Matematiska språket viktigt för att inte tappa elever

”3 å 1 e 4”. Så svarar lågstadieeleven i ett av Anna Lövströms exempel. Hon har just lagt fram sin avhandling vid institutionen för pedagogik och lärande vid Linnéuniversitetet och beskriver hur matematikundervisning kan utformas för elever med olika förkunskaper i årskurs 2 och 3.

– Elever utrycker sig ofta väldigt vardagligt när de svarar på en enkel uppgift. Lärarens uppgift blir då att i kommunikation med eleven översätta det vardagliga språket till ett matematiskt språk, säger Anna Lövström.

”3 å 1 e 4” är det eleven säger när läraren frågar vad ”3+1 blir".

– Börja med en uppgift som är så enkel att du tänker att den är för lätt och att eleverna redan kan den, säger Anna Lövström som råd till lärare som undervisar i matematik på lågstadiet.

Fångar upp eleverna

Hon har själv en bakgrund som lärare och specialpedagog i grundskolan och hoppas att avhandlingen ska fungera som ett stöd för kollegor som vill utveckla sina lektioner i matematik.

Anna Lövström ville undersöka hur man som lärare i matte kan utforma och genomföra undervisningen för att få med sig alla elever i klassen, även om de har olika förutsättningar. Hon har studerat undervisning och lärande om heltal för elever i årskurs 2 och 3. Till sin hjälp har hon haft videoinspelade lektioner och resultaten av identiska kunskapstester som eleverna genomförde före och efter lektionerna.

Efter starten med 3+1 fick eleverna fortsätta med 1+3, och 3-1 för att senare nå fram till den betydligt svårare uppgiften 1-3.

– Som lärare fångar du upp eleven med hjälp av en väldigt enkel uppgift och hjälper den sedan att få grepp om tallinjen som ju är något alla elever behöver vägledning i. När du hjälper till att översätta det vardagliga språket till det matematiska blir det också en hjälp för eleven att fråga sig hur en beräkning av uppgiften kan ske med stöd av tallinjen.

Riskerar att tappa elever

Anna Lövström understryker att tallinjen är en viktig del i undervisningen där läraren kan involvera eleven i lärandet. Men för att lyckas måste läraren vara bra på att kommunicera.

– Läraren behöver vara öppen och nyfiken på vad eleverna har att komma med. Upprepa gärna vad de säger: Aha du säger att svaret är fyra, varför blir det fyra och vad händer sen?

Vad riskerar man som lärare om man slarvar med kommunikationen?

– Man riskerar att tappa elever på vägen. Bra kommunikation behövs som stöd för att eleven ska ta sig vidare från sitt vardagsspråk till matematisk terminologi och till tallinjen – och sen vara förberedd på svårare uppgifter.

Hur hanterar man elevernas olika förutsättningar?

– Är man lärare vill man ju ha med sig eleverna så långt det är möjligt. Även om alla går framåt kan man ändå se att när det gäller mer krävande frågeställningarna inom ett nytt område är det svårt för vissa elever, medan andra kommer med väldigt imponerande resonemang för att vara så unga. De eleverna kan också vara ett stöd för sina klasskamrater. Man ska inte vara rädd för att släppa fram de duktiga eleverna, som kan ha väldigt avancerade tankar om matematik, säger Anna Lövström.

Här hittar du Anna Lövströms avhandling.

LÄS ÄVEN

Därför är det dumt att nöta en sak i taget i matten

Ettans matte tufft steg för många barn

Så väljer du böcker som funkar för alla

Deras elever lyfter med rätt studieteknik