Silvia Ernhagen. Foto: Andrzej Olas
Bibliotekarien: ”AI-böcker är incestuösa kloner”
Skolbiblioteken blir översköljda av AI-genererade böcker, men Magdalena Ivarsson är trygg med att kunskap hos inköparna finns för att kunna bedöma kvaliteten.
Läromedel
Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden av försäljare av AI-genererade böcker.
– Vi behöver stå pall mot AI-vågen, säger Magdalena Ivarsson, biblioteksutvecklare i Lund.
Innehållet i Magdalena Ivarssons mejlkorg förändrades från några enstaka förslag i månaden under våren till 70 olika förslag på AI-generareade barnböcker i december.
– Det var som natt och dag, säger skolbibliotekarien och biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson.
Hon ansvarar för inköp av böcker till 30 skolbibliotek men några köp blev det inte.
– 99 procent av böckerna som föreslås är fabler. Elefanter, grodor, hundar som har en dröm, rädsla eller fobi. Alla slutar lyckligt. Elefanten lär sig dansa balett. Grodan lär sig simma.
Bibliotekarier är utbildade, nålsögat är litet.
– Vi behöver stå pall mot AI-vågen och jag känner mig trygg med att vi bibliotekarier klarar av att bedöma vilka böcker som ska köpas in.
LÄS OCKSÅ: Lista – stora skillnader trots satsning på böcker
”Behöver tillföra något nytt”
Fenomenet med AI-författare är nytt. Det finns inga regler eller officiella riktlinjer för vilka böcker som ska köpas in. Och efterfrågas inte.
– Jag är inte emot AI-böcker. Utvecklingen går snabbt men böckerna behöver tillföra något nytt. Att låsa sig vid en ståndpunkt redan nu vore dumt. Det kan ju bli bra framöver.
Men det riskerar också att gå åt andra hållet, menar Magdalena Ivarsson.
– AI-böcker är incestuösa kloner eftersom de genererar böcker utifrån dem de själva skrivit. Det urholkar innehållet och vill man vara riktigt dystopisk kan man se en framtid då alla böcker är precis likadana.
Bakom de föreslagna böckerna blandas en cynisk industri med riktiga människor med författardrömmar.
– Jag känner samtidigt med ”författarna”. De har en dröm men kan inte skriva eller illustrera. De har kommit i kontakt med förlag som fått dem att tro att de har bra chanser bara de låter trycka upp 1000 böcker för x antal kronor. Och nu sitter de där med lådor fulla av sina böcker som de måste bli av med.
Att få mejlkorgen fylld med lycksökare tar på krafterna. Alla förslag behöver ges en chans. Alla som mejlat behöver ett få ett svar, kände Magdalena, men tänkte om.
– Jag har slutat svara på förslagen. Till och med insäljningsmejlen känns skrivna av Chat GPT.
Något egentligt hinder att köpa in böckerna finns inte, inte såvida de går att motivera.
Vi får absolut köpa in böcker från privatpersoner men det medför en del extraarbete och då behöver böcker motsvara det i kvalitet. Om elever efterfrågar någon speciell AI-bok så kan vi köpa in den men jag har inte köpt någon. De håller inte tillräckligt hög kvalitet och de är dyra, 200– 250 kronor styck.
”Bibliotekarierna kan bedöma”
Svensk biblioteksförening har en liknande inställning.
– Bibliotekarierna har den utbildning och kunskap som krävs för att bedöma vilka böcker som ska köpas in. De har ett mediestrategiskt tänk bland annat byggt på läroplanen, lärarnas och elevernas efterfrågan som de följer för att säkerställa kvalitet och allsidighet, säger Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
Men det finns ett gränsdragningsdilemma.
– Frågan är vad som ska räknas som AI-genererat? Har författaren fått hjälp av AI men skrivit mycket själv eller handlar det bara om en prompt? En AI kanske kan ses som en digital redaktör ibland. Så frågan är lite mer komplicerad. Det finns ett ansvar gentemot författarna och illustratörerna, att de också ska ha en dräglig tillvaro.
LÄS MER:
Lärarnas desperata drag: ”Gör ont i hjärtat att läsa”
