Poliserna från den populärare SVT-serien ”Tunna blå linjen”. Amanda Jansson, Oscar Töringe och Gizem Erdogan i mitten på bilden. De har samtliga gått på Fridhems folkhögskola. Foto: Carolina Romare
Till startsidan
Porträtt Oscar Töringe slog igenom stort i rollen som polis i ”Tunna blå linjen”. I höst påbörjar han inspelningen av säsong två i serien där vi fått möta rå kriminalitet men också varma känslor. Och han lyfter fram utbildningen på Fridhems folkhögskola som ett fundament för sina gestaltningar på film och teater.
Det är fullt med poliser vid Årsta gård i södra Stockholm. Från bussfönstret kan jag se att det bara handlar om en fartkontroll. Två hållplatser senare kliver jag av för att träffa Oscar Töringe på torget. Han har blivit känd som hela Sveriges favoritpolis i rollen som Magnus i SVT-serien Tunna blå linjen. Håret har växt ut lite sen jag såg honom i tv-rutan och solbrillorna och snuset sitter stadigt när vi slår oss ner på ett utefik i solskenet.
– Jo, jag har lite längre hår. Det passar för den roll som jag gör nu, säger Oscar Töringe och samlar ihop några smulor från en croissant.
Nu arbetar han med en långfilm, ”Comedy Queen”. Den handlar om en pappa och en dotter och deras sorgeprocess efter att mamman har tagit livet av sig.
– Den är väldigt fin och det blir nog bra. Jag spelar pappan och Sigrid Jonsson dottern. Hon vill inte bli som mamman. Som kontrast till sorgen vill hon börja med stand up comedy. Samtidigt försöker jag få henne att möta och ta in sorgen.
I höst är det dags för 37-årige Oscar Töringe att åter ta på sig polisuniformen i rollen som Magnus i ”Tunna blå linjen”. Inspelningarna inleds då för säsong två av serien om poliserna i ett både brutalt och kärleksfullt Malmö. I den första säsongen skildrades gängkriminalitet, kåranda inom polisen, mäns våld mot kvinnor men också varma samtal med A-lagare och inte minst relationen mellan Magnus och hans kollega Sara som spelas av Amanda Jansson.
Poliserna från den populärare SVT-serien ”Tunna blå linjen”. Amanda Jansson, Oscar Töringe och Gizem Erdogan i mitten på bilden. De har samtliga gått på Fridhems folkhögskola. Foto: Carolina Romare
Tre personer med bärande roller i serien har gått på teaterlinjen på Fridhems folkhögskola i Svalöv. Det är förutom Oscar Töringe och Amanda Jansson även Gizem Erdogan som spelar Leah. Oscar Töringe är inte så förvånad över det utfallet. Många från Fridhems folkhögskola har tagit sig vidare inom film och teater. Och utbildningen där har betytt väldigt mycket för hans karriär.
– Det mesta som jag kan om teater har jag lärt mig på Fridhem. Det var där som jag lärde mig teaterns A B C. Hur man bryter ner ett manus, hur man jobbar kollektivt, teaterns roll i samhället. Det kollektiva arbetet inom film och teater fick vi lära oss där. Det är nog mycket därför som det har gått så bra för många av oss, säger Oscar Töringe med eftertryck.
Det kollektiva ser han lite som en kontrast i en många gånger individualistisk bransch där många själva vill glänsa på scenen eller på film.
– Vissa saker i branschen kan vara ganska sunkiga, det kan vara vassa armbågar. I den världen har nog många av oss från Fridhem det kollektiva tänket djupt rotat i oss. Att kunna släppa sitt ego och jobba för att den stora bilden alltid kommer i första rummet, säger Oscar Töringe.
Poliserna från den populärare SVT-serien ”Tunna blå linjen”. Amanda Jansson, Oscar Töringe och Gizem Erdogan i mitten på bilden. De har samtliga gått på Fridhems folkhögskola. Foto: Carolina Romare
På Fridhems folkhögskola träffade han sin fru Rakel Benér. Hon är också etablerad skådespelare och har främst synts på olika teaterscener.
De har nu bott tolv år i Stockholm och fått tre barn. Men känslomässigt hemma är fortfarande Lund och Malmö för Oscar Töringe. Han är uppväxt i Lund och har i flera år bott i Malmö. Han tror att ”Tunna blå linjen” kan ge Malmökritiker vatten på sin kvarn när det gäller att förknippa staden med brottslighet.
– Det blir lite av växtvärk när en stad växer snabbt. Jag tycker att vi i serien också får till det vackra med Malmö.
Ett tecken på intresset för staden är att det efter serien har arrangerats vandringar till olika stadsdelar.
– Jag tror att malmöiterna har tagit serien till sig. Och det är viktigt för mig.
Oscar Töringe är uppväxt i vad man kan
kalla en kulturfamilj. Pappan är skådespelare och mamman författare. Han har dock aldrig känt någon press att gå i deras fotspår utan har fritt fått välja väg.
– Min pappa pressades däremot av min farfar att inte bli skådespelare. Kanske var det därför som han inte ville styra mig i någon riktning. Men nu har pappa och jag spelat ihop och det har varit roligt.
Oscar Töringe blev klar på Fridhems folkhögskola år 2007. Fyra år senare började han på Teaterhögskolan i Stockholm, även känd som scenskolan.
– Utan min folkhögskoleutbildning hade jag inte kunnat tillgodose mig teaterhögskolan på samma sätt. Jag hade nog blivit ganska vilsen som skådespelare utan den grunden. Men komplementet känns bra och det var på scenskolan som jag fick finslipa mina instrument, som man säger. Men hade jag bara fått välja en av utbildningarna så hade jag valt Fridhem.
Oscar Töringe är inte helt överraskad att serien ”Tunna blå linjen” fick så bra gensomlag och höga tittarsiffror. Det första avsnittet har setts av nästan 2,4 miljoner tittare. ”Aldrig någonsin har en dramaserie haft ett sådant genomslag”, skriver SVT i ett pressmeddelande från mars i år.
– Det var en bra stämning när vi spelade in serien. Men att tittarsiffrorna blev så höga är så klart lite överraskande med tanke på den konkurrens som finns i dagens mediala värld.
Han tror att serien kan ha bidragit till att öka intresset för polisyrket, trots att den speglar mycket misär.
– Jag har fått kommentarer om att yrket verkar hemskt men det är ännu fler som har varit positivt inställda till att kanske vilja bli polis. Jag tror att många lockas av den sociala delen i yrket.
I den research som vi gjorde fick vi en inblick i hur många som är beroende av de mänskliga mötena med polisen. Den enda kontakten en del har med en annan människa är när en polis lyfter upp dem när de ramlat på fyllan eller i andra situationer.
Karaktären Magnus kan beskrivas som lite fyrkantig, smått främlingsfientlig och halvmacho med en cynisk blick. Delvis kategoriserande.
– Mycket av hans syn och livsåskådning är långt ifrån mig. Men i grunden vill nog Magnus väl och han har ett gott hjärta. I serien är han lite av en symbol för att det är tärande att arbeta i en hård miljö.
I mötet med Sara tvingas Magnus ifrågasätta mycket av det han står för.
– Komplexiteten att kunna få in både en hård maffiaboss som Tony Sopranos och en kärleksfull pappa i en gestaltning är inte det lättaste. Men det är det man eftersträvar i det här jobbet, säger Oscar Töringe.
Som skådespelare är Oscar Töringe van att få recensioner och omdömen direkt av publiken efter en teaterföreställning. Att bli känd över en natt var han inte beredd på. Han har blivit överöst av beröm i sociala medier och omskriven i flera artiklar, till exempel som kvinnornas favorit i kvällspressen.
– Det är svårt att förhålla sig till all uppmärksamhet. Men visst det är kul och samtidigt lite generande.
Oscar Töringe har haft många roller i olika tv-serier och filmer på senare tid. Några exempel är ”Atlantic Crossing”, ”Min pappa Marianne” och ”Top Dog”. Att jobba med film har gått förhållandevis bra att kombinera med familjelivet.
– Även om det är ett pussel så är det lättare att få till när man filmar. Att jobba med teater är mer slit. Man står ofta på scenen varje kväll. Men jag saknar teatern och vill ha en fot i varje värld, med film och teater. Och jag hoppas att teatern kommer igång när pandemin klingar av.
Oscar Töringe var 22 år när han började på Fridhems folkhögskola. Han visste inte då att han ville satsa hundra procent på att bli skådespelare. Men insikten och målet kom ganska snart.
– Efter ett par månader så var det teaterkärlek. Jag var ganska grön när jag började, hade bara hållit på lite på Lilla teatern i Lund och på Malmö amatörteaterforum.
Läraren Morgan Andersson, som var med och startade teaterlinjen, har gjort intryck.
– Han var fundamentalt viktig. En glädjespridare som också var väldigt kunnig. En eldsjäl i dess rätta bemärkelse, säger Oscar Töringe innan han hjälper cafépersonalen att jaga iväg en stor fågel som är närgången mot gästerna i jakt på deras fikabröd.
Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.
Nyheter På konferensen “Nordic summit 2026” i Stockholm diskuterade folkhögskolor från hela Norden hur undervisningen kan stärka ungas förmåga att ta plats i samhällsdebatten.
Minnesord Ebbe Andersson var under över tre decennier en drivande kraft i samarbetet mellan svenska och tanzaniska folkhögskolor, skriver Clara Hyldgaard Nankler.
Nyheter Förslaget till nya villkor för distansundervisning möter kritik från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.
Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.
Forskning Vad består folkhögskolans kärna av? Folkhögskolläraren och forskaren Richard Lindberg har låtit 30 lärare samtala om vad som präglar uppdraget.
Nyheter På Röda Korsets folkhögskola pågår en kurs där undervisning och praktik hänger ihop från start – med målet att göra deltagarna redo för arbete i hemtjänsten.
Forskning Deltagare med npf upplever att de får en ljusare framtidstro när de går på folkhögskola, och ökad tro på att de kan lära. Det visar en pågående studie vid Malmö universitet.
Så gör vi Boknörden Marija Fischer Odéns deltagare läser på grundskolenivå och är sällan intresserade av läsning. Därför satsar hon på mysläsning – i världar de älskar att vistas i.
Nyheter Antalet deltagare minskar på folkhögskolans samtliga typer av kurser, visar nya siffror från SCB. Förklaringen är uteblivna uppräkningar av statsbidraget, menar Olle Westberg generalsekreterare på RIO.
Kultur I lägen när folkhögskolan kritiseras är det viktigt att kunna begripliggöra utbildningsformens värden för beslutsfattare och allmänhet, menar forskaren Susanna Alexius.
Krönika Friheten i folkhögskolan är både en tillgång och en utmaning. När den ska förklaras för omvärlden krävs nya sätt att synliggöra dess värde, vilket inte är helt enkelt, skriver Anna-Karin Hallonsten.
Nyheter Hellidens folkhögskola, utanför Tidaholm, har länge klarat sig på små marginaler. Men efter indragna statsbidrag och oförutsedda underhållskostnader kämpar skolan med ett akut underskott på sex miljoner.
Ledare När Sverige stod utan regering hösten 2018 höll samhället ändå ihop. I dag ser vi hur samma institutioner ifrågasätts – samtidigt som fokus flyttas från bildning och delaktighet till kontroll och repression, skriver Tomas Rosengren.
Reportage Små vardagsmeningar kan bli stora steg framåt. På Skeppsholmens folkhögskola möts deltagare från hela världen i en undervisning där språk, samhälle och framtid hänger ihop.
Porträtt Prisbelönt regissör och bärare av en stark berättartradition. På Wik folkhögskola formar Dani Kouyaté framtidens filmskapare.
Nyheter När den europeiska paraplyorganisationen för vuxenutbildning, EAEA, samlades till styrelsemöte i Stockholm stod nedskärningarna högt på dagordningen.
Nyheter Missnöje har väckts mot de nya villkoren för distansundervisning på folkhögskola. – Helt befängt, säger rektorn Mats Lundborg.
Debatt Elwood Overholt, lärare och samordnare på allmän kurs vid Sigtuna folkhögskola, kritiserar Folkbildningsrådets förslag till nya bidragsvillkor.
Porträtt Att skriva är att famla, menar Malin Lindroth. Hon misstror manualer, hierarkier och färdiga svar. Ändå – eller just därför – lär Malin Lindroth andra att skriva, på Sörängens folkhögskola i Nässjö.
Nyheter Från och med i år finns det 70 miljoner kronor extra i bidrag till folkhögskolan för deltagare med funktionsnedsättning och för kurser med språkstärkande insatser.
Nyheter Folkhögskolorna behöver 189 miljoner kronor mer per år, enligt Folkbildningsrådets budgetunderlag för kommande år. Dessutom föreslås 5 000 nya årsstudieplatser.
Reportage Ett arbetslag – precis som alla andra. Och i ständig förändring. Följ med på ett samtal om halvkokta idéer, gifta par och vikten av att prata.
Krönika Kanske är folkhögskolans styrka just att den ger tid, skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på tidningen Folkhögskolan.
Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.
Nyheter Vad händer om skolan slutar kräva att deltagarna ska anpassa sig – och i stället anpassar sig själv? På Bona folkhögskola blev svaret spelplattformen Discord.
Krönika Varför talar folkhögskolan för så döva öron? skriver Tomas Rosengren.
Så gör vi Hur kan teater stärka lärares ledarskap? På Valla folkhögskola möts pedagoger som vill växa genom kreativt utforskande och praktiskt drama.
Kultur En stor del av folkhögskolans deltagare har erfarenheter av att inte bli tagna på allvar i samhällets ögon. Det väcker frågor om hur rättvisa skapas – och vem som får, eller bör, definiera den.
Krönika ”När vi lyssnar, läser och tänker – ibland så det gör ont – kan lärandet kännas som att röra vid något nästan heligt i det mänskliga", skriver Gustav Fridolin.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av varför beslutet fattades.
Kultur I en värld där politiker prioriterar effektivitet och resultat har det tidigare så upphöjda kulturbegreppet hamnat i skymundan. Det vill Sverker Sörlin, aktuell med boken ”Kulturens värde”, ändra på.
Nyheter Folkhögskolläraren Johan Hugosson på Sankt Sigfrids folkhögskola skriver egna orkesterstämmor till varje deltagare, anpassade efter deras färdigheter.
Nyheter Christer Nylander är nytillsatt omvärldsstrateg på Folkbildningsrådet: mannen bakom Folkbildningsutredningen med över 20 års erfarenhet i riksdagen.
Nyheter Grimslöv folkhögskola har fått fyra miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att starta en ny yrkesutbildning som kombinerar vård, språk och praktik, parallellt.
Nyheter Högre lärartäthet, mer APL och nya krav på distansundervisning i Folkbildningsrådets förslag om statsbidrag till folkhögskolor.
Debatt Folkbildningsrådet har klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, enligt lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes.
Nyheter Efter Folkbildningsrådets besked om indraget statsbidrag står det klart att cirka 70 deltagare från Kista folkhögskola kan fortsätta sina studier på Sundbybergs folkhögskola – medan många andra fortfarande saknar besked.
Krönika Något håller på att gå sönder i Sverige. I tysthet ifrågasätts en av våra mest demokratiska institutioner – folkhögskolan, skriver folkhögskolläraren Anders Clevestad.
Nyheter Efter flera års återkommande kritik och vittnesmål om diskriminering, kränkningar och ledningsproblem beslutar Folkbildningsrådet att dra in statsbidraget till Kista folkhögskola.
Nyheter Lärarna vill stärka deltagare med hög frånvaro, medan arbetsgivarna betonar närvarokravens gränser. Det framkom i forskningsresultat som presenterades på Mimers konferens.
Nyheter Folkhögskoleutbildningarna i Lycksele och Vindeln får nytt hopp. Nedläggningarna pausas efter politisk vändning.
Analys Eldsjälen hyllas ofta, men vad döljer sig bakom begreppet?
Nyheter Deltagaren Laticha Leronius: ”Det här påverkar våra möjligheter att fortsätta ut i livet.”
Porträtt Från alter egot Håkki med hockeyfrilla, till konstnär och lärare på Ålsta folkhögskola. I dag är glesbygden Tomas Erikssons hem och drivkraft.
Nyheter Glokala folkhögskolan har ökat sin omsättning med nio procent det senaste året.
Krönika När No-Excuse kallar det kaos kallar vi det pedagogik, skriver Kristina Ståhlnacke.
Forskning Allmän kurs ses ofta som ”en andra chans”. Enligt läraren och forskaren Gustav Fridolin, tidigare språkrör för Miljöpartiet, är det en farlig beskrivning.
Krönika Bellatrix Lembke, tidigare deltagare på Sommenbygdens folkhögskola, berättar om vikten av folkhögskolan för personer med NPF.
Nyheter Med projektet ”Roots and Futures” vill Sverigefinska folkhögskolan, tillsammans med en finsk yrkeshögskola, skapa nya jobbmöjligheter för deltagarna.