Fick vägledarpriset för sitt samhällsengagemang

LÄS MER SYV-snilleblixt: Yrkesluncher för treorna

För att få skola, kommun och näringsliv att ta ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledningen krävs ett gediget förarbete, en tydlig beskrivning av syv-uppdraget och konkreta förslag för hur uppsatta mål ska nås. Och viktigast av allt, menar Malin Andersson, är att ha en engagerad rektor.

– Rektorn har en avgörande roll och har varit mitt språkrör gentemot både lärarna och kommunen, säger hon. Visst är kommunens ansvar en omställning för många, och det gäller att vara tydlig när man presenterar nya och förbättrade arbetssätt, men så snart alla ser att det gemensamma arbetet ger resultat ökar engagemanget hos samtliga.

Eleverna vaknade sent, så vi simulerade hela gymnasievalsprocessen redan i åttan.

2020 tog hon examen från Stockholms universitet, men jobbade redan under studietiden som studie- och yrkesvägledare på en grundskola i Värmland, och sedan höstterminen 2021 är hon syv på Forshaga Lärcenter, som är en F–9-skola.

Nyligen tog kommunen beslut om att anställa ytterligare en syv och att samtliga fem grundskolor i kommunen ska integrera studie- och yrkesvägledning redan från förskoleklass.

– Tillsammans ska vi nu säkerställa att alla elever i kommunen får den sammanhängande studie- och yrkesvägledning de behöver för att lyckas i sina framtidsval.

När Malin började sin strävan efter att studie- och yrkesvägledning inte bara ska vila på en persons axlar gällde det bara på hennes egen skola, men i takt med framgången har det alltså spridit sig. Alla inblandade har sett vad det kan ge, som exempelvis högre andel behöriga till gymnasiet och fler elever som kommer in på sina förstaval.

När hon tillsammans med rektor fick alla att gå samman – skola, kommun, före­nings- och näringsliv – resulterade det i ett lyckat praokoncept som innebär att skolans åttondeklassare får erfarenhet av arbetsliv genom tio praotillfällen under läsåret, ihop med ett 25-timmars utbildningspaket om arbetsmarknad och vidare studier. 

På så sätt kopplas praktik och teori ihop i syfte att öka elevernas förståelse för kopplingen mellan skola och arbetsliv. Praokonceptet innehåller även olika elevuppdrag, som att eleverna ska diskutera och jämföra skolans ordnings- och trivselregler med de regler som finns på praohandledarens arbetsplats. 

Ett annat uppdrag är att eleverna först ska ta reda på vilka förmågor som tränas i olika ämnen i skolan och vilka av dessa som sedan efterfrågas i ett framtida arbetsliv.

– I den gamla praomodellen, där jag som syv var ensam ansvarig, har eleverna själva jagat platser och fått många nej, säger Malin Andersson. En tidigare elev fick nej från 52 företag, det är inte något som en åttondeklassare ska behöva möta. Nu är allt med prao så mycket bättre. Vid senaste utvärderingen, och med det nya sättet att praoa, svarade 98 procent av eleverna att de hade haft en fantastisk praoperiod. Det är ett sådant otroligt lyft för alla. 

I arbetet med ett gemensamt syv-ansvar har man fokuserat på alla parters syften och behov, pratat sig samman och tittat på vinsterna – som att eleverna får en mer verklighetsförankrad utbildning och bättre insikter i arbetslivet; att skolan får en starkare koppling till omvärlden, vilket berikar undervisningen; och att kommun och näringsliv rustar för de lokala behoven och tidigt får knyta kontakt med potentiella framtida medarbetare. 

– Tillsammansarbetet gör verkligen skillnad och gynnar både skola och samhälle på kort och lång sikt. På kort sikt får eleverna en mer relevant utbildning och skolan får ett starkare stöd från omvärlden. På lång sikt bidrar det till en mer välmående kommun med en arbetskraft som är bättre anpassad till framtidens utmaningar, vilket skapar en hållbar och positiv utveckling för hela samhället.

I dagsläget har kommunen två syv:ar som ansvarar för varsitt högstadium. I syv-uppdraget ingår också utbildning och workshops för lärarna i F–6-klasserna för att integrera en sammanhållen och löpande studie- och yrkesvägledning i unga år.

Att Malin Andersson är en driven person råder det ingen tvekan om, det framgår också av motiveringen till Vägledarpriset. Där står bland annat att hon är ”en förebild … som med sitt nytänkande, digitala och kreativa arbetssätt lyckats hitta metoder för både skola, kommun och näringsliv att arbeta tillsammans”. Hennes engagemang har även fått spridning via Facebooksidan Syvigrundskolan, där hon tidigare delat med sig av olika metoder och arbetssätt. 

– Jag älskar utmaningar och problemlösning. När vi exempelvis märkte att eleverna vaknade upp för sent inför gymnasie­valet, ofta inte förrän under våren i nian, bestämde vi oss för att simulera hela gymnasievals­processen redan i åttan.

Tillsammans med lärarna ordnas olika lektionspass om självkännedom, gymnasiet, yrken och arbetsliv samt valprocess och beslutsfattande. Även gymnasieskolor, externa aktörer, företag och yrkesverksamma bjuds in till skolan för att träffa eleverna. I slutet av åttan får eleverna sedan testa att göra ett gymnasieval som om det vore på riktigt och jämföra sina betyg med tidigare års antagningspoäng för att få en uppfattning om vad som tidigare krävts för att komma in.

Efter att eleverna genomfört sitt simulerade val går Malin tillsammans med lärare och personal i elevhälsan ut i klasserna och genomför individuella speedvägledningssamtal, där de hjälper eleverna reda ut vad som kan komma att krävas sista året i grundskolan för att komma in där de önskar.

– Det blir ett bra samarbete med alla i skolan, nu vaknar eleverna upp i tid och vi hinner göra insatser och aktiviteter för att öka deras förutsättningar att nå dit de vill, säger Malin Andersson.

En annan utmaning hon tagit sig an är elevernas förutfattade meningar och missförstånd om olika gymnasieprogram. Hon har därför spelat in tio minuter långa filmer om alla nationella program; deras ämnen, inriktningar och vad de leder till. Sedan visar mentorerna upp två filmer varannan vecka för eleverna i årskurs sju, så att dessa redan då blir medvetna om alla program. I samband med att mentor visar programfilmerna får eleverna också ta ställning till om programmet intresserar dem, tills viss del eller inte alls. Nu vet alla elever vad de väljer bort innan de väljer på riktigt, vilket är minst lika viktigt.

– Allt vi har gjort tillsammans när det gäller studie- och yrkesvägledning, och att vi börjar så tidigt, gör att vi ligger bättre till nu, och vi behöver inte längre ha informationssamtalen i nian som vi hade förr. Nu kan vi ha riktiga och givande vägledningssamtal i stället.

LÄS ÄVEN

Helén ger allt – för elever och andra syv:ar

Radarparet som brinner för vägledning

Syven som välkomnar till Sverige