Universitetets pussel: Hjälper de ­tveksamma att våga

Guri Blomqvist, samordnare på Stockholms universitet.

En aspekt som kan få tveksamma elever att våga sig på akademiska studier är det riktade pedagogiska stöd som finns på alla lärosäten – från stödverktyg till mentorer.

LÄS MER Syven som välkomnar till Sverige

Guri Blomqvist är samordnare på Stockholms universitet och har ägnat de senaste tio åren åt riktat pedagogiskt stöd.

– Den som har en varaktig, medicinskt dokumenterad funktionsnedsättning ska få kompensatoriskt stöd för att komma och studera på lika villkor som andra, säger hon. Det handlar om att i den mån det är möjligt vara i en jämförbar situation som andra studenter utan funktionsnedsättning. Det kan röra sig om dyslexi, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, nedsatt syn eller hörsel, rörelsehinder eller kroniska sjukdomar som påverkar studierna.

Vi anpassar föreläsningar och examinationer.

Riktat pedagogiskt stöd finns på landets alla lärosäten och innebär olika former av insatser och åtgärder för att undanröja, kompensera eller överbrygga hinder som kan uppkomma i studiesituationen. Men det kan också vara åtgärder för att kompensera bristande tillgänglighet i studiemiljön på ett universitet eller en högskola.

– Studenter med läs- och skrivsvårig­heter, inte minst dyslexi, är en mycket stor grupp av dem som vi möter, fortsätter Guri Blomqvist. Så det är väldigt mycket kring läsande och skrivande elever behöver olika anpassningar för att nå en likvärdig situation vid till exempel föreläsningar och examinationer.

Anteckningsstöd är den vanligaste anpassningen i föreläsningssituationer: en student som har svårt att hinna med att anteckna kan få anteckningar av en medstudent. Vid examinationer kan det handla om utökad tid vid salstentamen, att sitta i en avskild miljö eller att skriva på dator för att kunna redigera.

För studenter som har svårt att planera och organisera sina studier på grund av dokumenterade nedsättningar i exekutiva funktioner erbjuds mentorstöd en gång i veckan under tre månader. Fokus då ligger på att hjälpa studenten bli mer självständig och ge strategier för att hantera studierna på egen hand.

För att få rätt till insatser måste man ansöka, och beslutet är kopplat till vad man läser. Det kan skilja sig lite mellan olika lärosäten.

– Vi skriver besluten om stödåtgärder för den tid som eleven är antagen eller registrerad, säger Guri Blomqvist. Är du en programstudent så är det för hela utbildningstiden, läser du fristående kurser blir det ju för den kursen.

Tema: Universitetens pussel för att locka elever

Hur lockar man elever från studieovana hem till ­högre studier? Man lägger pussel! Studievägledare har ett nätverk av allierade i universitetsvärlden. Här är alla artiklar i vårt tema.

Universitetets pussel: Vänjer elever från studieovana familjer vid tanken

Universitetets pussel: Håller koll på social snedrekrytering

Universitetets pussel: Så får man ­elever att känna sig hemma

Universitetets pussel: Hjälper de ­tveksamma att våga

LÄS ÄVEN

Nya studievägar till spelindustri

Folkhögskolor – ett lyft för spelbranschen

Skolinspektionen identifierar stor syv-brist