Så har mattekunskaperna förändrats över tid
Forskning Nu är det möjligt att jämföra åttondeklassares kunskaper i matematik ända från 1960-talet. Erika Majoros, forskare vid Göteborgs universitet, har kopplat samman rådata från tidigare internationella kunskapsmätningar med dagens TIMSS-undersökning.
Meningen var inte att tävla mellan länder. De första internationella mätningarna av elevernas kunskaper kom till för att jämföra utbildningssystem, menar Erika Majoros, forskare vid institutionen för utbildning och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Intresset för rankinglistor är ett senare påfund.
– Man ville lära av varandra, säger hon.
Genom sin forskning har Erika Majoros nu hittat ett sätt att jämföra mätningarna av kunskaper i matematik från 1960-talet med dagens TIMSS-undersökning. I slutet av september försvarade hon sin avhandling, där hon beskriver hur gammal data kunnat kopplas samman med ny.
Första mätningen 1964
TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Mätningen har genomförts vart fjärde år sedan 1995 och i den senaste upplagan deltog över 60 länder.
Men redan 1964 genomfördes den första undersökningen i matematik. Då var den inte lika omfattande som nu. Den första mätningen i naturvetenskapliga ämnen kom några år senare.
– Med mer utvecklade metoder och teknik för att hantera stora mängder data har det varit möjligt för mig att länka ihop dem, säger Erika Majoros, som utbildade sig till speciallärare i Ungern innan hon inledde sina forskningsstudier i Göteborg.
Hur hoppas du att din forskning ska komma till användning?
– Den är framför allt till nytta för andra forskare. Men jag hoppas också att lärare ska tycka att det är intressant att läsa om varför mätningarna startade och hur man såg på att jämföra kunskaper för 50–60 år sedan, säger Erika Majoros.
The International Association for the Evaluation of Education Achievement (IEA), som ansvarar för TIMSS, genomförde de första undersökningarna 1964 (matematik) respektive 1970–1971 (naturvetenskap). De följdes av nya mätningar 1980–82 och 1983–84 innan TIMSS startade år 1995.
I premiären deltog tolv länder. Sverige var ett av dem, men de svenska elevernas kunskapsresultat från 1964 är inte tillgängliga. Erika Majoros tror att de kan ha försvunnit i samband med överföringen av informationen från pappersdokument till digital form.
Så gjorde hon
Fyra länder har deltagit i samtliga mätningar av åttondeklassarnas mattekunskaper sedan 1964: Israel, Japan, England och USA. Sverige har deltagit i alla mätningar utom den som gjordes 1999.
I dagens TIMSS gör varje elev ett urval uppgifter från en större pott med provuppgifter. I de tidigare mätningarna utförde alla elever alla uppgifter. Tonvikten mellan olika kunskapsområden skiljer sig också. IEA analyserar läroplanerna för alla deltagande länder och anpassar täckningen av de olika innehållsdomänerna i testerna, till exempel algebra och geometri.
Ytterligare en skillnad är att de tidiga undersökningarna utgick från ålder, medan TIMSS utgår från årskurs.
– Jag hittade uppgifter som har upprepats i TIMSS från de tidigare studierna. Det är inte lika många som de provuppgifter som numera upprepas mellan TIMSS-undersökningarna, men genom att kombinera olika länkningsmetoder har jag kunnat foga samman de tidigare undersökningarna med resultaten från TIMSS, säger Erika Majoros.
Här hittar du Erika Majoros avhandling.
LÄS ÄVEN
Matteprofilernas krav efter Timss-resultatet
Timss-experten: ”Inte mycket för OECD-genomsnittet”
Resultatet för svenska elever i Timss 2019
