
Källa: Skolverket
Nationella prov
Elevernas resultat rasar rejält i de nationella proven i matematik 1 på gymnasiet. Andelen som fick underkänt var dubbelt så hög i våras jämfört med för tre år sedan.
– Katastrof, säger matteläraren Olof Dahl.
Efter att de nationella proven varit inställda under två år på grund av pandemin genomförde gymnasieskolan åter NP i våras.
I matematik 1a och 1b blev provresultaten mycket nedslående. Våren 2022 var andelen elever som fick F (underkänt) i de nationella proven i kursen matematik 1a 46,9 procent. Det är nästan en dubblering jämfört med våren 2019 när motsvarande andel i matematik 1a var 24,9 procent.
I matematik 1b var ökningen av andelen underkända provresultat ännu tydligare, från 14,2 procent vårterminen 2019 till 36,1 tre år senare.
Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, pekar på två möjliga förklaringar. Den ena är pandemin.
– Vi vet att många lärare och rektorer anser att matematik var det ämne där kunskapstappet var störst. För att kunna fånga upp elever som inte hänger med är närvaron i klassrummet avgörande, säger hon.
Den andra förklaringen är de ändringar som Skolverket gjort i ämnesplanen för matematik. Ett syfte var att jämna ut progressionen mellan matematiken i årskurs 9 och kurserna matematik 1 och 2 på gymnasiet.
– Våra analyser visade att många elever inte var tillräckligt förberedda för matematik 2 trots att de fått godkända betyg i matematik 1, säger Anna Westerholm.
Förändringen innebar bland annat att visst innehåll flyttades från matematik 2 till matematik 1 samt att en del av repetitionen i matematik 1 ströks.
– Det innebär att eleverna möter ett helt nytt innehåll när de kommer till den första kursen i gymnasieskolan.
De elever som skrev nationellt prov i matematik 1 och matematik 2 vårterminen 2022 var de första kullarna som läste enligt de nya ämnesplanerna vilket bedöms ha påverkat fördelningen av provresultat.
– När man ändrar blir det ett hack i provresultaten, det vet vi sedan tidigare. Men det brukar suddas ut med tiden, säger Anna Westerholm.
Nationella provet i matematik 1a är obligatoriskt att genomföra på yrkesprogram och provet i matematik 1b är obligatoriskt att genomföra på humanistiska och estetiska programmet.
Olof Dahl, lärare i matematik och fysik på Franklins gymnasium i Mölndal, menar att förändringen av ämnesplanen var en god tanke. Han anser att den gamla ämnesplanen lämnade de elever som gick yrkesprogram och skulle läsa matematik 2 i sticket.
– Resultaten hos de yrkeselever som fortsatt till matte 2a har varit katastrofalt dåliga. Men förändringen av ämnesplanen blev inte så lyckad. Nu blir väl konsekvensen dessvärre att man flyttar ner katastrofresultaten till matte 1 istället, säger han.
Vad behöver man göra för att vända utvecklingen?
– Det finns inget enkelt svar. Det handlar inte om att eleverna har sämre kunskaper utan om att vi har skruvat åt kraven.
Olof Dahl ser ett problem i att det på gymnasiet är så starkt fokus på att nya kunskaper ska examineras. Då lönar det sig inte för eleverna att ta igen grunder som de missat, eftersom de inte kommer på proven.
– Jag hade gärna sett att nationella proven i matematik även har med några frågor som blickar tillbaka, till exempel om ekvationssystem. Särskilt nu när vi ska ha ämnesbetyg hade det varit bra.
Ser du några andra förändringar som borde genomföras?
– För A-spåret tror jag att man behöver dela upp kursen matematik 1 i två delar, och att båda delarna inte behöver vara obligatoriska. Ena delen kan vara renodlad för yrket och den andra för dem som vill läsa mer matte. Tillsammans kan de gärna omfatta lite mer än hundra poäng.
Olof Dahl anser att det är fel att ha samma krav på alla de olika yrkesprogrammen.
– För de elever som läser elprogrammet kan jag förstå att man har höga mattekrav, eftersom det är ganska mycket matte i ellära. Men de som går barn- och fritidsprogrammet har kanske inte samma behov av att lösa ekvationer, säger han.
Skolverkets statistik visar att andra delar av resultaten i nationella proven under vårterminen 2022 gick framåt. I matematik 3c har andelen elever som fick godkänt ökat från 70 procent till 78 procent jämfört med 2019. Ökningen syns främst bland elever hos kommunal huvudman.
Andelen elever med godkänt provresultat (provbetyg E–A) i matematik 2b var i våras 62 procent.
Källa: Skolverket
LÄS ÄVEN
Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?
Så har mattekunskaperna förändrats över tid
Vi lärare debatt Debattören: Fokusera på praktiska färdigheter och disciplinära grundkunskaper.
Lärarutbildning ”Jag hade verkligen önskat att få metodik i mina ämnen.”
Krönika Matteläraren om den nya tidens stora utmaningar.
Matematik no teknik Professorn: Tydlighet gör det lättare för lärare att jobba självständigt.
Matematik no teknik ”Vi kan inte vara ett land som inte läser.”
Reportage ”Skolsystemet är inriktat på medelelever och inte så bra som det skulle kunna vara för högpresterande elever.”
Lektionstipset Gymnasieläraren om varför eleverna behöver en wow-upplevelse.
Forskning Drygt två tredjedelar klarar inte ett enkelt mattetest.
Forskning Forskaren: Kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk måste vara tydlig.
Matematik no teknik Teknikläraren: Givande för eleverna att försöka komma på nya tekniska lösningar.
Forskning Fysikläraren: Vi fastnar ofta i själva proceduren och lägger inte så mycket kraft på förståelsen.
Nationella prov Skolverket har inget definitivt svar på vad det beror på.
Forskning Forskaren: Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken.
Forskning Forskaren: Flickorna har oftast en större rädsla att säga fel.
Betyg Sämsta noteringen någonsin i både fysik och kemi.
Läromedel Har inga planer på att sluta: ”Måste uppdatera innehållet.”
Betyg Skolverket: Andelen F ökar kraftigt.
Reportage Teknikläraren som utvecklar undervisningen i takt med samtiden.
Undervisning Därför valde vi att bli lärare i våra ämnen.
Lektionstipset Matematikläraren drar nytta av sina psykologikunskaper.
Matematik no teknik NO-läraren: Varför tar inte alla chansen?
Krönika Matteläraren: Rädslan för att göra fel minskar när stämningen är avslappnad.
Pedagogik Gymnasieläraren: Ger en variation i undervisningen som höjer elevernas motivation.
Matematik no teknik Forskaren: ”Alla kan bli bra på matte.”
Stoffträngseln Skolverket: Enbart mer undervisningstid hjälper inte.
Gy25 ”Ett haltande system med inbyggda nödlösningar.”
Matematik no teknik NO-läraren: Viktigt att höja blicken och inte fastna i sin egen lilla värld.
Forskning Forskaren: Krävs en allmän läsförståelse – men också något mer.
Forskning Forskaren: Matematiksvårigheter kan inte enbart lösas med matematikinsatser.
Forskning Forskaren: De begränsade kunskaperna påverkar elevers prestationer.
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.
Forskning Forskaren: Lärarna pressas att sträva efter mycket men ytligt ämnesinnehåll.
Vi lärare debatt Kemiläraren: De stryper det viktigaste riktmärket vi har när vi sätter betyg.
Forskning ”Djur är ofta närvarande som objekt men sällan som subjekt.”
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.
Panelen Sex lärare svarar.
Pedagogiska tips Här är forskarens fem bästa tips.