Förslaget: Gör NPF och sex- och samlevnad obligatoriskt
Lärarutbildning Lärarutbildningen ska förändras från juli 2021 och ge förskollärare och lärare bättre kompetens om barn med neuropsykiatriska svårigheter, och undervisning om sex- och samlevnad. Det föreslår regeringen i överenskommelse med L och C.
Flera rapporter från Skolinspektionen, Barnombudsmannen och Specialpedagogiska myndigheten visar på brister över hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tas om hand och bemöts inom förskola och skola. Regeringen med C och L vill nu, i enlighet med januariavtalet, säkerställa att lärarstudenter får obligatorisk undervisning både inom NPF och sex-och samlevnad på lärarutbildningarna.
– För att skolan bättre ska kunna möta behoven hos barn och elever med adhd och andra neuropsykiatriska svårigheter föreslår vi nu nya krav på förskollärare och lärarutbildningarna, säger Matilda Ernkrans.
Drygt fem procent av barn och ungdomar i Sverige uppskattas ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det motsvarar en till två elever i varje klass, enligt den utredningen som gjorts av regeringskansliet på utbildningsdepartementet.
En undersökning, som presenterades av Karolinska institutet 2018, visade att väldigt få som arbetar inom skolan anser att deras utbildning förberett dem för att arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Maria Guthke, Lärarförbundets studentordförande, är kluven när det gäller att utöka den obligatoriska delen av lärarutbildningen med mer undervisning om NPF. Hon tycker att det är svårt att koppla det pedagogiska uppdraget till den medicinska diagnosen även om det finns många lärare som efterfrågar mer kompetens inom NPF.
– Det finns inte en lösning för alla elever med en NPF diagnos. Många gånger kanske det skulle fungera bättre om elevhälsoteamen på skolorna hade bättre resurser att stödja eleverna och lärarna, säger hon.
Maria Guthke, Lärarförbundet Student.
På uppdrag av regeringen gjorde Skolinspektionen under 2017 en granskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, gymnasieskolan och särskolan. Den visade att det fanns ett stort behov av kompetensutveckling hos lärarna när det exempelvis gällde frågor om normer och hbtq. Lärarna kände sig ofta obekväma att undervisa i sex-och samlevnad och tyckte att de var svårt att hantera laddade frågor. Många gånger begränsades undervisningen till faktakunskaper om sex och samlevnad och eleverna fick inte sällan möjlighet att utveckla tankegångar kring sexualitet, identitet och relationer.
– För att säkerställa att våra elever får den sexualundervisning de efterfrågar och för att de nyexaminerade lärarna ska känna trygghet i undervisningen föreslår vi nya examensmål för lärarutbildningarna, säger Matilda Ernkrans.
Lärarförbundet Student har länge kämpat för att få in sex och samlevnad i den obligatoriska delen av lärarutbildningen.
– Det är rimligt att vi får en bra undervisning i sex och samlevnad när det står inskrivet i läroplaner och flera kursplaner att alla lärare ska undervisa i det. Vad vi däremot saknar är ämnesdidaktisk forskning inom sex- och samlevnad, säger Maria Guthke.
