![](/contentassets/db704c10431943cd8bafaf8a6216370b/andel-f-i-matematik.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Källa: Skolverket
Nationella prov
Elevernas resultat rasar rejält i de nationella proven i matematik 1 på gymnasiet. Andelen som fick underkänt var dubbelt så hög i våras jämfört med för tre år sedan.
– Katastrof, säger matteläraren Olof Dahl.
Efter att de nationella proven varit inställda under två år på grund av pandemin genomförde gymnasieskolan åter NP i våras.
I matematik 1a och 1b blev provresultaten mycket nedslående. Våren 2022 var andelen elever som fick F (underkänt) i de nationella proven i kursen matematik 1a 46,9 procent. Det är nästan en dubblering jämfört med våren 2019 när motsvarande andel i matematik 1a var 24,9 procent.
I matematik 1b var ökningen av andelen underkända provresultat ännu tydligare, från 14,2 procent vårterminen 2019 till 36,1 tre år senare.
Anna Westerholm, chef för Skolverkets läroplansavdelning, pekar på två möjliga förklaringar. Den ena är pandemin.
– Vi vet att många lärare och rektorer anser att matematik var det ämne där kunskapstappet var störst. För att kunna fånga upp elever som inte hänger med är närvaron i klassrummet avgörande, säger hon.
Den andra förklaringen är de ändringar som Skolverket gjort i ämnesplanen för matematik. Ett syfte var att jämna ut progressionen mellan matematiken i årskurs 9 och kurserna matematik 1 och 2 på gymnasiet.
– Våra analyser visade att många elever inte var tillräckligt förberedda för matematik 2 trots att de fått godkända betyg i matematik 1, säger Anna Westerholm.
Förändringen innebar bland annat att visst innehåll flyttades från matematik 2 till matematik 1 samt att en del av repetitionen i matematik 1 ströks.
– Det innebär att eleverna möter ett helt nytt innehåll när de kommer till den första kursen i gymnasieskolan.
De elever som skrev nationellt prov i matematik 1 och matematik 2 vårterminen 2022 var de första kullarna som läste enligt de nya ämnesplanerna vilket bedöms ha påverkat fördelningen av provresultat.
– När man ändrar blir det ett hack i provresultaten, det vet vi sedan tidigare. Men det brukar suddas ut med tiden, säger Anna Westerholm.
Nationella provet i matematik 1a är obligatoriskt att genomföra på yrkesprogram och provet i matematik 1b är obligatoriskt att genomföra på humanistiska och estetiska programmet.
Olof Dahl, lärare i matematik och fysik på Franklins gymnasium i Mölndal, menar att förändringen av ämnesplanen var en god tanke. Han anser att den gamla ämnesplanen lämnade de elever som gick yrkesprogram och skulle läsa matematik 2 i sticket.
– Resultaten hos de yrkeselever som fortsatt till matte 2a har varit katastrofalt dåliga. Men förändringen av ämnesplanen blev inte så lyckad. Nu blir väl konsekvensen dessvärre att man flyttar ner katastrofresultaten till matte 1 istället, säger han.
Vad behöver man göra för att vända utvecklingen?
– Det finns inget enkelt svar. Det handlar inte om att eleverna har sämre kunskaper utan om att vi har skruvat åt kraven.
Olof Dahl ser ett problem i att det på gymnasiet är så starkt fokus på att nya kunskaper ska examineras. Då lönar det sig inte för eleverna att ta igen grunder som de missat, eftersom de inte kommer på proven.
– Jag hade gärna sett att nationella proven i matematik även har med några frågor som blickar tillbaka, till exempel om ekvationssystem. Särskilt nu när vi ska ha ämnesbetyg hade det varit bra.
Ser du några andra förändringar som borde genomföras?
– För A-spåret tror jag att man behöver dela upp kursen matematik 1 i två delar, och att båda delarna inte behöver vara obligatoriska. Ena delen kan vara renodlad för yrket och den andra för dem som vill läsa mer matte. Tillsammans kan de gärna omfatta lite mer än hundra poäng.
Olof Dahl anser att det är fel att ha samma krav på alla de olika yrkesprogrammen.
– För de elever som läser elprogrammet kan jag förstå att man har höga mattekrav, eftersom det är ganska mycket matte i ellära. Men de som går barn- och fritidsprogrammet har kanske inte samma behov av att lösa ekvationer, säger han.
Skolverkets statistik visar att andra delar av resultaten i nationella proven under vårterminen 2022 gick framåt. I matematik 3c har andelen elever som fick godkänt ökat från 70 procent till 78 procent jämfört med 2019. Ökningen syns främst bland elever hos kommunal huvudman.
Andelen elever med godkänt provresultat (provbetyg E–A) i matematik 2b var i våras 62 procent.
Källa: Skolverket
LÄS ÄVEN
Persson: Varför kan eleverna ingen matte när de kommer till oss?
Så har mattekunskaperna förändrats över tid
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.
Panelen Sex lärare svarar.
Pedagogiska tips Här är forskarens fem bästa tips.
Krönika Gymnasieläraren: Delvis en moralisk fråga.
Reportage ”De ger upp mycket snabbare och vill att det ska gå fort.”
Forskning Forskaren om hur synen på matte förändrats över tid.
Forskning Forskaren: Viktigt att förstå hur matematiken hänger ihop.
Lektionstipset ”Här undersöker vi problem tillsammans utan att alltid veta lösningarna.”
Forskning Forskaren: Finns väldigt få regler.
Matematik no teknik Professorn: ”En aha-upplevelse för lärarna.”
Lärarpriser Matteläraren: Jag är stolt som en tupp.
Programmering Forskaren om oväntade insikten.
Lärarpriser Här är lärarna som får Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris 2024.
Vi lärare debatt Läraren om Skolverkets svar: Det kan inte vara så.
Krönika Matteläraren: Många elever saknar grundkunskaper när de börjar gymnasiet.
Matematik no teknik ”Det är underbart att få bekräftelse på att det man trott på också är något som andra tror på.”
Reportage Så stöttar kringresande mattelärare alla skolor i Kalmar.
Matematik no teknik Initiativet applåderades av många, men det skapade också en del spänningar i klassen.
Panelen Gymnasielärarnas bästa tips.
Lektionstipset Julia Tsygan: Det läggs alldeles för mycket tid på att traggla rutinuppgifter.
Omöjligt uppdrag L-toppen: ”2024 är ett riktigt skitår”.
I skolan Pensionerade matteläraren: ”Känner att jag gör stor nytta”.
Forskning Forskaren: Därför är det så svårt.
Omöjligt uppdrag Anna Smit: ”Det tär på en och jag jobbar för mycket.”
Forskning Forskaren: Undervisningen måste ge möjligheter till igenkänning för alla elever
Forskning Forskaren: Uppgifter om programmering kan behöva finnas med i de nationella proven.
Skolinspektionen VD:n: Det handlar om olika lärares bedömningar vid olika tillfällen.
Skolinspektionen Matteläraren: Tillsynen bekräftar min kritik på så gott som alla punkter.
Forskning Forskaren: Eleverna blev mer delaktiga i matematiken.
Matematik no teknik Läraren: Tack vare den extra tiden hinner vi reda ut missförstånd.
Skolinspektionen Skolinspektionen om de omfattande bristerna: ”Anmärkningsvärt”
Pisaraset ”Man kan inte nog understryka vikten av att ha behöriga lärare.”
Böcker Ämneslärarens bokredaktör tipsar om massor av inspirerande läsning.
Nationella prov Ny statistik: Hela listan – ämne för ämne.
Reportage ”Måste acceptera att alla inte tycker matematik är det roligaste som finns.”
Forskning Forskaren: Om språket är dåligt utvecklat har eleverna svårare att begripa.
Matematik no teknik Lärarnas bästa tips – så blir mattesamtalen givande för alla.