
Andra lärare?
– Ja, tyvärr. Ett år hade jag en klass där de flesta gick ut med fantastiska betyg. Några elever kom då fram till mig och var ledsna och berättade att lärare sagt till dem att de ”inte trodde att frisörselever kunde vara så duktiga”.
Lärarna ville alltså väl, men det blev fel?
– Ja, låga förväntningar är farliga, de kan trycka ner elever. Vi måste alltid säga till elever att de kan mer än de själva tror.
De flesta eleverna i den avgångsklassen hade haft höga betyg i nian, de hade kunnat komma in på i stort sett vilket studieförberedande program som helst. – Men de valde frisörsprogrammet, för att det var frisörer de ville bli. Jag är rätt säker på att alla dessa elever inte hade valt programmet om det hade legat utanför stan på Vipan.
Agneta Callmer ser inga problem med att vara på Sveriges största skola, tvärtom menar hon att den har resurser som gör att man kan bygga broar mellan programmen.
– Lärare från flera program ingår i olika samtalsgrupper, i år har jag till exempel deltagit i en grupp som diskuterat psykisk ohälsa ihop med elevhälsan.
Jan-Åke Johansson lyfter också den stora skolans förtjänster:
– Vi har råd med en väl utbyggd elevhälsa. Och jag uppskattar att vi är tio personer i skolledningen, vi befruktar varandra med olika infallsvinklar.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Panelen När elever behöver extra stöd blir kontakten med hemmet avgörande – men hur gör man det i praktiken och hur mycket tid kan det krävas? Vi frågade fyra lärare.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Yrkesprov är inget nytt på ETG College. Där har eleverna testats mot branschens krav i över ett decennium.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Reportage För yrkeslärarna Mehrzad Yarbakht och Ricardo Cuadra är föräldrakontakt inget som enbart sätts in vid kris. Det är ett långsiktigt arbete som börjar redan första veckan i ettan, för alla elever. Resultatet är ökad närvaro, tryggare elever och färre konflikter.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Krönika Yrkesprogrammen ska lösa allt – men utan mer tid och stöd. Är det rimligt? Anna-Karin Hallonsten om ökade krav och pressen på yrkeslärarna.
Nyheter I dag finns ingen nationell gräns för hur mycket lärare ska undervisa. Nu föreslår regeringen ett högre maxtak för yrkeslärare än för andra gymnasielärare, något som väcker kritik.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Debatt När yrkesprov likställs med gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden, skriver forskaren Martina Wyszynska Johansson.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Forskning Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.