Stefan Johansson och Mehdi Ghulami på byggarbetsplatsen på Södermalm i Stockholm. Deras arbetsgivare Veidekke har ansökt om att gå med i satsningen på inkluderande apl. Foto: Oskar Omne
Till startsidan
Mehdi Ghulami kom till Sverige som ensamkommande flykting år 2016. Efter utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet har han nu fått jobb i byggbranschen. Foto: Oskar Omne
Arbetsplatslärande
– Jag har trivts bra på apl. Kläder och skåp har stått klart från första dagen.
Det berättar Mehdi Ghulami, som efter gymnasiet har fått jobb på Veidekke. Ett av flera företag som är med i branschens satsning ”iAPL”, inkluderande arbetsplatslärande.
Inne i en av lägenheterna börjar köket ta form. Stommarna är på plats och några luckor är monterade. Från ett av sovrummen hörs ett surrande ljud från en skruvdragare. Det är Mehdi Ghulami som monterar socklar längs golven. Han mäter avstånden med laser och skriver 2,96 på ett papper. Sedan går han till sågklingan för att kapa i rätt längd.
Den första juni förra året började han som byggnadslärling på byggföretaget Veidekke. Under samma period tog han examen på bygg- och anläggningsprogrammet på Järfälla gymnasium.
– Jag hade inte tänkt komma till examensdagen då jag ville vara här på jobbet. Men läraren ringde och sa att jag måste komma. Jag fick ett stipendium på 5 000 kronor att köpa verktyg för, säger Mehdi Ghulami.
Veidekke är ett av byggföretagen som har ansökt om att vara med i ”iAPL”. En satsning från Byggbranschens yrkesnämnd för att bland annat säkerställa att gymnasieelever blir väl omhändertagna under arbetsplatsförlagt lärande.
Några kriterier är att elevens lärande står i centrum, att företaget har kollektivavtal och att personalen som leder eleverna har handledarutbildning.
Mehdi Ghulami hade apl hos Veidekkei tvåan och trean. Han är nöjd med sin tid på de olika arbetsplatserna och han trivdes i gymnasiet.
– Apl på gymnasiet funkade jättebra. Jag kände mig som hemma. Redan när jag kom till arbetsplatserna hade jag skåp för kläder och annan utrustning. Min bygglärare på gymnasiet har varit jättebra och det har fungerat bra när han har besökt mig på apl.
Nu är Mehdi Ghulami med och bygger 88 lägenheter på Södermalm i Stockholm. Arbetsdagen börjar halv sju på morgonen. Nu är klockan 9.30 och det är dags för lunch.
Inne i byggboden sitter ett tiotal personer och äter. En är Stefan Johansson med flerårig bakgrund som byggnadsarbetare. Han har varit handledare för flera gymnasieungdomar.
– Det fungerar bra. Vi försöker se till att eleverna blir väl mottagna och kommer in i gruppen. De får även snurra en del för att få testa olika arbetsuppgifter, säger han.
Mehdi Ghulami har också fått göra många olika uppgifter under apl:
– När vi byggde Cederhusen var jag med på gips, stomme, tak, fönster. Nu arbetar jag med inredning, säger han.
Nu är det två elever som gör apl här på byggarbetsplatsen på Södermalm. I byggboden finns en lista på samtliga personer, både anställda och gymnasieelever. Här står det vad varje person ska göra under veckan med arbetsuppgifter som foder, kök, tak och sockel.
Mehdi Ghulami kom till Sverige 2016 som ensamkommande flykting från Pakistan. Efter grundskolan hade han sikte på att bli byggnadsarbetare.
– Jag tyckte redan i grundskolan att det verkade roligt. Vad jag vet har det gått bra för mina klasskompisar från gymnasiet. De har jobb, tycker att det är roligt och tjänar pengar.
Mehdi Ghulami. Foto: Oskar Omne.
Hans anställning som lärling är på tre kalenderår. Första året har han 70 procent av hel lön och sedan ökar den med tio procent för varje år.
Det är mycket som han trivs med som snickare och träarbetare.
– Man får göra många olika saker och jag gillar att vi börjar tidigt och slutar tidigt, säger han och skrattar tillsammans med arbetskompisarna i boden.
Tidigare har han arbetat en del som diskare på restaurang och nu jobbar han extra på helgerna som bartender.
– Jag trivs väldigt bra här och där. Jag gillar att träffa många olika människor. Jag är glad att jag har fått jobb på Veidekke. Annars hade jag snurrat runt som en galning för att söka olika jobb. En del andra ensamkommande, som jag känner, har det tufft och söker jobb efter jobb.
I byggboden sitter även Ludvig Sandberg, som är lagbas för bygget på Södermalm. Han tycker att det är bra att Veidekke har ansökt om att ansluta sig till iAPL.
– Vi jobbar alltid för inkludering men visst är det bra att det nu finns ett system för det. Vi jobbar även med handledarutbildning. Nyligen hade vi nog 15 personer på en kurs, säger han.
Stefan Johansson var en av deltagarna.
Stefan Johansson och Mehdi Ghulami. Foto: Oskar Omne
– Det var kanon. Man fick lära sig om regler och paragrafer. Vi tog även upp vikten av att prata med eleverna om man misstänker att de inte trivs eller blir utsatta för något. Jag tycker själv att jag inte har svårt att ta tag i sådana situationer utan jag vill ta reda på vad som är bekymret. Om någon elev blir utsatt för mobbning så ska det upp till ytan. Man ska sätta sig med eleven, lagbas och platschef. Det gick vi igenom på kursen. Hos oss upplever jag att vi har bra stämning, säger Stefan Johansson.
När lunchen är slut är det dags att fortsätta med arbetet inne i lägenheterna.
Mehdi Guhlami öppnar en stor grind med sitt passerkort och pratar en stund med Stefan Johansson. Han berättar att Mehdi Guhlami i vår ska får testa på att arbeta med anläggning intill Mälaren.
– Ett höjdaruppdrag. Nästan så att jag bli lite avundsjuk, säger han när de går tillsammans mot de nya lägenhetshusen.
Stefan Johansson och Mehdi Ghulami på byggarbetsplatsen på Södermalm i Stockholm. Deras arbetsgivare Veidekke har ansökt om att gå med i satsningen på inkluderande apl. Foto: Oskar Omne
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.