Därför finns det plötsligt flera nya läromedel i bild

Matilda Åhall, bildlärare och krönikör i Ämnesläraren, är särskilt stolt över att ha fått rättigheterna att ta med verk från den syriska konstnären Zulfikar Ali Bhutto i sitt nya läromedel. Foto: Pelle Hällje/Zulfikar Ali Bhutto
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i praktisk-estetiska ämnen

Det har länge varit ont om läromedel i bild – men nu händer saker ”tack vare att vi lärare tjatat på förlagen”, säger Matilda Åhall som själv just gett ut en lärobok.

Läroböcker om själva hantverket, om att måla och rita, har det funnits gott om – men bildämnet handlar ju också om att hjälpa barnen att förstå och tolka bilder. På det området har det varit skralare.

Bildlärare är välkänt skickliga på att använda sig av egengjorda läromedel och material i sin undervisning. Men genom åren har många också efterfrågat fler läromedel från förlagen, inte minst för att bildundervisningen ska bli mer likvärdig över landet.

Gav ut eget läromedel

Förlagen har dock varit svårflörtade.

– Bildlärare har inte varit någon köpstark grupp eftersom det av tradition är ett praktiskt ämne utan läromedel, säger Matilda Åhall. Och de olika material som funnits har inte sålt i så stor utsträckning.

Men på senare år har det börjat röra på sig, både NE och Gleerups har gett ut nya digitala läromedel och tidigare i år kom bildläraren Emil Broberg ut med sitt eget uppmärksammade läromedel om bildförståelse.

Matilda Åhall, bildlärare för årskurs 4–9 på Fässbergsskolan i Mölndal och krönikör i Ämnesläraren, började redan 2014 försöka få Natur och Kultur att tända på hennes idé att ge ut en lärobok om visuell kommunikation.

– Det tog tid, men till slut slog man till.

Högaktuell fråga

Hon ser ytterligare ett skäl till att de stora förlagen nu tar det här steget.

– De vill ha läromedel i alla ämnen, de vill inte ha några ”hål” i sina digitala plattformar. Därför uppstår ett intresse att engagera oss bildlärare att skriva läromedel.

Frågan om läromedel är högaktuell, i förra veckan föreslog Gustav Fridolin i en utredning att elever bör få laglig rätt till bra läromedel. Och han föreslog att det skrivs in i skollagen att Skolinspektionen får möjlighet att följa upp skolornas läromedelsanvändning.

Fridolin menar att det är ”dumsnålt” att spara in på läromedel då dessa inköp bara utgör 0,6 procent av samtliga kostnader i grundskolan, enligt uppgifter från Läromedelsföretagen.

Skönt att luta sig mot

Matilda Åhall välkomnar utredningens förslag. Hon menar att också bildämnet är i behov av läromedel där man har samlat mycket kunskap på en och samma plats.

– Även om vi lärare hämtar vårt material på många olika ställen är det skönt att ha en bok att luta sig mot, lite som man har i historia och matematik.

I hennes egen nya digitala lärobok, sammanställd ihop med Ida Lisell, har hon försökt koppla samtidskonsten och konsthistorien med de bilder som eleverna ser på Tiktok, Instagram och i andra sociala medier. Hon vill hjälpa eleverna att tolka bilderna som de dagligen översköljs av.

– Vi har ansträngt oss extra för att inte bara ha med konst från Sverige och Europa, utan också från stora delar av övriga världen.

Hon är särskilt stolt över att i sitt nya läromedel, "Digilär Bild 7–9", ha fått rättigheterna att ta med verk från den syriska konstnären Zulfikar Ali Bhutto som bland annat behandlar frågor om queerhet, maskulinitet och islam.

LÄS ÄVEN

Så blåser Åsa liv i bildlektionerna

Ritpapperet får mig att vilja dunka huvudet i väggen

Vikarier i bild behöver detaljer

Han lessnade – och gjorde en egen lärobok om bildförståelse

Smörgåspapper räddar Ingers bildlektioner