Därför är det dumt att nöta en sak i taget i matten

Ska det nötas i matten, så ska det nötas smart.
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Att under kort tid öva på likartade matteuppgifter lönar sig inte i längden, enligt Olof Dahl som är lärare i matematik och fysik. Han förespråkar inlärningsmetoderna ”spacing” och ”interleaving”.
– Ska det nötas, så ska det nötas smart, säger han.

Sprid ut övningarna över tid 

Den välbelagda inlärningsmetoden ”spacing” kan översättas till ”utspridd övning”. Ju längre tid mellan övningar, desto längre sitter kunskaperna kvar i minnet.

– Här handlar det inte om att ”nöta tills det sitter”, det handlar om repetition över tid och om att återvända till något man lärt sig tidigare, säger Olof Dahl.

Svart på vitt att det ger resultat

”Spacing” lönar sig, visar forskning. Olof Dahl berättar om ett projekt där en grupp elever, grupp 1, fick träna på tio uppgifter vid ett lektionstillfälle. Grupp 2 fick öva på fem uppgifter, och ytterligare fem veckan därpå. Grupperna testades efter en vecka, och efter fyra. Grupp 1 hade 75 procent rätt första testet och 32 procent vid det andra. Motsvarande siffror för grupp 2 var 70 och 64 procent.

– De elever som övade vid två tillfällen, men lika många uppgifter, glömde alltså inte alls lika mycket.

En blandning av uppgifter är bäst 

”Interleaving” kan översättas till ”en blandning av uppgifter, av olika typ”. Att lösa många likartade uppgifter på rad kan verka effektivt när man tränar eftersom man klarar en hög andel av uppgifterna. Men det ger ingen effekt på längre sikt.

Olof Dahl är lärare i matematik och fysik på Franklins gymnasium i Mölndal.

– Att variera uppgifterna kan vara kämpigare men det ger en mer realistisk bild av vad man kan och liknar provets upplägg i högre grad. Dessutom inkluderas metoden ”spacing” per automatik. Om vi blandar uppgifterna så blir de även utspridda över tid.

Metoden förstärker associationsförmågan

Enligt Olof Dahl är en av de stora fördelarna med ”interleaving” att eleverna får lära sig att associera problemtyper med lösningsmetoder, något som inte övas när du löser flera liknande problem på rad.

– Det blir även roligare. Mitt tips är att blanda uppgifterna. Gör du arbetsblad: lägg olika uppgifter bredvid varandra. Inte ett helt ark fyllt med division. Och på gymnasiet kan man försöka hjälpa eleverna med studieteknik. Många satsar kanske på att lära sig ekvation en kväll, och geometri dagen därpå. Men det är mycket bättre att blanda uppgifterna.

Fotnot: Olof Dahl är lärare i matematik och fysik på Franklins gymnasium i Mölndal och intresserar sig för forskning som befinner sig i gränslandet mellan psykologi och didaktik. Han är även doktor i oceanografi samt driver Facebookgrupperna ”Matematikundervisning” och ”Matematikdidaktisk läsning för gymnasiet”.

LÄS ÄVEN

Matteresultaten störtdyker på nationella proven

Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?

Ny studie: Svaga läsare halkar efter i matten

Skrivuppgifterna som får eleverna att prestera bättre