![](/contentassets/02344b8ebf5f48d39c4bd3915565671b/bildmuseet.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Konstpedagogen Karin Jonsson går igenom visningen med studenterna efteråt.
Reportage
Bildlärarstudenterna på Umeå universitet får göra praktik som konstpedagoger på Bildmuseet. Ett värdefullt moment som breddar kunskapen hos framtidens bildlärare.
– De utvecklas jättemycket, säger konstpedagogen Karin Jonsson.
De gula och gröna väggarna i den stora salen skapar en hemtrevlig känsla, men framför allt drar det konceptuella verket av konstnärens eget vardagsrum blickarna till sig. En inbjudande plats fylld med kulturella uttryck. Här finns enormt många detaljer att titta på i form av möbler, böcker, filmer och kuriosa.
Det är lite pirriga känslor hos de tre bildlärarstudenterna som befinner sig på Bildmuseet i Umeå. De ska hålla i en digital visning av utställningen ”Standing Here Wondering Which Way to Go” av Zineb Sedira, som handlar om kultur, motstånd och identitet i 1960-talets Algeriet. Åhörarna är en gymnasieklass från Midgårdsskolan i Umeå.
Fler och fler kopplar upp sig och Karin Jonsson, konstpedagog på Bildmuseet, sköter tekniken. Studenterna Mandi Nyby-Stålnacke, Moa Myrlund och Wilhelmina Jonasson intar sina platser och är redo med mikrofonerna.
Praktiken på Bildmuseet, som pågått i några veckor, börjar dra sig mot sitt slut. Det är ett samarbete med institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet där bildlärarstudenterna får prova på hur det är att vara konstpedagog. Efter introduktion och auskultation där gruppen med tio studenter fått gå med på Karin Jonsson och hennes kollegas visningar av hela utställningen har de delats in i mindre grupper. Sedan har de fått planera egna visningar, vad de ska prata om, vad de ska visa och vem som ska säga vad.
Det finns en stor och viktig utmaning i att anpassa visningen efter barnens ålder.
Det här är andra visningen de håller i själva. Förra gången var det för en sjätteklass i Uppsala och nästa gång, vilket blir sista, ska de möta en lågstadieklass. Då det är digitala visningar som gäller kan skolor från hela landet anmäla sitt intresse.
– Det finns en stor och viktig utmaning i att anpassa visningen efter barnens ålder. I dag är det en gymnasieklass och då kan man förutsätta att de kan en del. Begrepp som exempelvis rasism behöver inte förklaras, men ibland kan det vara svårt när de behöver känna till ett visst koncept för att kunna förstå utställningen, vilket gäller framför allt yngre barn. Det kan exempelvis handla om fysik, eller som i det här fallet kolonialism, säger Karin Jonsson.
Mandi Nyby-Stålnacke hälsar eleverna välkomna och berättar om bakgrunden till utställningen. Moa Myrlund flikar in en fråga och bilden på skärmen sveper över fotografier som sitter på en vägg. De tar åhörarna med sig till en annan del av lokalen där Wilhelmina Jonasson berättar om musikens och aktivismens betydelse och hur kulturen spelade stor roll i Algeriet vid den här tiden.
Visningen flyttas sedan till det uppbyggda vardagsrummet där de tre studenterna berättar om vad det symboliserar och representerar. Sedan avslutar de med att svara på frågor från eleverna som lyssnat och efter en 20 minuter lång visning är det dags att avrunda.
– Ni fick dem att gå in i en dialog med er, vilket var jättefint. Ni vågade låta det vara tyst en stund tills det kom en fråga, säger Karin Jonsson efteråt.
Konstpedagogen Karin Jonsson går igenom visningen med studenterna efteråt.
Hon ger konstruktiv feedback till studenterna. Med sitter också Frida Marklund, lektor på institutionen för estetiska ämnen vid Umeå universitet, som tillsammans med en kollega är ansvarig för kursmomentet.
– Att ni knöt an Black Panthers till dagens Black Lives Matter-rörelse var jättebra. Det känner eleverna till och gör att de förstår, säger Frida Marklund.
Studenterna får konkreta tips på hur de kan göra det ännu lite bättre när det är dags att hålla den tredje och sista visningen. Som att ställa fler frågor till varandra för att skapa bättre balans i hur mycket varje person pratar under visningen och att ge korta definitioner av olika konstbegrepp.
– Ni är bussföraren som ska guida. Ta med er gruppen dit de ska, oavsett om det är digitalt eller på plats, säger Karin Jonsson.
Mandi Nyby-Stålnacke, Moa Myrlund och Wilhelmina Jonasson pustar ut. Det är en anspänning att ställa sig framför kameran, men de är alla nöjda med hur det gick.
– I ett klassrum behöver man inte träna på vad man ska säga. Det här blir nästan som teater, säger Moa Myrlund.
Det är deras första interaktion med elever under bildlärarutbildningen och alla möjliga frågor kan komma. ”Vad är konst?” ”När föddes Martin Luther King?” ”Är den där fåtöljen skön?”
– Ju yngre barnen är, desto fler frågor har de, säger Wilhelmina Jonasson.
Det har gjort något för självförtroendet att stå och hålla visningar.
Alla tre menar att de lärt sig mycket under praktiken. Inte minst om samtidskonsten som visas här, där installationer är en viktig del. De är också överens om att praktiken ger många nya tankar och erfarenheter.
– Hela upplevelsen är häftig och det har varit en stor möjlighet att få uppleva allt det här. Det har gjort något för självförtroendet att stå och hålla visningar. Jag vill gärna bli lärare. Det spelar ingen större roll vilken ålder det är på barnen, säger Wilhelmina Jonasson.
Mandi Nyby-Stålnacke har fått upp ögonen för konstpedagogyrket.
– Jag vill gärna jobba som det. Den här praktiken har gjort att jag insett att det finns mycket man kan göra med pedagogik och bild, säger hon.
Moa Myrlund, Mandi Nyby-Stålnacke, Frida Marklund, Wilhelmina Jonasson och Karin Jonsson.
Moa Myrlund är intresserad av att jobba på högstadiet eller gymnasiet med bildundervisning.
– Den här praktiken har varit en erfarenhet. Jag har läst historia tidigare och jag tycker att det är kul att arbeta praktiskt med eleverna, därför valde jag bild också. Jag vill bli den typ av lärare som tar med mig klasser hit till Bildmuseet. Det är viktigt att få ta del av konst och uppleva den på riktigt.
Samarbetet mellan institutionen och Bildmuseet är inne på sitt nionde år och det är inte bara givande för studenterna – även Frida Marklund och Karin Jonsson berikas av det.
– Jag tycker att samarbetet är fantastiskt, säger Frida Marklund.
– Höjdpunkten på året är när studenterna kommer hit. Jag kan se hur de utvecklas jättemycket. Jag känner också att jag själv får ut mycket av det. Jag ser och lär mig vad som pedagogiskt och didaktiskt fungerar och inte fungerar genom den direkta responsen från studenterna. Sedan är det väldigt positivt att samarbetet med lärarutbildningen ger oss en inblick i ny forskning kring bildämnet. Det är värdefullt, säger Karin Jonsson.
Frida Marklund och Karin Jonsson ger sina bästa tips.
LÄS ÄVEN:
Lektorn: Ett unikt samarbete för våra bildlärarstudenter
Åhall: Ett färgstarkt lärarlag som blev bäst mot alla odds
Idrott och hälsa Forskaren: Formuleringar från den tiden återkommer än idag.
Panelen Tre praktisk-estetiska lärare svarar.
Krönika Slöjdläraren kräver tydligare kursplaner
Sen sist Skolministern: ”Fokus bör ligga på praktiska och hantverksmässiga färdigheter.”
Krönika ”Är det fel? Kanske. Men det är så vi människor fungerar.”
Reportage Idrottsläraren: Ett sätt att försöka ge våra elever ett rikt liv.
Praktiska tips Bildläraren: De blir mer engagerade.
Lektionstipset Hanna Lackmar om att arbeta i anpassad grundskola.
Uthållighetsraset Saxlarmet visade hur illa ställ det är.
Uthållighetsraset Så tränar hon sina elever på att inte ge upp.
Idrott och hälsa ”Sedan kan vi fortsätta längre ut i rymden nästa år!”
Vi lärare debatt Idrottsläraren: Katastrofalt dålig likvärdighet i ämnet.
Krönika ”Hinderbanan blir helt enkelt en metafor för livets gång.”
Vi lärare debatt Idrottsforskarna: Här är ansatsen vi tror är bättre än ett test av fysisk prestationsförmåga.
Kulturskolan Pianoläraren: En win-win.
Kulturskolan Ellen van Lokhorst: Misstron gentemot oss gör mig förbannad.
Vi lärare debatt Idrottsläraren: Vi kommer längre och längre ifrån själva kärnan i ämnet.
Anpassad grundskola Kulturskolläraren: Det är så roligt, så gör det bara!
Praktiska tips Här är de praktisk-estetiska lärarnas bästa knep.
Reportage Brassläraren om blåskrisen: ”Vill visa att de här instrumenten är fantastiska”.
Krönika Musikläraren: Om jag vill skapa nyfikna elever måste även jag vara det.
Forskning Här tvingade pandemin fram nya arbetssätt.
Forskning Forskaren om tre ideal som gör att utvecklingen går långsamt.
Lektionstipset Slöjdläraren om uppgiften som får kreativiteten att explodera
Forskning ”Vill smida medan järnet är varmt.”
Krönika Slöjdläraren om att äntligen få lov att prata om fakta igen.
Krönika Slöjdläraren: Jag hör inga resonemang alls kring fakta i de praktiska ämnena.
Musikal Dansläraren: Eleverna har lagt ner ett enormt arbete med produktionen.
Hållbarhet Slöjdlärarna: ”Eleverna tycker att det är väldigt roligt.”
Musik Musikläraren om Ludwig Göransson: Svårt att sticka ut i exceptionellt talangfull klass.
Krönika Musikläraren: Tack för din musik som både förtrollar, inspirerar och förenar oss.
Vi lärare debatt ”Helsingborg lyfts ofta fram som ett gott exempel, men jag har invändningar.”
Reportage Slöjdprofilen om unika satsningen: ”Brukar vara antingen eller”.
Panelen Här är uppgifterna i praktisk-estetiska ämnen elever tycker är svårast.
Krönika Slöjdläraren: Låt inte barnens händer förtvina och bli en ny slags blindtarm.
Krönika ”Jag åker INTE skridskor. ALDRIG!”
Undervisning ”Att ha någon att bolla med är fantastiskt.”
Krönika ”Är det något i vattnet som gör att svenska elever är särskilt bra på hkk?”
Lärarpriser ”Eleverna uppskattar att man bjuder på sig själv.”
Lektionstipset Bildläraren om uppgiften som får eleverna att tända på alla cylindrar.
Forskning Forskaren: En rik lärmiljö som skapar samspel med andra.
Nedskärningar ”Man känner sig lurad.”
Kulturskolan Sveriges Lärare: Vem ska då vilja arbeta i kulturskolan?
Idrott och hälsa Skolverket: Idrottande ungdomar är duktiga på planering.
Idrott och hälsa ”Jag möter också elever som helt enkelt inte vet hur man gör kullerbyttor.”
Vi lärare debatt Slöjdläraren: Vårt larm borde vara en tydlig signal för föräldrarna.
Distansundervisning Kulturskolläraren: Vilken utveckling de har haft!
Finmotorik ”Det är sorgligt, man blir beklämd.”
Jämställdhet ”Zlatans Volvo-reklam satte fart på inspirationen.”
Forskning Forskaren: De får stå tillbaka till följd av knappa resurser.